
Illustration
Nya siffror om ambulanser väcker hård kritik
Nya detaljerade uppgifter om ambulanssjukvården i Region Stockholm visar att vissa patienter med prio 1-larm under förra sommarens bemanningskris fick vänta i mer än 90 minuter på en ambulans. Uppgifterna har lett till skarp kritik från Moderaternas oppositionsregionråd Axel Conradi, som anser att regionledningen inte redovisat hur allvarlig situationen var.
Region Stockholm tog den 1 maj 2025 över hela ambulansverksamheten från entreprenörerna Falck och Samariten genom det regionägda bolaget AISAB. Regionen har uppgett att förändringen gjordes för att skapa en mer sammanhållen prehospital vård i länet och stärka beredskapen. Inför sommaren varnade Vårdförbundet för personalbrist, medan Region Stockholm i sin interna bedömning beskrev läget som stabilt. I den efterföljande utvärderingen medgav regionen också att övertagandet genomfördes för nära sommarperioden, vilket bidrog till planeringsproblem.
Under den mest ansträngda perioden rapporterade anställda att mellan 10 och 20 ambulanser stod stilla varje dag på grund av personalbrist. Vid ett tillfälle fanns endast en ambulans i drift vid Citystationen. Vårdförbundets förtroendevalde ambulanssjuksköterska Emil Skoglund uppgav att de detaljerade responstiderna stämmer överens med den omfattande personalbristen under dessa veckor och att väntetider på omkring 90 minuter för patienter med prio 1-larm är patientfarliga. Han framhöll att ambulanssjukvården i Stockholm måste klara betydligt kortare responstider.
Region Stockholms interna utvärdering drog slutsatsen att medianresponstiden för prio 1-larm låg kvar på omkring 13 minuter under sommaren och att de mest akuta utryckningarna inte bedömdes ha påverkats av personalbristen. Regionen uppgav också att användningen av medianvärden är den etablerade standard som används i Sverige för att följa upp ambulanssjukvårdens responstider.
De mer detaljerade siffrorna visar samtidigt att de längsta väntetiderna ökade kraftigt under krisveckorna. Under sommaren 2024 låg den längsta responstiden under 70 minuter endast under sex veckor. Sommaren 2025 inträffade det bara under vecka 35.
För vecka 30, då ambulanskrisen uppmärksammades, registrerades 1 171 utryckningar. Medianvärdet, P50, var 13,5 minuter, medan P90 uppgick till 35 minuter och P95 till 52 minuter. P99 var 91 minuter, vilket innebär att en procent av utryckningarna tog längre tid än så och att 13 patienter fick vänta mer än 91 minuter.
Axel Conradi uppger att de nya uppgifterna visar att regionledningen gett en missvisande bild av hur de svårast sjuka patienterna påverkades. Han ifrågasätter också att utvärderingen bygger på medianvärden för hela sommaren i stället för en analys av de enskilda krisveckorna och upprepar oppositionens krav på en oberoende granskning. Enligt honom måste regionledningen redovisa hela bilden av händelseförloppet.
Inför sommaren 2026 har ambulanspersonal återigen larmat om bemanningsproblem. Region Stockholm har uppgett att planeringen förbättrats och att bemanningen ska förstärkas genom bland annat inhyrd ambulanspersonal från Finland, extra ersättning för den som tar extrapass samt möjlighet för chefer och administrativ personal att tjänstgöra i ambulansverksamheten.
Personalregionrådet Robert Johansson (S) uppger att de nya uppgifterna behöver granskas närmare och framhåller att ambulanssjukvården är en prioriterad verksamhet. Han skriver att det inte är bra om enskilda patienter fått vänta länge och att sådana fördröjningar även kan bero på utomstående hinder för framkörningen. Robert Johansson avvisar samtidigt kravet på en ny utredning och uppger att Region Stockholm nyligen avsatt ytterligare 56 miljoner kronor till bland annat höjd beredskap, förstärkt it-infrastruktur och introduktion av nya medarbetare. Han uppger också att regionen är beredd att tillföra ytterligare resurser efter dialog med verksamhetsledning, personal och fackliga organisationer.
