Niornas engelska sticker ut – svenskan halkar efter

Eleverna i årskurs nio i Malå tillhör de högst presterande i Västerbotten på det nationella provet i engelska. Samtidigt visar resultaten från Nilaskolan betydligt lägre poäng i svenska. Skillnaden mellan språkämnena framträder även i Skolverkets nationella statistik, där betygen i engelska utvecklas positivt medan resultaten i svenska försämras.

Vid det senaste nationella provet i engelska nådde Malås niondeklassare ett genomsnitt på 16,4 av maximalt 20 poäng. Motsvarande resultat för hela Sverige var 15,8 poäng. I svenska låg Nilaskolans genomsnittliga provbetyg på 9,1 poäng under läsåret 2024/25, jämfört med rikets 13,1 poäng, enligt Skolverkets Utbildningsguide.

Nilaskolan är en kommunal skola med undervisning från förskoleklass till årskurs nio och har omkring 330 elever. Under läsåret 2025/26 hade skolan 9,2 elever per lärare, medan motsvarande siffra nationellt var 11,9. Skolverkets statistik visar också att skolans genomsnittliga meritvärde i årskurs nio samma läsår uppgick till 219,7 poäng. rikssnittet var 229,7 poäng. Meritvärdet omfattar elevernas samlade betyg och är inte begränsat till språkämnena.

Lärarna Jessica Persson och Essi Hentilä på Nilaskolan beskriver en förändring i hur eleverna använder svenska och engelska utanför undervisningen. Aktiviteter som tidigare innebar svensk läsning, samtal på svenska eller svenskspråkig underhållning sker enligt lärarna numera i större utsträckning på engelska.

Jessica Persson berättar att skolan har haft elever som huvudsakligen kommunicerat på engelska trots att deras modersmål är svenska. Hon beskriver utvecklingen som något som inte är begränsat till Malå och framhåller att engelskan inte helt har ersatt svenskan, men att språket upptar en större del av barnens tid än tidigare.

Barns digitala vanor framgår bland annat av Internetstiftelsens undersökning Barnen och internet 2025. Där redovisas att 96 procent av barn och ungdomar mellan 8 och 19 år använder internet varje dag. Kartläggningen bygger bland annat på 625 intervjuer med barn och unga. Internetstiftelsen uppger även att sju av tio mellanstadibarn använder spelplattformen Roblox.

En annan kartläggning av barns fritidsvanor är Mediemyndighetens Ungar & medier 2025. Undersökningen är nationellt representativ och behandlar bland annat medieanvändningen under en vanlig fritidsdag bland barn mellan 9 och 18 år. Statistiska centralbyrån ansvarade för urval och datainsamling under hösten och vintern 2024.

Forskning vid Karlstads universitet har också undersökt relationen mellan fritidsaktiviteter och kunskaper i engelska. Forskaren Pia Sundqvist genomförde en studie med 1 069 svenska elever i årskurs nio. Resultaten visade ett samband mellan datorspelande och ett större engelskt ordförråd. Den totala tiden som eleverna ägnade åt spel hade större betydelse för ordkunskaperna än vilken sorts datorspel de använde.

Pia Sundqvist har även analyserat uppsatser från det nationella provet i engelska. Undersökningen visade att elever med omfattande erfarenhet av datorspel kunde använda avancerade engelska ord i sina texter. Bland elever som inte spelade förekom motsvarande resultat framför allt hos dem som ägnade mycket fritid åt engelskspråkiga filmer och tv-serier.

På Nilaskolan märker lärarna framför allt en utveckling av elevernas muntliga engelska och hörförståelse. Däremot har deras skriftliga färdigheter inte utvecklats i samma utsträckning. Jessica Persson kopplar detta till att den engelska som eleverna möter på fritiden till stor del används i informella sammanhang.

Skolan arbetar därför med grammatik och skriftlig uppbyggnad av språket. Enligt Jessica Persson är detta kunskaper som eleverna inte får till sig på motsvarande sätt genom sina övriga engelskspråkiga aktiviteter.

Forskarna Una Cunningham och BethAnne Paulsrud vid Stockholms universitet beskrev i februari 2026 hur svenska ungdomars engelskkunskaper utvecklas genom både skolundervisning och aktiviteter på engelska utanför skolan. De betonade samtidigt att förmågan att tala ett språk flytande inte behöver innebära att eleven behärskar språkets grammatiska och formella delar fullt ut.

Högre betyg i engelska än i svenska är heller inte ett direkt mått på att en elev behärskar engelska bättre än sitt modersmål. Eftersom svenska är modersmål i Sverige ställs högre krav i svenskämnet än i engelska.

Den förändrade användningen av svenska kan även sättas i relation till utvecklingen av läsningen i skolan. I en rapport publicerad den 16 juni 2026 konstaterade Skolverket att den genomsnittliga tiden för läsaktiviteter i årskurs fyra minskade med drygt en timme i veckan mellan 2011 och 2021. Myndigheten beräknade att minskningen motsvarade omkring 40 timmars läsning under ett läsår.

Skolinspektionen har samtidigt granskat en annan del av engelskans roll i den svenska skolan. I september 2025 presenterade myndigheten en granskning av 30 grundskolor som använder engelska som undervisningsspråk i andra ämnen än språkämnena. Endast tre skolor bedömdes hålla hög kvalitet. Bland de identifierade bristerna fanns hur undervisningen förenade språkutveckling med ämneskunskaper. Granskningen gällde särskild engelskspråkig ämnesundervisning och omfattade inte Nilaskolan.

Skolverkets jämförelser av genomsnittliga betyg bygger på att bokstavsbetygen omvandlas till poäng. Ett A motsvarar 20 poäng, B ger 17,5, C ger 15, D ger 12,5 och E ger 10 poäng. Betyget F ger noll poäng.

Genomsnittet beräknas genom att samtliga betygspoäng summeras och därefter divideras med antalet betyg. Tre betyg på nivåerna A, C och E ger exempelvis sammanlagt 45 poäng. När summan delas med tre blir genomsnittet 15 poäng, vilket motsvarar betyget C.