Nya strider trots uppgifter om avtal

Donald Trump uppger återigen att konflikten mellan USA och Iran är avslutad, trots att striderna har fortsatt och att parterna fortfarande står långt ifrån varandra i flera centrala frågor. De senaste dagarna har utvecklingen präglats av nya militära angrepp samtidigt som diskussioner om ett möjligt avtal har fortsatt.

I tisdags sade Donald Trump att en överenskommelse med Iran var mycket nära. Dagen därpå anklagade han Iran för att förhala processen och uppgav att landet skulle få betala för detta. Samtidigt genomförde USA nya anfall mot flera delar av Iran med hänvisning till att en amerikansk helikopter skjutits ned i regionen på måndagen. Iran svarade därefter med attacker mot amerikanska militära mål i Mellanöstern.

Donald Trump sade att parterna hade varit nära ett avtal men att Iran enligt honom fortsatte att försöka vilseleda USA. USA:s försvarsminister Pete Hegseth beskrev situationen som förhandlingar som sker samtidigt som bombanfall pågår. Från iranskt håll uppgavs att landet inte tänker ge efter för hot och att man var beredd att slå tillbaka, något som också skedde.

När en vapenvila trädde i kraft den 8 april stod det redan klart att länderna hade olika uppfattningar om dess innehåll. Iran ansåg att även Libanon omfattades, medan USA och särskilt Israel inte delade den tolkningen. Israels regering fortsatte därefter att stegvis utöka sin markoffensiv i Libanon.

Donald Trump rapporteras dessutom ha kritiserat Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i ett telefonsamtal. Under den gångna helgen genomförde Israel nya anfall mot Beirut. Därefter följde iranska attacker mot Israel, följt av israeliska anfall mot Iran. Våldet pågick under ett dygn innan diplomatiska påtryckningar bidrog till att situationen lugnades. När USA senare återupptog sina angrepp mot Iran uppges amerikanska företrädare ha försäkrat medlarländer om att detta inte innebar en återgång till ett fullskaligt krig.

De mål som USA har angett för konflikten har förändrats över tid. Tidigare har krav på regimskifte, total avveckling av kärnenergiverksamhet och omfattande försvagning av Irans militära kapacitet nämnts. Donald Trump har på senare tid i stället formulerat målet som att Iran aldrig ska få tillgång till kärnvapen.

Förhandlingarna har kretsat kring begränsningar av Irans kärnenergiprogram och utspädning av höganrikat uran. I utbyte har Iran väntats få lättnader i de omfattande sanktionerna. Iran har samtidigt krävt att Israels militära insatser i Libanon ska upphöra.

Det har även väckts frågor om hur de nuvarande villkoren skiljer sig från kärnenergiavtalet JCPOA från 2015, som Donald Trump tidigare kritiserade kraftigt och senare lämnade. Amerikanska medier rapporterar samtidigt att kriget blivit en belastning för presidentens opinionsstöd inför höstens mellanårsval.

I Iran finns den centrala maktstrukturen fortfarande kvar. Landet har enligt dokumentation tidigare visat förmåga att slå ned folkliga protester med dödligt våld samt att påverka en betydande del av den globala oljetrafiken genom Hormuzsundet.

Kärnenergiavtalet JCPOA slöts 2015 mellan Iran och de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd – Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA – samt Tyskland. Avtalet begränsade hur mycket uran Iran fick anrika och till vilken nivå. Syftet var att möjliggöra civil användning samtidigt som internationell insyn ökade. I utbyte skulle sanktionerna gradvis avvecklas med målet att de skulle vara helt borttagna i oktober 2025.

År 2018 beslutade Donald Trump att USA skulle lämna avtalet och återinföra hårdare sanktioner. Iran svarade då med att öka både anrikningen och lagren av uran. Under de senaste årens konflikt har USA tidigare krävt att Iran helt upphör med urananrikning. Iran har invänt att länder som anslutit sig till avtalet om icke-spridning av kärnvapen har rätt att anrika uran för civila ändamål.