Ny metod skattar Sveriges vildsvin till 318 000

Naturvårdsverket har tagit fram en ny metod för att uppskatta hur många vildsvin som finns i Sverige. Den senaste skattningen anger omkring 318 000 djur efter jakt och annan dödlighet under jaktåret 2024/2025. Naturvårdsverkets vilthandläggare Anders Broby uppgav att osäkerhetsintervallet för den nationella beräkningen är 239 000–434 000 vildsvin.

Metoden har utvecklats på Naturvårdsverkets uppdrag av bland andra Linköpings universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Den består av två modeller som kompletterar varandra och är avsedda att ge underlag på nationell, regional och lokal nivå. Linköpings universitets modell kombinerar uppgifter om jakt, rapporterade trafikolyckor och observationer av vildsvin. Naturvårdsverket beskriver den som en bayesiansk state-space-modell där både populationsutvecklingen och de processer som ligger bakom de olika datakällorna modelleras.

Forskarna vid Linköpings universitet skattade att stammen som mest uppgick till omkring 570 000 vildsvin under jaktåret 2024/2025, innan jakt och annan dödlighet. Intervallet för den beräkningen var 469 000–719 000 djur. I december 2025 redovisade Naturvårdsverket preliminära siffror på cirka 571 000 vildsvin före jakt och omkring 325 000 efter jakt och annan dödlighet.

Den andra modellen har utvecklats av Sveriges lantbruksuniversitet och bygger på data från viltkameror för att uppskatta tätheten i mindre områden. Modellen använder både slumpmässigt placerade kameror och jägares kameror vid bland annat utfodringsplatser och kända viltstråk. Även uppgifter om hur lämpligt landskapet är för vildsvin ingår. I fem mindre undersökta områden beräknades den genomsnittliga tätheten till omkring 57 vildsvin per 1 000 hektar.

Naturvårdsverket vill att metoderna på sikt ska kunna användas återkommande för att följa förändringar i stammen. Myndigheten har också angett att bättre populationsunderlag kan användas i arbetet med skador på jordbruket, trafikolyckor och beredskap vid sjukdomsutbrott som afrikansk svinpest. Uppgifterna är även tänkta att kunna användas vid bedömningar av vilken livsmedelsreserv vildsvinsstammen kan utgöra i en krissituation.

Jordbruksverket uppgav i den slutliga skördestatistiken för 2025 att viltskador var den vanligaste spontana förklaringen från lantbrukare till låga skördenivåer eller arealer som inte kunde bärgas. Vildsvin hörde till de arter som ofta angavs. Svenska Jägareförbundets viltövervakning beräknade samtidigt att 22 110 vildsvin fälldes i Västra Götalands län under jaktåret 2024/2025, vilket var 10 652 fler än jaktåret före.

Trafikverket uppgav att totalt 73 300 viltolyckor, inklusive olyckor med ren, inträffade på svenska vägar under 2025. Myndighetens kartor över olyckor med klövvilt omfattar bland annat vildsvin och bygger på rapporterade olycksdata.

Statens veterinärmedicinska anstalt uppger att frilevande vildsvin förekommer från Norrlandsgränsen och söderut samt i Härjedalen och längs kusten upp mot Västerbotten. Sverige blev åter fritt från afrikansk svinpest 2024 efter att landets första utbrott bland vildsvin hade konstaterats 2023.