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett i huvudsak sakligt och neutralt språk. Den redogör för olika aktörers uttalanden och uppgifter, tydligt markerat med källhänvisningar såsom 'uppger', 'uppgav', 'skriver' och 'avvisar'. Det förekommer inga laddade eller värderande ord som kommer direkt från journalisten. Kritiken, beskrivningarna av situationen och andra hårda uttryck är alla tydligt återgivna från uttalanden från politiker, fackrepresentanter och regionen själv, vilket innebär att dessa inte påverkar poängen negativt. Journalisten gör inga egna slutsatser, spekulationer eller emotionella värderingar, utan återger fakta och citat på ett balanserat sätt. Några moment där man kunde ifrågasätta neutraliteten är att vissa formuleringar skulle kunna uppfattas som något framhävande av ett problem (t.ex. ”detta bidrog till planeringsproblem”), men dessa formuleringar ligger i linje med källornas egna bedömningar och presenterar inte journalistens egna värderingar eller dramatisering. Sammantaget är artikeln mycket neutral, men för att ge utrymme för viss upplevd vinkling genom valet av fokus och ordval ges en något sänkt, men fortfarande mycket hög, poäng.
Förklaring:
Artikeln lyfter fram kritiken mot en regionledning som försökt genomföra en offentlig verksamhetsövertagande men misslyckats med planeringen och bemanningen, med fokus på patienternas utsatta situation och fackets varningar. Den betonar behovet av en stark och välfungerande offentlig sektor, välfärdens prioritering samt betydelsen av att lyssna på fackliga röster och skydda vårdpersonal och patienter, vilket är typiska vänsterperspektiv. Oppositionens högerkantiga kritik framställs men ges mindre utrymme, och marknadslösningar eller privatiseringar framställs indirekt som mindre lyckade. Detta gör att artikeln främst gynnar en vänsterinriktad syn på offentliga lösningar och sociala skyddsnät.
Rubrik och framing:
Artikeln skildrar en allvarlig kris inom ambulanssjukvården i Region Stockholm med långa väntetider för akut sjuka patienter, där regionledningen och majoriteten av ansvariga framställs som bristfälliga i hanteringen. Oppositionspolitiker (Moderaterna) och fackliga företrädare framställs som kritiker och de värnar patientperspektivet.
Språk och ton:
Innehållet använder ett ganska neutralt och faktabaserat språk med fokus på redovisade tider och uttalanden från både kritiker och ansvariga. Vissa ordval som 'skarpa kritik', 'patientfarliga' väntetider och 'missvisande bild' ger mer tyngd åt kritiken mot regionledningens hantering.
Källbalans:
Flertalet källor finns med: oppositionsråd från Moderaterna, Vårdförbundet med fackligt förtroendevald sjuksköterska, samt representant från Socialdemokraterna i regionledningen. Kritiken från opposition och fackliga tonas dock inte särskilt ner av regionledningens svar som är mer återhållsamt och uppvisar försvar samt insatser.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar uttalanden från privat entreprenörsverksamhet (Falck och Samariten) eller andra aktörer som kan ha påverkats av regionens övertagande. Inget perspektiv från patienter som väntat ges. Den långsiktiga politiska ansvarsfördelningen mellan majoritet och opposition belyses inte i större utsträckning.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
Man åtalas efter tvåårig flickas död
En 31-årig man har åtalats misstänkt för mord efter att en tvåårig flicka hittades död...

Tolv män nekar inför omfattande rättsprocess
Tretton män har nu namngivits som medåtalade i en omfattande brittisk brottsutredning där en man...

Allt fler avslöjas för barnpornografibrott
Antalet män som avslöjas för barnpornografibrott fortsätter att öka, samtidigt som mängden misstänkt övergreppsmaterial växer....

14 döda i helikopterkrasch vid Ras Tanura
En helikopter som tillhörde det statliga energibolaget Saudi Aramco havererade i Ras Tanura i östra...
