Norrbotten varnar för läkarbrist vid utbildningsreform

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Norrbotten varnar för läkarbrist vid utbildningsreform

Av Redaktionen•Publicerad: 19 okt 06:29•5 min

Region Norrbotten bedömer att övergången till ett nytt utbildningssystem för läkare kan skapa brist på underläkare. Regionen planerar därför att öka antalet utbildningstjänster, samtidigt som konkurrensen om läkarna väntas bli större. Om rekryteringen inte lyckas kan andra läkare få en högre arbetsbelastning och behovet av hyrpersonal och utomlänsvård öka.

Kenneth Robarth, utbildningsstrateg i Region Norrbotten, uppger att regionen tidigare har rekryterat mellan 50 och 60 läkare årligen till allmäntjänstgöring, AT. Målsättningen är nu att anställa omkring 80 läkare till den nya bastjänstgöringen, BT. Antalet grundar sig på regionens bedömning av vad som krävs för att behålla vårdens nuvarande kapacitet.

Bakgrunden är förändringen av den svenska läkarutbildningen, där det tidigare programmet på fem och ett halvt år har ersatts av en sexårig utbildning. Karolinska Institutet anger att omfattningen därmed har ökat från 330 till 360 högskolepoäng. Den nya examensbeskrivningen lägger också större vikt vid bland annat etik, vetenskaplighet och professionalism.

Läkare som examineras från det nya programmet behöver inte längre genomföra AT för att få legitimation. I stället ingår BT som en inledande del av specialiseringstjänstgöringen, ST. Den tidigare allmäntjänstgöringen har omfattat 18 månader, medan bastjänstgöringen beräknas ta omkring ett år.

Magnus Tufvesson, studierektor och distriktsläkare vid Hortlax hälsocentral, beskriver reformen som en anpassning till ett EU-direktiv. Enligt Magnus Tufvesson är förändringen även avsedd att förkorta tiden mellan läkarexamen och specialistkompetens.

Socialstyrelsens föreskrift HSLF-FS 2021:8 anger att bastjänstgöringen ska innehålla minst tre månader inom primärvård och lika lång tid inom akut sjukvård. Myndigheten rekommenderar även längre sammanhängande placeringar och högst fyra tjänstgöringsställen. Den sammanlagda specialiseringstjänstgöringen, inklusive BT, ska omfatta minst fem år och sex månader på heltid. Den som genomför ett års BT behöver därmed ytterligare minst fyra och ett halvt års specialisttjänstgöring.

I Norrbotten erbjuds bastjänstgöring med basplacering vid sjukhusen i Sunderbyn, Piteå, Kalix, Gällivare och Kiruna. Utbildningen omfattar placeringar inom allmänmedicin, psykiatri och akut sjukvård. Läkarna får fristående, tidsbegränsade anställningar och genomgår återkommande strukturerade bedömningar av sin kompetens. Region Norrbotten använder också BT som en väg för att rekrytera läkare till framtida specialisttjänster.

Under utbildningstiden arbetar läkarna vid olika kliniker och mottagningar. Kenneth Robarth framhåller att underläkarna har en central funktion i den löpande sjukvården genom att utföra arbetsuppgifter som inte kräver specialistkompetens.

Övergången mellan utbildningssystemen medför samtidigt att det under en period uppstår ett årslångt uppehåll utan nya examinerade läkarkullar. När tjänstgöringstiden dessutom blir kortare behöver regionen rekrytera fler personer för att täcka samma bemanningsbehov.

Tidigare har Region Norrbotten haft förhållandevis goda möjligheter att tillsätta sina AT-platser eftersom det inte funnits någon lokal kö till tjänsterna. Kenneth Robarth bedömer däremot att situationen kan förändras när regionerna utökar antalet BT-anställningar. Konkurrensen riskerar då att i större utsträckning handla om att få tag på läkare snarare än om läkarnas möjligheter att få en utbildningsplats.

Sveriges yngre läkares förening, SYLF, redovisade i sin ST-rapport 2025 att den genomsnittliga väntetiden till en ST-tjänst, inklusive BT, uppgick till 5,8 månader. För läkare som sökte en fristående BT-anställning var väntetiden längre än åtta månader.

Region Norrbotten erbjuder flera ekonomiska villkor kopplade till utbildningen. Läkare som flyttar till regionen kan få ett flyttbidrag på upp till 20 000 kronor. Regionen ersätter även tillfälliga kostnader för dubbelt boende när utbildningsplanen kräver tjänstgöring vid ett annat sjukhus och daglig pendling inte är möjlig.

I Region Norrbottens strategiska plan för 2026–2028 finns dessutom en ekonomisk omfördelning på 5,8 miljoner kronor till utbildningstjänster för BT-läkare.

