Ny värmekupol pressar södra Europa över 40 grader

Extremvärme från norra Afrika har åter brett ut sig över södra Europa. Spanien befinner sig tre veckor in i juli i årets tredje värmebölja, medan Europa som helhet har drabbats av fyra. Spaniens statliga vädertjänst AEMET utfärdade den 20 juli en särskild varning för en värmebölja som väntades fortsätta till och med torsdagen den 23 juli.

På många håll i Spanien väntas temperaturer på minst 40 grader under onsdagen och de närmaste dagarna. Orange varningar gäller framför allt i landets sydvästra delar, men väderkartorna visar röd varningsnivå över större områden nästa vecka. Meteorologen Lasse Rydqvist på Klart uppger att temperaturen då kan nå omkring 42 grader vid sydkusten. I Lleida har 42,4 grader redan noterats.

AEMET bedömde inför perioden juli–september 2026 att sannolikheten var mycket hög för temperaturer inom den varmaste tredjedelen av det historiska spannet i hela Spanien. Enligt Lasse Rydqvist har värmeböljor under sommaren blivit allt vanligare i Europa, där höga temperaturer har präglat stora områden under årets säsong.

Röda varningar har samtidigt utfärdats i Italien samt på Sicilien och Sardinien. Lasse Rydqvist uppger att södra Italien kan få omkring 40 grader och att temperaturen på Sardinien kan närma sig 45 grader. Italiens hälsodepartement publicerar under värmeperioden dagliga hälsoriskprognoser för 27 städer, med bedömningar för de kommande 24, 48 och 72 timmarna.

Det italienska varningssystemet är aktivt från maj till september och drivs med tekniskt och vetenskapligt stöd från den epidemiologiska avdelningen i regionen Lazio. WHO Europa uppger också att Italiens övervakning av värmerelaterad dödlighet omfattar 45 städer och kan ge beslutsfattare information nära realtid under en värmekris.

Den höga brandrisken har lett till evakueringar i flera länder. Spanska räddningsmyndigheter uppger att fler än 1 200 personer har evakuerats på grund av en skogsbrand i provinsen Guadalajara, där temperaturer över 40 grader bidrog till extrem brandrisk. I det franska departementet Var brann omkring 500 hektar på några timmar, enligt lokala myndigheter, och minst 150 personer evakuerades.

Frankrike har varit ett av de hårdast drabbade länderna. Météo-France klassade värmeböljan mellan den 17 och 30 juni som den 52:a registrerade i landet sedan 1947. Mer än hälften av de franska värmeböljor som noterats under denna period har inträffat efter 2010.

Den 24 juni uppmätte Météo-France 43,8 grader i Saintes i sydvästra Frankrike. Dagen före registrerades 42,5 grader i Bordeaux. Météo-France fastställde även att den 24 och 25 juni var de varmaste dygnen som någonsin registrerats i Frankrike, med en nationell dygnsmedeltemperatur på minst 30 grader.

Copernicus klimattjänst beräknade Västeuropas medeltemperatur i juni 2026 till 20,74 grader. Det var 3,06 grader över genomsnittet för perioden 1991–2020 och den högsta juninivån i mätserien. Europas landtemperatur låg samtidigt 1,78 grader över genomsnittet och var den näst högsta som registrerats för juni.

Även haven var ovanligt varma. Copernicus klimattjänst fastställde att havsytans genomsnittliga temperatur utanför polarområdena nådde 20,86 grader i juni, vilket var den högsta noterade nivån för månaden.

Lasse Rydqvist förklarar värmen med ett subtropiskt högtryck som växer in från norra Afrika, ett väderläge som ibland benämns värmekupol. Högtrycket för med sig mycket varm afrikansk luft som stängs in över Europa. När högtrycket är kraftigt håller det samtidigt undan lågtryck som annars skulle kunna bryta värmen.

Enligt Lasse Rydqvist påverkar även jetströmmens rörelser utvecklingen. Högtryck och lågtryck kan då bli kvar längre över samma område. Kombinationen av ett stabilt högtryck och jetströmmens läge har gjort det möjligt för den varma luften att röra sig längre norrut över kontinenten, även mot Sveriges breddgrader.

Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, uppger att värmeböljor förekommer naturligt vid den här typen av högtryck. Den globala uppvärmning som orsakas av människan gör dock värmeböljorna varmare och förlänger den del av året då de kan inträffa.

Enligt Erik Kjellström finns ett tydligt samband mellan den globala uppvärmningen och värmeböljornas ökade intensitet. Temperaturerna under dagens värmeböljor är högre än under motsvarande händelser för 30, 50 eller 100 år sedan, och risken för extremväder har ökat.

Erik Kjellström uppger att utvecklingen väntas fortsätta så länge stora mängder växthusgaser släpps ut. Enligt honom behöver utsläppen i praktiken minska till noll för att uppvärmningen ska upphöra. Han beskriver därför dagens förhållanden som ett pågående skede, inte som ett stabilt nytt normalläge.

Den varmare atmosfären är även kopplad till ett mer intensivt hydrologiskt kretslopp, med både torka och kraftiga regn. Svåra översvämningar drabbade Valencia i november 2024. I Storbritannien uppgav den nationella torkgruppen att England fram till den 21 juli endast hade fått omkring tre procent av den normala nederbörden för månaden. Södra och östra England hade då inte registrerat något regn alls under juli.

WHO:s Europachef Hans Henri P. Kluge uppgav att representanter för 41 medlemsländer, EU-kommissionen och flera civilsamhällesorganisationer deltog i ett extrainsatt möte om extremvärmen den 6 juli. WHO Europa uppger att färre än hälften av organisationens 53 medlemsländer har en nationell handlingsplan för värme och hälsa.

Europeiska miljöbyrån uppger att 95 procent av dödsfallen som kopplades till väder- och klimatrelaterade extremhändelser i Europa mellan 1980 och 2023 var förknippade med värmeböljor och extremt höga temperaturer.

Turism och resor till soligare delar av Europa orsakar samtidigt utsläpp som ingår i den samlade klimatpåverkan. Erik Kjellström uppger att debatten delvis fokuserar på fel frågor, men vill inte lägga ansvaret på enskilda resenärer.

För den som söker svalare väder väntas temperaturerna ligga under det normala i delar av Centraleuropa. Enligt Lasse Rydqvist gäller det även nästa vecka i bland annat Tyskland och Polen samt längre österut mot Baltikum. Även flera områden i östra Europa och på de brittiska öarna väntas få betydligt lägre temperaturer än södra Europa.