Nya lösningar för framtidens dricksvatten

Kommuner runt om i Sverige arbetar med olika åtgärder för att möta utmaningar kopplade till dricksvattenförsörjningen. Förändrade klimatförhållanden, låga grundvattennivåer och åldrande vatteninfrastruktur påverkar tillgången till rent vatten. Pär Dalhielm, vd för Svenskt Vatten, säger att klimatförändringarna i stor utsträckning handlar om förändringar i tillgången på vatten, med både överskott och brist på fel plats vid fel tidpunkt.

Ett alternativ som fått ökad uppmärksamhet är att använda havsvatten som råvara för dricksvatten. Fyra avsaltningsanläggningar finns redan på Öland och Gotland. Pilotprojekt har också genomförts eller pågår i Lysekil och Östhammar. Thomas Wikström, affärsområdeschef vid Leva i Lysekil med ansvar för kommunens VA-verksamhet, säger att havet erbjuder en i praktiken obegränsad vattenkälla men att processen att göra vattnet drickbart innebär högre kostnader. Om planerna i Lysekil genomförs ska 10 000 kubikmeter havsvatten per dygn kunna omvandlas till dricksvatten från år 2032, vilket enligt uppgifterna motsvarar kommunens behov.

Även återanvändning av vatten prövas. Kalmar Vatten bygger ett kretsloppsverk där renat avloppsvatten ska användas inom industri och för bevattning. På andra håll planeras stora överföringsprojekt. Från Vättern ska en cirka 36 kilometer lång bergtunnel förse Örebro, Lekeberg, Kumla och Hallsberg med vatten. Mårten Frumerie, vd för Vätternvatten, beskriver satsningen som ett mycket omfattande projekt. Enligt planerna ska tunneln vara i drift 2035 och leda kallt djupvatten till ett nytt reningsverk i Hallsberg. Frumerie säger att lösningen ska minska sårbarheten för effekterna av ett varmare klimat.

Insamling och återanvändning av vatten bedöms också få större betydelse framöver. Pär Dalhielm säger att större vattenanvändare, såsom jordbruk och industrier, kan behöva anlägga egna dammar. Han nämner även återanvändning av vatten från duschar i värmesystem samt användning av uppsamlat takvatten för exempelvis toaletter.

En annan utmaning är det befintliga ledningsnätets ålder. Enligt Svenskt Vatten gick 17 procent av allt dricksvatten förlorat genom läckage under förra året. Pär Dalhielm säger att stora delar av infrastrukturen byggdes under 1950-, 1960- och 1970-talen och nu har nått slutet av sin tekniska livslängd, vilket kräver omfattande reinvesteringar.

Kostnaden för nödvändiga investeringar uppskattas till 560 miljarder kronor fram till år 2040. Pär Dalhielm säger att vattenpriserna kan komma att öka kraftigt under de kommande 15 åren och nämner en möjlig tredubbling eller fyrdubbling.

Grundvattennivåerna ligger för närvarande långt under normala nivåer i stora delar av landet, särskilt i södra Sverige. Risk för vattenbrist finns enligt uppgifterna i Skåne, Blekinge och på Gotland. Klimatförändringarna, som främst beror på människans användning av fossila bränslen, har redan påverkat Sveriges vattenbalans. Prognoser pekar dessutom på fler skyfall och värmeböljor framöver. Varmare vatten ökar risken för bakterier, parasiter och algblomning samt försvårar reningsprocessen för dricksvatten.