Ny miljardfond föreslås för svenska teknikföretag

Accelerationskontoret vill att staten ska gå in som ankarinvesterare i en ny fond på tio miljarder kronor. Förslaget överlämnas till regeringen tisdagen den 20 oktober 2026 och gäller finansiering av svenska teknikföretag som behöver kapital för att gå från uppstartsfas till industriell produktion i större skala.

Fondens inriktning är att skapa förutsättningar för fler växande teknikföretag att behålla sin verksamhet i Sverige i stället för att säljas eller etablera sig utomlands. Kristina Alvendal, chef för Accelerationskontoret, framhåller att Sverige behöver bli bättre på att behålla företag när deras verksamheter växer.

Bakgrunden är enligt Accelerationskontoret inte i första hand någon generell kapitalbrist. Svenska pensionsbolag placerar redan pengar i utländska fonder som finansierar uppskalning av företag. Däremot har det enligt kontoret saknats en nordisk fond med tillräcklig storlek för att kunna locka motsvarande privata investeringar till Sverige.

Finansieringsfrågan har tidigare undersökts av Tillväxtverket och Accelerationskontoret. Under 2025 beställde de båda verksamheterna en internationell jämförelse av hur offentliga investeringar kan användas för att mobilisera privat kapital till gröna företag i tillväxtfasen. Rapporten publicerades den 9 oktober 2025 och omfattade finansieringsmodeller i Danmark, Estland, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna och Kanada.

Tillväxtverket redovisade i oktober 2025 även skillnader i kapitaltillgång mellan svenska och amerikanska tillväxtföretag. Efter tio år hade svenska uppskalningsföretag i genomsnitt fått tillgång till endast drygt 40 procent av det kapital som jämförbara företag i San Francisco hade attraherat. Myndigheten använde uppgiften för att beskriva finansieringsgapet under företagens tillväxtfaser.

Den internationella undersökningen visade samtidigt att nästan hälften av Europas snabbväxande gröna teknikföretag fick offentlig finansiering under 2023. Bland motsvarande amerikanska företag var andelen drygt en fjärdedel. Tillväxtverket pekade ut långsiktighet, riskdelning och finansieringsinstrument anpassade till tydligt definierade målgrupper som gemensamma drag hos fungerande offentliga finansieringslösningar.

Även branschorganisationen Swedish Private Equity & Venture Capital Association, SVCA, har uppmärksammat finansieringsfrågan. I rapporten Kapitalförsörjning i en förändrad omvärld, som presenterades den 17 juni 2026, identifierade organisationen särskilda svårigheter för teknikintensiva företag och verksamheter inom life science när de ska expandera internationellt. SVCA pekade dessutom på risken att kapital, huvudkontor och strategiskt betydelsefulla verksamheter lämnar Sverige i samband med utländska företagsförvärv.

Statistik från myndigheten Tillväxtanalys visar att riskkapitalinvesteringarna i svenska portföljbolag uppgick till 6,9 miljarder kronor under 2024. Det motsvarade en ökning med 2,5 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringsnivån låg dock fortfarande under de volymer som noterades under rekordåren 2021 och 2022.

Modellen med staten som ankarinvesterare används redan av det statligt ägda riskkapitalbolaget Saminvest. Bolaget grundades 2016 och förvaltar tillgångar på omkring sex miljarder kronor. Investeringarna sker genom privat förvaltade riskkapitalfonder och affärsängelprogram, där Saminvest bland annat arbetar för att etablera nya fondförvaltare på den svenska marknaden.

Av Saminvests årsredovisning för 2024 framgår att bolaget i första hand ska agera som ankarinvesterare. Den statliga andelen ska normalt inte överstiga 50 procent av en fonds eller ett affärsängelprograms samlade investeringar. Resterande finansiering kombineras därmed med privat kapital.

Ett annat exempel på offentlig finansiering av teknikföretag är Almi Invest, som under 2026 investerade två miljoner kronor i det svenska företaget Caplyzer. Investeringen ingick i en finansieringsrunda på sammanlagt sju miljoner kronor. Pengarna ska användas för att utveckla företagets teknik för grön vätgas mot industriella pilottester och kommersialisering. Almi Invest förvaltar cirka 3,5 miljarder kronor genom sju regionala riskkapitalbolag och ett nationellt bolag inom GreenTech.

Parallellt pågår flera europeiska satsningar på finansiering av teknikföretag i tillväxtfasen. Europeiska investeringsfonden, EIF, startade 2023 European Tech Champions Initiative tillsammans med sex EU-länder. Den första etappen fick ett kapitalunderlag på upp till 3,9 miljarder euro och hade som målsättning att mobilisera investeringar på mer än 20 miljarder euro i europeiska teknikföretag.

Den 10 juli 2026 presenterade Europeiska investeringsbanken, EIB, och EIF en andra etapp av programmet. Genom att samla offentliga och privata investerare ska satsningen mobilisera upp till 80 miljarder euro. Finansieringen omfattar såväl större som medelstora tillväxtfonder.

Ytterligare ett initiativ lanserades den 22 september 2026, när Europeiska kommissionen och EIB-gruppen presenterade European Institutional Investors Pact. Det frivilliga ramverket ska mobilisera långsiktigt institutionellt kapital till europeiska teknikföretag. Vid lanseringen hade 13 institutionella investerare uttryckt avsikter att placera kapital i Europas innovations- och uppskalningsverksamheter. Initiativet omfattar bland annat ETCI 2.0 och Scaleup Europe Fund, en europeisk fond på fem miljarder euro.

Det svenska fondförslaget ingår i Accelerationskontorets bredare arbete med industrins utveckling. Kontoret inrättades av regeringen i juni 2024 med uppdrag att öka takten i industrins gröna omställning, stärka Sveriges konkurrenskraft och undanröja hinder för industriella etableringar.

I maj 2025 presenterade Accelerationskontoret en kartläggning av 155 svenska industriprojekt med planerade investeringar på minst 100 miljoner kronor per projekt. Det sammanlagda investeringsvärdet uppgick till 803 miljarder kronor. Kartläggningen användes för att beskriva omfattningen av den pågående industriella omställningen.

Enligt Kristina Alvendal riktar sig den föreslagna miljardfonden inte till industrisatsningar som redan är etablerade. Hon framhåller däremot att även dessa verksamheter kan dra nytta av att nya innovationer utvecklas. Fonden kan därmed få indirekt betydelse för bland annat de gröna industriprojekten i Norrbotten.

Accelerationskontoret har också lämnat förslag inom andra delar av industrietableringsområdet. Den 2 juni 2026 överlämnades delbetänkandet SOU 2026:32, Att säga ja!, med elva förslag för att underlätta kommunernas mottagande av stora företagsetableringar. Regeringen meddelade att förslagen bland annat omfattar en permanent statlig stödfunktion, riktade statsbidrag till kommuner, en hyresförlustgaranti och en särskild tillväxtpott för infrastrukturinvesteringar.

Regeringen beslutade den 24 juli 2026 genom tilläggsdirektiv 2026:81 att förlänga Accelerationskontorets utredningstid. Det samlade uppdraget ska slutredovisas senast den 15 december 2028. Förslaget om den nya fonden lämnas således medan det statliga utredningsarbetet fortfarande pågår.