
AI-genererad illustration
Nybyggd skyddsvall utsätts för kraftiga vågtester i Skanör
Forskare från Lunds universitet och Nederländernas Tekniska universitet i Delft undersöker hur den nya översvämningsvallen på Falsterbonäset klarar kraftig vågpåverkan. Under tisdagen den 3 november 2026 genomfördes tester på den färdigbyggda delen av vallen med hjälp av en vågsimulator från Nederländerna.
Utrustningen släpper vid upprepade tillfällen en kubikmeter vatten mot skyddsvallen för att efterlikna förhållanden vid storm och högt havsnivåstånd. Forskarna undersöker framför allt hur olika typer av vegetation påverkar vallens förmåga att stå emot vattenmassorna.
Björn Almström, expert på kustskydd vid Lunds universitet, förklarar att undersökningarna är inriktade på motståndskraften hos vallens olika växtbeklädda ytor. Tidigare har motsvarande försök genomförts på en särskild prototypvall, men nu används den faktiska skyddsanläggningen.
Vellinge kommun har beslutat att anlägga ett sammanlagt 21 kilometer långt översvämningsskydd runt Falsterbonäset. Omkring 30 procent av anläggningen är färdigbyggd och hela projektet ska enligt planerna vara avslutat 2030.
Skyddet ska bestå av naturvallar, murkonstruktioner och befintliga sanddyner. Kommunen uppger att ungefär fem kilometer ska utformas som murar, främst på sträckor där det saknas tillräckligt med utrymme för jordvallar. På tre platser planeras dessutom tillfälliga skydd som ska kunna monteras inför väntade stormfloder.
Anläggningen dimensioneras i första hand för att skydda området fram till och med 2065. Projektledaren Anders Purcell vid Vellinge kommun uppger att vallen ska fungera som skydd mot de tillfälligt förhöjda havsnivåer som återkommer varje år. Syftet med utbyggnaden är att skydda bebyggelse och vägar mot översvämningar och stigande vattenstånd.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har beviljat 72 miljoner kronor till projektet. Beloppet motsvarar 60 procent av de stödberättigade kostnaderna för tillståndsarbetet och de två första byggnadsetapperna.
Vågförsöken ingår i det EU-finansierade klimatprojektet LIFECAPEable. Vellinge kommun samarbetar där med Lunds universitet, Tekniska universitetet i Delft och miljökonsultföretaget Ecogain om att utveckla naturbaserade metoder för kustskydd. Arbetet omfattar både skydd mot översvämningar och erosion samt åtgärder för biologisk mångfald och naturvärden.
Enligt Vellinge kommun ska sju olika strategier för vegetation undersökas. Naturanpassad växtlighet planeras längs knappt sex kilometer av skyddsvallen, motsvarande omkring 53 000 kvadratmeter nya livsmiljöer. Projektet omfattar även 1 800 kvadratmeter förstärkta sanddyner.
Ecogain uppger att tidigare undersökningar på prototypvallen visade att återanvändning av det befintliga jord- och vegetationstäcket var den mest gynnsamma lösningen på kort sikt. Bedömningen gjordes efter jämförelser mellan olika försöksytor och intilliggande betesmark.
Det tidigare utvecklingsarbetet genomfördes av Ecogain tillsammans med Vellinge kommun, Lunds tekniska högskola och Statens geotekniska institut. Finansieringen kom från Vinnova och resultaten används som underlag för det fortsatta arbetet med naturanpassade skyddsvallar.
Frågan om vegetationens betydelse har även undersökts i samband med tidigare stormar. Lunds universitet uppgav i december 2023 att kustforskare Björn Almström och Caroline Hallin hade undersökt effekterna av stormen Babet längs Skånes sydkust.
Lunds universitet uppgav då att kunskapen om alternativa växtarter motståndskraft mot vågor var mindre utvecklad än forskningen om traditionella gräsbeklädda vallar. Gles vegetation ger generellt ett svagare skydd mot vågpåverkan, medan större variation mellan växtarter kan gynna biologisk mångfald och motståndskraft mot torka. Dessa egenskaper ingår i de avvägningar som forskarna studerar.