Utformningen av den regionala utbildningen har tidigare genomförts med deltagande av studierektorerna László Tóth, Magnus Tufvesson och Maud Sjödin. Maud Sjödin har även ansvarat för specialistutbildningen inom allmänmedicin i Piteå och Älvsbyn samt för läkare som kombinerar bastjänstgöring och specialiseringstjänstgöring.

Även den äldre utbildningsmodellen behöver finnas kvar under övergångsperioden. Nationella vårdkompetensrådet rekommenderar att samtliga regioner fortsätter erbjuda AT-platser till och med 2027. Från 2028 föreslår rådet att verksamheten koncentreras till en eller två regioner inom respektive sjukvårdsregion. Från 2032 föreslås en eller två regioner få ett nationellt uppdrag att behålla AT-verksamheten, med finansiering genom statsbidrag.

Nationella vårdkompetensrådet bedömer att efterfrågan på AT-platser kan börja avta vid rekryteringen hösten 2026, som gäller tjänstgöringsstart våren 2027. Därefter visar rådets prognos på ett successivt minskande nationellt behov fram till 2030.

Sveriges läkarförbund betonade i juli 2025 vikten av att regionerna följer rekommendationerna för utfasningen. Förbundet framhöll att läkare från det äldre utbildningssystemet fortfarande måste kunna genomföra den allmäntjänstgöring som krävs för legitimation.

Regeringen beslutade i mars 2025 att tillföra regionerna 226 miljoner kronor för att utöka antalet AT-tjänster. Socialstyrelsen fick samtidigt i uppdrag att utveckla planeringsunderlag för dimensioneringen av läkarnas utbildningstjänster och stödja regionernas arbete med övergången.

I norra Sverige erbjuder Umeå universitet det nya sexåriga läkarprogrammet, som omfattar 360 högskolepoäng och bedrivs vid fyra studieorter. Universitetet har även en särskild utbildningsprofil inom glesbygdsmedicin.

För Region Norrbotten återstår frågan om de planerade BT-tjänsterna kommer att kunna tillsättas. Om antalet sökande inte räcker kan arbetsuppgifter som normalt utförs av underläkare behöva fördelas på andra läkare. Regionen ser också en risk för ökat beroende av inhyrda läkare och vård utanför länet.

En arbetsgrupp genomför därför en risk- och konsekvensanalys av förändringen. Kenneth Robarth uppger att Region Norrbotten kommer att arbeta för att tillsätta samtliga planerade BT-platser.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikelns språk är i stort sakligt och neutralt. De påståenden som presenteras är tydligt attribuerade till källor eller aktörer (Region Norrbotten, SYLF, Socialstyrelsen, Karolinska Institutet, regeringen, myndigheter, fackförbund). Texten beskriver reformen, planerna och potentiella konsekvenser utan att journalisten själv lägger in värderingar, överdrifter eller egna slutsatser. Den presenterar flera perspektiv och kopplar påståenden till specifika källor (t.ex. vad regionen bedömer, vad Socialstyrelsen rekommenderar, vilka tidsramar som nämns). Detta följer principen att återgivna uppgifter inte ska uppfattas som journalistens egna formuleringar. Det enda potentiella etikettsubstratet är rubriken som beskriver varningen som regionen gör, men innehållet stöder i stor utsträckning denna bild genom källhänvisningar och faktagranskning. Sammantaget främjar texten oberoende genom tydlig källhänvisning, balanserad återgivning av information och frånvaron av journalistiskt värderande språk.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
40%
35%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln framställer utbildningsreformen som ett medel att stärka den offentliga hälso- och sjukvården genom att öka utbildningskapacitet, rekrytering och statlig finansiering. Den belyser risker med brist på arbetskraft och betonar behovet av offentliga insatser och regleringar (EU-direktiv, Socialstyrelsens föreskrifter, regeringsstöd). Detta gynnar en vänsterorienterad syn som prioriterar ett starkt offentligt utbildnings- och vårdsystem och statlig finansiering över marknadsanpassade lösningar.

Rubrik och framing:
Framing: risk för läkarbrist kopplad till den pågående utbildningsreformen; artikeln betonar behovet av ökad utbildningskapacitet och offentliga resurser för att upprätthålla vården.

Språk och ton:
Ton: saklig och informativ, med en viss oro över rekrytering och konsekvenser av reformen.

Källbalans:
Källor domineras av regionala företrädare och myndigheter (Region Norrbotten, Socialstyrelsen, SYLF nämns) medan privata vårdgivare och politiska motparter får begränsat utrymme.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: patientperspektiv och konsekvenser för vårdkvalitet, privata leverantörer och politiska alternativ, samt jämförelser med andra regioner.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.