Nytt brandlarmssystem har redan använts vid två bränder

Ett nytt brandskydd har införts för personer med trygghetslarm i Sundsvall, Timrå och Ånge. Genom att koppla brandvarnare till trygghetscentralen kan larm om bränder skickas vidare till SOS Alarm. Räddningstjänsten Medelpad har hittills registrerat två skarpa händelser där systemet har använts.

Satsningen omfattar samtliga personer med trygghetslarm i de tre kommunerna. Tidigare har liknande brandskydd främst installerats individuellt hos personer med särskilda riskbeteenden. Den bredare lösningen används fortfarande bara i ett fåtal svenska kommuner.

Sundsvalls kommun började i september 2025 förse personer som beviljades nya trygghetslarm med direktkopplade brandvarnare. Kommunen planerar att komplettera redan installerade trygghetslarm med motsvarande utrustning under hösten 2026.

Vid en brand aktiveras brandvarnaren i bostaden samtidigt som en signal skickas till trygghetscentralen. Därifrån kan personalen kontakta 112 och ordna hjälp till den drabbade.

En av dem som har fått utrustningen är 83-årige Bertil Spjut i Sundsvall. Han beskriver systemet som en trygghet och framhåller att han redan bär trygghetslarmet nära kroppen.

Bakgrunden till arbetet är en lägenhetsbrand i Sundsvall för knappt tre år sedan. En person som hade omsorgsinsatser omkom vid branden och en vårdare skadades.

Efter olyckan började Anton Hörnqvist, enhetschef för tillsyn och tillstånd vid Räddningstjänsten Medelpad, undersöka möjligheterna att införa ett bredare brandskydd. Han tog kontakt med en person i Halmstad för att ta del av erfarenheterna därifrån.

Halmstad hade redan infört ett motsvarande system och kunde redovisa statistik från det första verksamhetsåret. Uppgifterna visade att insatser genom systemet hade kunnat rädda människoliv.

En projektrapport från Räddningstjänsten Skaraborg ger ytterligare uppgifter om verksamheten i Halmstad. Där fanns omkring 2 500 aktiva larmanläggningar. Under 2023 tog räddningstjänsten emot nio larm från systemet. Ungefär hälften bedömdes vara verkliga brandhändelser där räddningsinsatser behövdes och hade betydelse för förloppet.

I Medelpad har systemet också använts vid två verkliga händelser, uppger Anton Hörnqvist.

Kommunerna ansvarar för kostnaderna för installation och användning. Lars-Ove Johansson, förvaltningsdirektör i Sundsvalls kommun, anger att kommunens avsikt med införandet är att rädda människoliv.

Projektet har även fått ekonomiskt stöd. I ett direktionsprotokoll från den 6 december 2024 uppgav Medelpads räddningstjänstförbund att Brandskyddsföreningen i Västernorrland beslutat att bidra med en krona per kommuninvånare, under förutsättning att systemet infördes.

Timrå kommun presenterade sin satsning den 25 mars 2025. Socialnämndens ordförande Johanna Bergsten (S) beskrev då installationerna som en betydelsefull trygghetsåtgärd. Socialförvaltningens chef Johan Vikström lyfte fram möjligheten att snabbare få hjälp till personer som råkar ut för en brand.

Samtidigt har frågor om den praktiska hanteringen behövt utredas. Vid ett direktionssammanträde den 12 december 2025 redovisade Medelpads räddningstjänstförbund att rutiner för regelbundna provlarmningar hade tagits fram. Förbundet konstaterade också att tillgången till bostadsnycklar fortfarande var en olöst fråga när räddningstjänsten kommer till en bostad före hemtjänsten.

De digitala trygghetslarmen i Sundsvall kräver varken fast telefon eller mobiltelefon hos användaren. Enligt Sundsvalls kommun består utrustningen av en bärbar larmknapp och en separat trygghetstelefon med högtalare. Trygghetslarm beviljas efter en individuell biståndsbedömning.

Även de ekonomiska aspekterna av direktkopplade brandvarnare har undersökts. Räddningstjänsten Skaraborg hänvisar i sin projektrapport till en samhällsekonomisk analys som beräknade en nyttokostnadskvot på 8,64. Enligt analysens beräkningsmodell översteg därmed de uppskattade samhällsekonomiska fördelarna kostnaderna.

Myndigheten för civilt försvar hänvisar dessutom till en studie från Karlstads universitet. Studien visar att installation av direktkopplade brandvarnare är samhällsekonomiskt lönsam för personer över 65 år med trygghetslarm. Myndigheten uppger även att dåvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap genomförde en enkätundersökning under 2024 om kommunernas erfarenheter av att införa sådana system.