Tekniska universitetet i Delft bedriver också separat forskning om vattenflöden över skyddsvallar. Den 21 september 2026 presenterade universitetet en ny inomhusanläggning där erosion och vattenrörelser kan undersökas under kontrollerade förhållanden.
Anläggningen har ett vattenmagasin på 2 500 liter och kan generera flöden med hastigheter på upp till tio meter per sekund. Forskaren Bas Hofland har utvecklat grundidén till simulatorn, som används för att studera belastningen på gräsbeklädda vallar och jordlagren under vegetationen. Bland mätutrustningen finns höghastighetskameror och tryckmätare.
I Skanör kunde allmänheten följa de pågående fältförsöken under tisdagen. Vellinge kommuns evenemangsinformation angav att visningen ägde rum mellan klockan 11.00 och 13.00 vid Informationshubben Skyddsvallen på Storevångsvägen. Besöket var kostnadsfritt och krävde ingen föranmälan.
Enligt EU:s projektdatabas NetworkNature ska LIFECAPEable även utvärdera de olika vegetationstyperna utifrån översvämningssäkerhet, biologisk mångfald samt sociala och ekonomiska effekter. Projektet ska dessutom ta fram en metod för naturbaserat kustskydd som kan användas på andra platser.
Källor
Analys
Förklaring:
Texten är saklig och neutralt återgivande: den beskriver tester, planer och finansiering utan journalistens egna värderingar eller slutsatser. Är återgivning tydligt kopplad till källor (forskare, kommun, myndigheter, EU-program) och orden som signalerar källa använder uppgifter som ger perspektivet till läsaren snarare än att forma känslor eller åsikter. Det förekommer flera tydliga källhänvisningar och inga förstärkande eller minskande formuleringar av händelser från journalisten själv. Sammanhanget mellan meningarna förblir konsekvent och följer källorna throughout texten.
Förklaring:
Artikeln presenterar kustskydd som en forskningsdriven, tvärsektoriell och pragmatisk fråga där offentliga myndigheter, universitet och EU-finansiering spelar nyckelroller. Den framhäver samarbete, naturbaserade lösningar och stegvisa, teknokratiska lösningar samt betonar institutioner och neutral expertblick, vilket främjar en mittenorienterad, teknokratiskt präglad syn snarare än en tydlig vänster- eller högeragenda.
Rubrik och framing:
Framing som betonar teknisk prövning och anpassning till havsnivåer genom offentlig–vetenskaplig samverkan.
Språk och ton:
Faglig och saklig ton som fokuserar på forskningens resultat och praktisk tillämpning.
Källbalans:
Företrädesvis offentliga och forskningsinstitutioner samt kommunala företrädare; få eller inga kritiska röster eller motparter.
Utelämnanden och kontext:
Brist på kritiska röster (t.ex. miljögrupper, boende, företag med motsatta uppfattningar) och ekonomiska kostnadsdiskussioner utanför projektets ramar samt långsiktig finansiering och rättsfrågor.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Forskare varnar för risker när ridolyckor sprids på TikTok
Filmer där ryttare ramlar av hästar får stor spridning på sociala medier. En studie från...

Mackanställd påkörd efter misstänkt bensinsmitning i Ystad
En anställd vid en bensinstation i Ystad fördes till sjukhus efter att ha blivit påkörd...

Höör Kanalen tvingas avsluta verksamheten efter nekat mediestöd
Den lokala webbtv-verksamheten Höör Kanalen upphör efter drygt tre års sändningar. Grundaren, redaktören och programledaren...

Pulverbrev upptäckt på Malmöanstalt – polis tillkallad
Ett brev som innehåller ett hittills okänt pulver har lett till en insats vid Fosieanstalten...
