Norska politiker kräver stopp för nya datacenter

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Norska politiker kräver stopp för nya datacenter

Av Per Eriksson•Publicerad: 20 okt 06:01•5 min

Nio stortingsledamöter från Sosialistisk Venstreparti vill tillfälligt stoppa etableringen av nya datacenter i Norge tills ett samlat nationellt regelverk har införts. Förslaget lämnades till Stortinget den 5 oktober 2026 och innehåller även krav på samhällsnytta, arbetsvillkor, insyn i ägarförhållanden och användning av överskottsvärme.

En av initiativtagarna är stortingsledamoten Lars Haltbrekken, som anser att Norge snarast behöver införa nationell tillståndsprövning av datacenter. Han vill att staten ska kunna reglera såväl anläggningarnas placering och utbyggnad som deras energiförbrukning.

I Tröndelag finns enligt Lars Haltbrekken planer på datacenter vars sammanlagda elbehov motsvarar hela Tröndelags elproduktion. Han anser att omfattningen visar varför en nationell reglering är nödvändig.

I Norge finns i dag 113 datacenter och det finns ansökningar om att etablera ytterligare 116. Den norska regeringen har sagt att ett förslag kan läggas fram i slutet av 2027. Lars Haltbrekken anser att åtgärder måste införas tidigare.

Det nya förslaget, Dokument 8:9 S (2026–2027), registrerades av Stortinget den 6 oktober och skickades vidare till energi- och miljökommittén. Senterpartiets Maren Grøthe utsågs till ansvarig föredragande. Den 20 oktober var ärendet ännu inte färdigbehandlat.

Frågan om datacenterets samhällsnytta har tidigare behandlats politiskt. Den 12 mars 2026 beslutade Stortinget, efter ett tidigare förslag från Sosialistisk Venstreparti, att regeringen ska utvärdera olika datacenteretableringar. Granskningen ska bland annat omfatta sysselsättning, värdeskapande, beredskap, säkerhet och konsekvenser för kraftsystemet.

Stortinget begärde samtidigt att regeringen ska återkomma med ett förslag om att förbjuda etableringen av datacenter avsedda för kryptovalutaproduktion.

I Meld. St. 4 (2026–2027) redovisas också ett pågående arbete med att uppdatera kunskapsunderlaget om datacenterbranschen. Där ingår etableringarnas betydelse för värdeskapande, näringsutveckling och Norges digitala handlingsutrymme.

Norge har sedan januari 2025 registreringsplikt för datacenteroperatörer enligt landets lag om elektronisk kommunikation. Norges nationella kommunikationsmyndighet uppger att registreringen inte utgör något myndighetstillstånd eller godkännande. Verksamheten får påbörjas när registreringen har genomförts.

Enligt datacenterföreskriften omfattas operatörer med anläggningar som har en abonnerad eleffekt på minst 0,5 megawatt. Befintliga operatörer fick fram till den 1 juli 2025 att genomföra registreringen.

Samtidigt visar uppgifter från Norges vassdrags- og energidirektorat, NVE, att norska datacenter förbrukade 3,3 terawattimmar elektricitet under 2025. Förbrukningen hade därmed fördubblats jämfört med 2023. Myndigheten pekade ut datacenter som den näringsgren där elförbrukningen vuxit snabbast under de två föregående åren.

Ett annat område som omfattas av regleringsdiskussionen är möjligheten att använda värmen som uppstår vid driften av datacenter.

Den 1 april 2025 införde Norges energidepartement krav på kostnads- och nyttoanalyser för möjligheten att utnyttja överskottsvärme från bland annat datacenter med en tillförd elektrisk effekt över två megawatt. Möjligheterna till värmeåtervinning ska därmed undersökas innan sådana anläggningar uppförs.

Den 20 mars 2026 presenterade departementet proposition Prop. 45 L (2025–2026) med förslag om skärpta bestämmelser. Huvudregeln i förslaget är att berörda anläggningar inte ska få byggas eller genomgå omfattande uppdateringar utan att överskottsvärmen utnyttjas, om en kostnads- och nyttoanalys visar att fördelarna är större än kostnaderna.

Stortinget antog lagändringarna den 19 juni genom lag nummer 38. Bestämmelserna ger departementet möjlighet att medge undantag efter särskild ansökan. Ikraftträdandet sker vid tidpunkter som fastställs separat.

