Ny bevisning kan skärpa straffet efter flickans död

Åklagarsidan lägger fram ny muntlig och skriftlig bevisning i hovrätten efter dödsbranden i Biskopsgården i Göteborg. Senior åklagare Tomas Engman uppger att tre nya vittnen, däribland två tidigare pojkvänner till flickans mamma, kan lämna uppgifter om tillfällen då mamman umgicks och övernattade utan att dottern var med. Åklagarsidan anser att uppgifterna stärker påståendet att flickan lämnades ensam redan under en tidigare period.

Den femåriga flickan avled efter en lägenhetsbrand den 7 februari 2026. Göteborgs tingsrätt fastställde att dödsorsaken var kolmonoxidförgiftning efter en brand i flickans sovrum och att bostaden inte varit tillräckligt barnsäkrad när hon lämnades ensam. Mamman hade vid dödstillfället lämnat flickan ensam över natten medan hon befann sig hos sin partner. Utredningen visade att barnet hade lämnats ensamt återkommande under en längre tid.

Göteborgs tingsrätt dömde kvinnan till sex års fängelse för 42 fall av olaga frihetsberövande. I tingsrättens officiella domssammanfattning anges gärningsperioden till den 21 oktober 2022–7 februari 2026. Uppgiften skiljer sig från beskrivningen i det tidigare nyhetsunderlaget, där perioden som ansågs bevisad angavs som oktober 2025–februari 2026. Målet har överklagats till hovrätten av både åklagarsidan och försvaret.

I slutet av rättegången begärde åklagarsidan att gärningsperioden skulle omfatta tid från 2022. Sveriges Radio rapporterade att Göteborgs tingsrätt den 24 juni godkände att åtalet ändrades inför den sista rättegångsdagen. Tomas Engman uppgav då att han ansåg att frågan behövde prövas. Den nya bevisningen i hovrätten är enligt Tomas Engman framför allt kopplad till den utvidgade gärningsperioden.

Tomas Engman uppger att de nya vittnena kan beskriva både umgänge, övernattningar och tidpunkter då flickan inte befann sig tillsammans med mamman. Åklagarsidan anser att en längre gärningsperiod skulle höja straffvärdet eftersom flickan då var ännu yngre och hade sämre möjligheter att tillkalla hjälp eller ta hand om sig själv. Tomas Engman har ännu inte angett hur långt fängelsestraff åklagarsidan kommer att yrka på.

Göteborgs tingsrätt meddelade också att åtalen om framkallande av fara för annan konsumerades av de olaga frihetsberövandena och vägdes in i bedömningen av brottens allvar. Rätten var enig. Kvinnans dokumenterade psykiska mående bedömdes inte vara av sådan art eller grad att det påverkade straffmätningsvärdet eller valet av påföljd. Rättens ordförande var chefsrådmannen Patrik Claeson.

Kammaråklagare Sara Selheden drev åtalet tillsammans med senior åklagare Tomas Engman. Åklagarmyndigheten uppgav att utredningen bland annat byggde på vittnesuppgifter och loggar över in- och utpassering i fastighetens port. Kvinnan anhölls först misstänkt för mord och grov mordbrand men släpptes sedan den preliminära obduktionsrapporten talat emot att branden var anlagd. Åklagarmyndigheten uppgav senare att nya uppgifter i utredningen ledde till att hon anhölls på nytt.

Efter branden uppgavs att larmet kom strax före klockan 13 den 7 februari och att två personer fördes till sjukhus efter att ha andats in rök. Polisen inledde initialt en förundersökning om mord eftersom brott då inte kunde uteslutas. Anhållandet hävdes den 10 februari 2026 när utredningen vid den tidpunkten pekade mot att branden inte hade anlagts.

Åklagarmyndigheten anger B 2552-26 som målnummer i Göteborgs tingsrätt och AM 20500-26 som myndighetens ärendenummer. Sveriges Radio uppgav i samband med åtalet att kvinnan varken erkände eller förnekade brott. Mammans försvarare har sökts för en kommentar.