Ny TikToktrend uppmanar unga män att sluta duscha

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Ny TikToktrend uppmanar unga män att sluta duscha

Av Peter Karlsson•Publicerad: 22 okt 17:30•4 min

En trend där unga män uppmanas att avstå från dusch och deodorant har fått spridning på svenska TikTok. Fenomenet kallas feromonmaxxing och bygger på föreställningen att kroppens naturliga doft kan förstärkas för att öka den sexuella attraktionskraften. I vissa inlägg förekommer även uppmaningar om att dricka sitt eget urin före en dejt.

Trenden har kopplingar till looksmaxxing, en internetkultur som kretsar kring att optimera det egna utseendet. Den amerikanska tidskriften Vice beskrev feromonmaxxing den 12 augusti 2026 och uppmärksammade bland annat påståenden om att urindrickande skulle få kroppen att utsöndra gifter genom svettning. Den 3 september rapporterade Fast Company om fenomenets spridning i internetmiljöer där män diskuterar utseende och självförbättring. Tidningen beskrev ett TikTok-inlägg där en användare förknippade utebliven hårtvätt med påstådda komplimanger om hårets doft och utseende.

Bakom feromonmaxxing ligger teorin att människor, precis som många djur och insekter, avger kemiska signaler som kan framkalla parningsbeteenden hos andra individer. Det vetenskapliga stödet för att sådana feromoner fungerar på motsvarande sätt hos människor är dock osäkert.

Folkhälsoforskaren Samuel Cornell och evolutionsprofessorn Robert Brooks vid University of New South Wales behandlade frågan i en genomgång som publicerades den 15 september 2026. Forskarna framhöll att människor saknar ett fungerande vomeronasalt signalsystem av den typ som många andra däggdjur använder för att uppfatta kemiska signaler.

Att människor kan känna igen och reagera på varandras kroppsdofter är inte heller liktydigt med att mänskliga feromoner har identifierats. Oxfordprofessorn Tristram Wyatt förklarade i forskning som Royal Society redovisade i mars 2015 att individuella doftsignaturer måste skiljas från kemiska signaler som är gemensamma för en art. Försök där människor bedömer lukten från använda klädesplagg utgör därför inte i sig något bevis för feromoner.

I en genomgång av mänsklig doftkommunikation, publicerad av Cambridge University Press 2014 i boken Pheromones and Animal Behavior, lyfte Tristram Wyatt fram forskning om spädbarns reaktioner på sekret från ammande kvinnors bröstvårtor som ett möjligt forskningsspår. Den forskningen gäller dock en annan biologisk funktion än sexuell attraktion mellan vuxna.

Även experiment med ämnen som tidigare pekats ut som möjliga mänskliga feromoner har gett resultat som inte stöder påståendena bakom trenden. Forskarna Robin M. Hare, Sophie Schlatter, Gillian Rhodes och Leigh W. Simmons vid University of Western Australia publicerade den 8 mars 2017 en dubbelblind studie i Royal Society Open Science.

I ett försök med 94 deltagare undersöktes effekterna av exponering för androstadienon och estratetraenol. Ämnena påverkade varken deltagarnas bedömningar av ansiktets attraktivitet eller deras uppskattningar av sannolikheten för otrohet.

Forskarna genomförde också ett separat experiment med 46 personer som fick bedöma könet hos fem datorframställda ansikten med könsneutrala drag. Inte heller dessa bedömningar förändrades av exponeringen för de två ämnena.

Enligt den amerikanska vårdinstitutionen Cleveland Clinic är svett normalt luktfri. Kroppslukt bildas när bakterier på huden kommer i kontakt med svetten. Hur en person luktar kan dessutom påverkas av bland annat kosten, hormonella förändringar, läkemedel och vissa sjukdomstillstånd.

Den amerikanska giftinformationsorganisationen Poison Control avråder från att dricka urin. Organisationen uppger att urin till omkring 95 procent består av vatten, men också innehåller urinämne, kreatinin, elektrolyter och restprodukter från ämnesomsättningen. Urin är inte steril och förtäring kan orsaka diarré, illamående och kräкningar.

Bland personer som tillfrågats i Hudiksvall får feromonmaxxing ett skeptiskt mottagande. Rebecca Orevi från Söderhamn anser att beteendet är ohygieniskt och framhåller betydelsen av personlig hygien.

Kemal Mamo från Hudiksvall föredrar andra sätt att förbereda sig inför en dejt. Han anser att välvalda kläder, god lukt och ett stylat hår visar respekt för den andra personen och att man kan ta hand om sig själv.

Frågan som ställdes till Hudiksvallsborna var om de själva skulle kunna tänka sig att gå på dejt med någon som ägnar sig åt feromonmaxxing.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Språket i artikeln är överlag sakligt och neutralt. Många påståenden återges som uppgifter från källor eller experter, och journalistens egen värdering saknas. Texten använder tydliga källhänvisningar (t.ex. 'enligt Vice', 'enligt Cleveland Clinic') och flera meningar är uppbyggda som referat av forskningsresultat eller expertuttalanden. När osäkerheter råder (t.ex. vetenskapligt stöd för människors feromoner) markerar texten detta genom försiktiga formuleringar som 'vetenskapliga stödet är osäkert'. Även laddade påståenden från källor återges som sådana och inte som journalistens egna åsikter. Citat används inte som journalistens egna ord utan är tydligt källornas uttalanden. Sammanhanget mellan meningarna byggs upp utan spekulationer eller emotionell dramaturgik från journalisten, vilket stärker den neutrala tonen.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
50%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln prioriterar vetenskaplig skepsis och sprider multi-perspektiv; den motverkar pseudovetenskaplig hysteri utan att förespråka politiska lösningar eller ideologiska mål. Det centrala fokus på evidensbaserad hälsorisk och nyhetsrapportering utan partipolitiska mål pekar mot en mittenorienterad effekt.

Rubrik och framing:
Framställningen betonar osäkerheten i påståendena om feromonbaserad attraktion och framhäver rådande vetenskaplig konsensus samt risker med urinförtäring.

Språk och ton:
Nyanserad och saklig ton som förmedlar vetenskapliga perspektiv och kritiska synpunkter.

Källbalans:
Bredt balanserad med akademiska källor, hälsoorganisationer och vardagliga röster från samhällsmedborgare.

Utelämnanden och kontext:
Begränsad utforskning av varför trenden uppstått i en social mediemiljö; saknas perspektiv från plattformar, influencers som promotar trenden, eller detalj analys av marknadskrafter bakom den. Ingen data om prevalens eller långsiktiga effekter.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.