I Tydal kommun i Tröndelag pågår redan ett lokalt arbete med att hitta användningsområden för värmen från ett befintligt datacenter. Kommunen har förvärvat en tomt intill industriområdet Kirkvollen, där förhoppningen är att företag ska etablera verksamheter som kan använda överskottsvärmen, exempelvis inom grönsaksproduktion.

Kommunalrådet Jens Arne Kvello från Senterpartiet uppger att arbetet har kommit vidare till konkreta åtgärder. Han delar uppfattningen att det behövs tydligare regler och krav för datacenterbranschen.

Även Haakon Bryhni, styrelseordförande för Tydal Data Center, anser att verksamheten bör omfattas av reglering.

Anläggningen i Kirkvollen grundades av Lars Naas och Haakon Bryhni och ingår i Singaporebaserade Bitdeer Technologies Group, som är börsnoterat på Nasdaq i USA.

Tydal Data Center har i ett pressmeddelande uppgett att anläggningen planerats för att kunna byggas om till ett AI-datacenter med en effekt på 164 megawatt. Enligt bolaget har infrastrukturen redan från början utformats för att möjliggöra en sådan förändring.

I september 2026 uppgav Haakon Bryhni för den norska ekonomitidningen E24 att företaget även ser möjlighet till ytterligare utbyggnad. När den första byggfasen är avslutad kan tillfälliga byggnader avlägsnas och mer mark frigöras. Bolaget vill uppföra ytterligare ett datacenter på området om det får tillgång till mer elkraft.

Datacenterverksamheten har också betydelse för Tydals kommunala ekonomi. Jens Arne Kvello uppgav i maj 2026 för tidningen Selbyggen att en förändrad klassificering från Norges energidepartement, där datacenter inte längre skulle betraktas som allmän elförsörjning, riskerade att minska kommunens årliga intäkter med omkring 17–18 miljoner norska kronor. Kommunens budget uppgavs samtidigt ligga på cirka 240 miljoner kronor.

Diskussionen om nationella regler för datacenter förs även i Sverige. I september 2026 meddelade statsminister Ulf Kristersson att regeringen arbetar med en strategi för området, något som Miljöpartiet har krävt.

I Norge fortsätter Lars Haltbrekken att driva frågan om nationell tillståndsgivning. Han menar att beslut om nya etableringar inte bör skjutas upp till dess att regeringens planerade reglering kan presenteras i slutet av 2027.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln upprätthåller en saklig och neutral ton genom att huvudsakligen återge vad olika aktörer och myndigheter säger, samt vilka politiska förslag som finns. Påståenden och siffror kopplas till källor eller offentliga dokument (t.ex. uppgifter från NVE, lagändringar, propositioner), och journalistens egna åsikter eller slutsatser är inte närvarande. Texten följer sammanhanget mellan meningar så att citat eller påståenden från källor inte blir journalistens egna värderingar. Eventuella hårda ord eller beskrivningar återges som tydligt källa- eller dokumentbaserade uppgifter och påverkar därför inte oberoende-poängen.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
65%
25%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar vänster genom att betona behovet av nationell reglering, samhällsnytta och socialt ansvar kring energiförbrukning och arbetsvillkor i datacenter. Den tydliggör ett argument för statlig kontroll och fördelar vänsteridéer om omfördelning och offentliga regleringar framför oreglerad kapitalistisk expansion.

Rubrik och framing:
Rubriken och framingen lyfter initiativet att stoppa ny datacenter tills ett nationellt regelverk finns; problemframställningen fokuserar på energiförbrukning och samhällsnytta, medan lösningen presenteras som starkare statlig reglering.

Språk och ton:
Språket betonar samhällsnytta, arbetsvillkor och användning av överskottsvärme samt behov av insyn och kontroll; ordval som kopplar till offentligt ansvar förstärker en bild av reglering och statlig inblandning.

Källbalans:
Största utrymmet ges till Lars Haltbrekken och SV:s initiativ; privata aktörer och kommunala företrädare (t.ex. Tydal Data Center och Senterpartiet) förekommer i texten, samt myndigheter (NVE) och regeringen nämns; motpartens marknadslösningar/befintlig frihet uppträder i mindre omfattning.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som saknas eller övervägs inte i större omfattning inkluderar bredare energiproducenter och konsumentorganisationer, andra politiska partier och alternativa marknadslösningar som inte kräver stark statlig reglering; potentiella ekonomiska konsekvenser för företag och hushåll samt internationell jämförelse får begränsat utrymme.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.