Ny klassrumsmiljö gav elever bättre fokus och färre besvär

Elever på Matfors skola upplevde att de kunde koncentrera sig bättre och fick färre besvär med bland annat huvudvärk när klassrummens belysning och möblering förändrades. Resultaten kommer från ett forskningsprojekt vid Högskolan i Gävle där två högstadieskolor deltog under läsåret 2024/2025.

Undersökningen omfattade 1 240 elevenkäter, 354 lärarloggar och 16 intervjuer med lärare. Forskarna följde hur elevernas upplevelser förändrades när belysning och möbler prövades var för sig och därefter kombinerades. Mätningarna genomfördes vid upprepade tillfällen med samma frågor.

Högskolan i Gävle redovisade den 28 september 2026 att elevernas upplevelser först förbättrades i de förändrade klassrummen. När eleverna återvände till sina tidigare undervisningslokaler försämrades resultaten, för att åter bli bättre när den anpassade belysningen kombinerades med den flexibla inredningen. Någon motsvarande utveckling noterades inte i kontrollklassrummen.

Studien undersökte däremot inte om förändringarna gav högre betyg eller förbättrade faktiska studieresultat. Forskarna koncentrerade sig bland annat på elevernas upplevelse av fokus på lärandet och lärarnas möjligheter att anpassa undervisningen.

Amanda Kraft, som går i årskurs nio på Matfors skola, beskriver att det blir lättare att koncentrera sig när arbetsplatsen är bekväm.

Förändringarna genomfördes stegvis under ett läsår. Traditionella, tyngre skolmöbler byttes bland annat mot höj- och sänkbara arbetsbord, flyttbara stolar, soffor och separata arbetsplatser med avskärmning. Även runda bord för grupparbete infördes.

Belysningen utformades med flera olika ljuskällor. Förutom direkt och indirekt ljus installerades särskild belysning för väggar och skrivtavla. Läraren kunde också välja mellan förinställda ljusscener utifrån vilken undervisningsaktivitet som skulle genomföras.

Jan Grannäs, docent i didaktik vid Högskolan i Gävle och en av projektets forskningsledare, har framhållit att den förändrade möbleringen gav lärarna större möjligheter att möta eleverna i ögonhöjd. Den gjorde det även möjligt att skapa avgränsade arbetszoner och anpassa rummets utformning efter olika undervisningsmoment.

Samtidigt har erfarenheterna från Matfors skola visat vissa begränsningar. Lärarna anser att den flexibla klassrumsmiljön fungerar bäst med mindre undervisningsgrupper på omkring 20–25 elever som mest. När grupperna blir större kan elevernas val av sittplatser medföra mer rörelse och stök i klassrummet.

Helena Amrén, biträdande rektor för högstadiet, betonar att arbetssättet ställer krav på ett tydligt ledarskap från läraren.

Trots svårigheterna är lärarna positiva till förändringarna och vill gärna att fler undervisningslokaler på skolan anpassas på liknande sätt. Läraren Peter Östman lyfter särskilt fram belysningen och möblerna, men är mer tveksam till just de runda gruppborden.

Forskningsprojektet har namnet Nya koncept för morgondagens lärmiljöer och leds av Anneli Frelin, professor i didaktik vid Högskolan i Gävle. Bakgrunden är tidigare forskning som visat att klassrummens fysiska utformning kan ha betydelse för undervisningen. Frelin har beskrivit att forskarna därför ville undersöka ljus och inredning som samverkande delar av lärmiljön.

Projektet omfattar även forskning om hur undervisningslokaler kan stödja kommunikation, samarbete, kreativitet och kritiskt tänkande. Studierna i skolorna genomfördes inom ämnet svenska.

Enligt KK-stiftelsens projektdatabas löper det finansierade forskningsprojektet från den 25 september 2023 till den 30 juni 2027. Det är registrerat med projektnummer 20220199 och Anneli Frelin som projektansvarig.

Högskolan i Gävle meddelade i juni 2023 att projektet beviljats sammanlagt åtta miljoner kronor. KK-stiftelsen står för fyra miljoner kronor, medan företagen Fagerhult, som arbetar med belysning, och Lekolar, som tillverkar och säljer skolinredning, tillsammans finansierar den återstående delen.

Projektplanen omfattade sex gemensamma workshoppar där forskare och företag skulle undersöka och vidareutveckla olika kombinationer av ljus och möbler innan utvalda lösningar prövades i skolmiljöer.

En av frågorna under arbetet har varit kostnaden för de nya lösningarna. Kjell Wallin, ljusrådgivare vid Fagerhult och medlem av projektets styrgrupp, framhöll i februari 2025 att det var en utmaning att utveckla belysning som kommunerna också skulle ha ekonomiska möjligheter att köpa in.

Det vetenskapliga förarbetet omfattade även elevernas egna önskemål om klassrumsmiljön. Den 3 juli 2026 publicerade Stavroula Angelaki, Anneli Frelin, Jan Grannäs, Ute Besenecker och Christina Bodin Danielsson en artikel i den vetenskapliga tidskriften Learning Environments Research.

Artikeln behandlade två workshoppar med fem lärare respektive 33 elever. Forskarna konstaterade bland annat att elevernas önskemål om arbetsplats skilde sig mellan olika undervisningsaktiviteter. Vid individuellt arbete föredrog eleverna i större utsträckning placering nära dagsljus än när de deltog i gruppdiskussioner.

Forskningsprojektet har också internationella kopplingar. Wesley Imms vid University of Melbourne är internationell samarbetspartner, och forskare från Edith Cowan University i Australien har deltagit i den genomförda studien.

Högskolan i Gävle uppgav i juni 2024 att Wesley Imms och Julia Morris dessutom medverkade i ett bredare internationellt forskningssamarbete om lärmiljöer. Det samarbetet omfattade över 250 forskare från 19 länder och hade som syfte att utveckla kunskapsunderlaget för framtidens skolmiljöer.