
AI-genererad illustration
Ny studie visar kraftigt ökad risk för 40-gradersvärme i Norden
Risken för temperaturer på minst 40 grader i Sverige, Norge eller Finland har ökat sex gånger sedan 1981. En ny studie från Finlands meteorologiska institut visar att den årliga sannolikheten för sådan extremvärme uppgick till 0,53 procent 2025. Forskarna bedömer att betydligt högre temperaturer än de hittills uppmätta är möjliga i Norden.
Studien publicerades den 31 oktober 2026 i den vetenskapliga tidskriften npj Natural Hazards, efter att ha accepterats för publicering den 14 oktober. Forskarna Mika Rantanen, Otto Hyvärinen, Mikko Laapas, Kirsti Jylhä och Anna Luomaranta har undersökt hur sannolikheten för mycket höga sommartemperaturer har förändrats under perioden 1981–2025.
Undersökningen omfattar 7 308 simulerade somrar från säsongsprognoser framtagna av Europeiska centrumet för medellånga väderprognoser, ECMWF. Forskarna har korrigerat systematiska modellfel för att kunna analysera ovanliga men fysikaliskt möjliga temperaturförhållanden.
Beräkningarna bygger på säsongsprognossystemet SEAS5, som simulerar samspelet mellan atmosfären, haven, landytan och andra delar av jordsystemet. Systemet använder ensembleberäkningar där flera alternativa väderutvecklingar undersöks.
För sannolikheten att minst 40 grader uppnås någonstans i de tre länderna redovisar forskarna ett 95-procentigt konfidensintervall på 0,38–0,70 procent per år. Den centrala uppskattningen på 0,53 procent innebär att händelsen fortfarande är ovanlig, trots den kraftiga ökningen jämfört med 1981.
Enligt Finlands meteorologiska institut är sannolikheten att den högsta temperaturen i Norden överstiger 38,0 grader cirka 4,0 procent under ett enskilt år. Med oförändrade klimatförhållanden motsvarar det en genomsnittlig återkomsttid på 25 år.
Norge har den största beräknade sannolikheten att överträffa sitt nationella värmerekord. Forskarna uppskattar risken till 10,9 procent per år i dagens klimat. Det norska rekordet är 35,6 grader och registrerades i Nesbyen 1970, enligt Norges meteorologiska institut.
En temperatur på samma nivå uppmättes i Laksfors 2019, men Norges meteorologiska institut underkände senare mätningen efter en granskning av förhållandena vid väderstationen. Norges regering har också angett 35,6 grader som den högsta officiellt registrerade temperaturen på det norska fastlandet i sin åttonde nationella klimatrapport.
Finland har den lägsta sannolikheten för ett nytt nationellt värmerekord bland de undersökta länderna. Finlands meteorologiska institut meddelade den 2 november 2026 att den årliga sannolikheten att överträffa landets rekord på 37,2 grader beräknas till omkring 1,6 procent.
Det finländska rekordet noterades den 29 juli 2010 vid Joensuu flygplats i Liperi. Finland har aldrig registrerat en temperatur på 40 grader. Sannolikheten för att nå minst denna nivå någonstans i landet under ett enskilt år uppskattas till 0,041 procent i dagens klimat.
Sveriges högsta officiellt uppmätta temperatur är 38,0 grader. Enligt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, noterades värdet första gången i Ultuna utanför Uppsala den 9 juli 1933 och därefter i Målilla i Småland den 29 juni 1947.
Den 21 juli 2022 uppmättes 37,2 grader i Målilla. SMHI har redovisat temperaturen som den högsta registrerade i Sverige sedan rekordnoteringen 1947.
Forskarna har även undersökt vilka väderförhållanden som kan skapa de högsta temperaturerna. Mika Rantanen vid Finlands meteorologiska institut beskriver extremhetta som ett resultat av att flera ovanliga meteorologiska förhållanden inträffar samtidigt.
En central faktor är långvariga högtryck, däribland så kallad omegablockering. Tillsammans med låg markfuktighet kan sådana väderlägen ge särskilt höga temperaturer. Enligt Finlands meteorologiska institut begränsar torr mark avdunstningen, vilket gör att temperaturen kan stiga ytterligare.
SMHI beskriver att flera av Sveriges högsta sommartemperaturer har uppmätts när varm luft från söder eller sydost förts in över landet samtidigt som omfattande högtryck etablerats över östra Europa.
Studien har finansierats genom forskningsprojekten ILMOS Uusimaa och SA-CLAIMS. Inom ILMOS Uusimaa har forskarna också genomfört särskilda sannolikhetsberäkningar för extrem värme i Nylandsregionen i Finland.
Mot bakgrund av resultaten framhåller forskarna vid Finlands meteorologiska institut att de nordiska länderna behöver ha beredskap för temperaturtoppar som ligger betydligt över tidigare nationella värmerekord.
Analys
Förklaring:
Starkt neutralt språk: artikeln redogör för studiens resultat och källor utan att journalisten uttrycker egna åsikter eller gör egna slutsatser. Påståenden om sannolikheter, rekordsiffror och konfidensintervall är framförda som resultat från forskningen och hänvisas till specifika institutioner (FMI, SMHI, Norges meteorologiska institut). Indirekta formuleringar som 'Enligt...' eller 'Forskarna har...' används konsekvent för att tydligt markera källors uppgifter. Ingen värderande eller emotionell förstärkning från journalisten förekommer, och texten följer ett sakligt, beskrivet sammanhang mellan meningarna. Därmed uppfyller den kravet på saklig och oberoende nyhetsbehandling. Eventuella påståenden om forskarnas slutsatser presenteras som deras egna och inte som journalistens egna åsikter.
Förklaring:
Artikeln betonar vetenskaplig riskbedömning och behovet av beredskap genom offentliga och teknokratiska institutioner samt återger uppgifter från forskare och officiella institut. Detta speglar en centrerad, pragmatisk och institutionell syn som prioriterar planering och expertbaserade lösningar snarare än radikala politiska reformer eller marknadslösningar. Den saknar explicit politisk kritik eller stöd för specifika politiska program, vilket tyder på en huvudsaklig fördel för mitten.
Rubrik och framing:
Framhäver klimatförändringens ökade risker i Norden och behov av beredskap och teknisk expertis
Språk och ton:
Saklig och vetenskaplig
Källbalans:
Dominerande utrymme för forskare och myndigheter (FMI, SMHI, Norges meteorologiska institut, ECMWF) samt den akademiska tidskriften npj Natural Hazards; få politiska aktörer eller partiväxlingar nämns.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas såsom politiska åtgärder och kostnader för adaptation, näringslivets eller fackföreningars synpunkter, regionala samhällsgruppers erfarenheter och konsekvenser för utsatta grupper, samt diskussion om marknadslösningar kontra offentliga satsningar.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
David Druids framtid på radio diskuteras efter spridda videoklipp
Sveriges Radio har interna diskussioner om David Druids framtid sedan videoklipp från en privat konflikt...

Fyra män får livstid för planerat mord i Tolered
Göteborgs tingsrätt har dömt fyra män till livstids fängelse efter mordet på en 33-årig man...

Nya möten mellan oppositionsledarna under regeringsförhandlingarna
Partiledarna för Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har fortsatt sina gemensamma samtal efter mötet på...

Mässling på Karolinska – sjukhuset har kontaktat utsatta
Karolinska universitetssjukhuset har avslutat smittspårningen efter att ett barn med mässling besökte akutmottagningen i Solna...
