Ny lag om informationsplikt börjar gälla

AI-genererad illustration

Nyheter

Ny lag om informationsplikt börjar gälla

Av Peter KarlssonPublicerad: 14 juli 09:215 min

En ny lag om informationsplikt har nu trätt i kraft och innebär att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Pensionsmyndigheten och Skatteverket i vissa fall ska lämna uppgifter till Polismyndigheten om personer som misstänks sakna rätt att vistas i Sverige. Bestämmelsen finns i 17 kap. 6 § utlänningslagen. Polismyndigheten har uppgett att reglerna ska bidra till att verkställa beslut om att lämna Sverige samt motverka skuggsamhället, bidragsbrott och svartarbete. Riksdagen har samtidigt beslutat att Polismyndigheten får lämna mottagna uppgifter vidare till Migrationsverket eller Säkerhetspolisen när informationen är relevant för deras ärenden. Samtidigt har reglerna för återvändandearbetet ändrats genom bland annat utökade möjligheter att omhänderta och undersöka mobiltelefoner samt använda fotografier och fingeravtryck i fler utlänningsärenden.

Regeringen har fastställt att myndigheterna får lämna bland annat namn, födelsetid, medborgarskap, personnummer eller samordningsnummer, Migrationsverkets dossiernummer, kontaktuppgifter, bostadsadress och uppgifter om utländska identitetshandlingar. Myndigheten ska också redovisa vilka omständigheter som ligger bakom antagandet att personen saknar rätt att vistas i landet. Regeringen har samtidigt klargjort att anställda inte ska göra egna efterforskningar om en persons vistelserätt utan utgå från uppgifter som framkommer i den ordinarie verksamheten, exempelvis vid ärendehandläggning, förhör, inspektioner eller förrättningar. Uppgifter ska inte lämnas om det är uppenbart att Polismyndigheten redan har informationen eller inte behöver den. Vissa sekretessbelagda uppgifter, bland annat inom hälso- och sjukvården, förundersökningar och skyddad folkbokföring, är undantagna. Regeringen har dessutom bedömt att hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten inte ska omfattas av informationsplikten.

Migrationsminister Johan Forssell har sagt att svenska lagar ska följas och att personer som fått beslut om att lämna landet också måste göra det. Han har uppgett att informationsplikten ska underlätta polisens arbete med att verkställa utvisningar, motverka skuggsamhället och stärka Sveriges säkerhet genom att myndigheterna har bättre kännedom om vilka som befinner sig i landet. Johan Forssell har samtidigt betonat att enskilda tjänstemän inte ska avgöra vem som har rätt att vistas i Sverige och att frågor om att följa lagen är en arbetsgivarfråga.

Lagen har fortsatt mött kritik från flera fackliga organisationer och oppositionspartier. Akademikerförbundet SSR har beskrivit informationsplikten som ett angiverisystem som förbundet motsätter sig och har varnat för att människor kan undvika kontakt med berörda myndigheter, vilket enligt förbundsordföranden Heike Erkers riskerar att förstora skuggsamhället. Hon har även sagt att lagen kan påverka samarbetet mellan myndigheter och skapa osäkerhet om hur långt tjänstemännens ansvar sträcker sig. Samtidigt har hon understrukit att förbundet inte uppmanar någon att bryta mot lagen eftersom ett sådant agerande kan utgöra tjänstefel.

Även Fackförbundet ST har uttryckt oro och uppgett att informationsplikten kan minska förtroendet inte bara för de myndigheter som omfattas utan även för andra samhällsinstitutioner. Tjänstemännens centralorganisation har samtidigt uppgett att de uppgifter som kan lämnas bland annat omfattar identitetsuppgifter, kontaktuppgifter och information om var en person kan lokaliseras.

Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet motsatte sig förslaget i olika delar. Socialdemokraterna och Centerpartiet ville höja kraven för när myndigheter skulle vara skyldiga att lämna uppgifter. Enligt Akademikerförbundet SSR slutade riksdagens omröstning om oppositionens gemensamma reservation om att undanta så kallad sidoinformation med 174 röster för regeringens linje och 172 röster för reservationen. Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson Tony Haddou har sagt att lagen inte hör hemma i Sverige och anser att myndigheternas personal inte ska fungera som en förlängning av gränspolisen. Han har vidare sagt att människor kan avstå från att söka vård av rädsla och att detta enligt honom riskerar att få livshotande konsekvenser samt fördjupa skuggsamhället.


Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 95%
95%
5%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är i stort sett klart saklig och neutral i språkbehandlingen. Journalisten använder ett neutralt och faktabaserat språk och undviker egna slutsatser, spekulationer eller förstärkningar. Alla värderingar, hårda uttryck och bedömningar återges tydligt som uttalanden från källor eller politiker, vilket är korrekt enligt instruktionerna och påverkar inte poängen. Exempelvis beskrivs kritiken från fackliga organisationer och oppositionspartier utan egna värderande formuleringar från journalisten. Likaså återges lagens innebörd och dess förändringar sakligt och utan överdrifter. Det finns inga tecken på laddade ord eller emotionellt språk från journalistens sida. Några smärre brister i variation och flyt finns, men det påverkar inte oberoendet i texten. Därför bedöms artikeln som mycket oberoende och saklig, med en poäng på 95.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
30%
20%
50%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar högern eftersom den understryker regeringens och myndigheters insatser för lag och ordning, kontroll över migration och verkställande av utvisningar. Polisens och regeringens sida ges stark framtoning som lösning på problem med skuggsamhället, bidragsbrott och svartarbete, vilket stämmer överens med högerns fokus på kontroll och säkerhet. Kritiken från fackföreningar och vänsterpartier finns med men framstår mer som varningar än som vägledande, vilket minskar deras genomslag. Sammantaget framhävs individansvar och statens rätt att kontrollera vistelserätt framför sociala skyddsnät eller omfördelningsperspektiv.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden presenterar en ny lagstiftning som ska stärka myndigheternas möjligheter att verkställa utvisningar och bekämpa skuggsamhället, där Polisen och regeringen framställs som ansvariga för åtgärder och lösningar, medan kritiker uppfattas som oroande men motståndare till lagens genomförande.

Språk och ton:
Artikeln använder neutralt språk men förstärker regeringens och polisens roll i säkerhet och lagföljd genom citat och konkreta exempel, medan kritik från fackföreningar och oppositionspartier framställs som oroande och varningar, vilket kan ge en viss tyngd åt de regeringstrogna perspektiven.

Källbalans:
Fokus ligger på uttalanden från regeringen och Polismyndigheten, men artikeln ger även utrymme åt fackliga organisationer och oppositionens kritiska röster, vilket skapar en relativt bred källbalans även om regeringens och säkerhetsperspektivets röst är något mer framträdande.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar djupare diskussion om den humanitära eller sociala påverkan av lagen, exempelvis på utsatta grupper i riskzonen, samt eventuella alternativa lösningar eller mer pragmatiska kompromisser, vilket kan förändra den politiska tolkningen mot mer vänster- eller mittenorienterade perspektiv.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Dela artikel:FacebookTwitter

ANNONS

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.