Nio ton textilier bränns varje vecka i Umeåregionen

Varje vecka går omkring nio ton textilier till förbränning i Umeåregionen. Samtidigt arbetar det kommunägda bolaget Vakin med att hitta en mottagare som kan hantera det insamlade textilavfallet. Bolaget vill att fler invånare återbrukar sina kläder i stället för att kasta dem.

Vakin ägs av kommunerna Umeå, Vindeln och Nordmaling. Renhållningschefen Per Sundström har beskrivit hur delar av de insamlade kläderna kan gå vidare till återbruk, medan frågan om återvinning av resterande material fortfarande saknar en lösning.

Den 25 februari 2025 meddelade Vakin att särskild textilinsamling införts vid återvinningscentralerna Gimonäs, Klockarbäcken, Vindeln och Nordmaling. Insamlingen genomfördes i samarbete med biståndsorganisationen Human Bridge. Textilierna skulle vara rena och torra samt läggas i påsar före inlämning.

När insamlingen av trasiga textilier inleddes begränsades den till större återvinningscentraler. Den 4 januari 2025 redogjorde Per Sundström för varför möjligheten inte erbjöds vid samtliga återvinningsstationer i de tre kommunerna.

Under våren 2025 uppstod problem med kapaciteten hos Human Bridge. Organisationen meddelade den 16 april att den kraftigt ökade mängden inlämnade textilier hade gjort insamlingsbehållarna överfulla. Dåvarande biträdande direktör Lars Råsberg uppmanade hushållen att tills vidare behålla uttjänta textilier hemma. Han framhöll också behovet av att utveckla nya lösningar tillsammans med kommunerna.

Umeå kommun rekommenderar att kläder och andra textilier som fortfarande går att använda i första hand säljs, byts eller skänks till organisationer som tar emot begagnade produkter. Insamlingen omfattar även andra textilprodukter än kläder, däribland gardiner, sängkläder, filtar, handdukar och väskor av textil.

Reglerna för hantering av textilavfall ändrades den 1 oktober 2025. Naturvårdsverket anger att vissa textilier sedan dess är undantagna från kravet på separat utsortering. Det gäller bland annat strumpor och underkläder samt material som angripits av mögel eller skadedjur. Undantagen omfattar också textilier som är så nedsmutsade eller skadade att återanvändning eller materialåtervinning blir omöjlig eller avsevärt försvåras. Kommunerna har fortfarande möjlighet att besluta om separat insamling även av dessa produkter.

Avfall Sveriges statistik visar att den kommunala avfallshanteringen samlade in 26 740 ton textilavfall under 2025. Det var omkring 60 procent mer än föregående år. Av den insamlade mängden gick 55 procent till återanvändning och 20 procent till materialåtervinning. Resterande 25 procent användes för energiåtervinning.

Enligt Avfall Sverige saknas fortfarande storskalig materialåtervinning för textilier som inte längre kan användas. Organisationen pekar bland annat på tillgången till sorteringskapacitet, tekniska återvinningmöjligheter och efterfrågan på återvunna råvaror som faktorer som påverkar hanteringen.

Frågan har också uppmärksammats på europeisk nivå. EU:s miljöbyrå EEA redovisar att medlemsländerna genererade omkring 6,94 miljoner ton textilavfall under 2022, motsvarande cirka 16 kilo per invånare. Ungefär 85 procent av hushållens textilavfall samlades inte in separat det året.

Regeringen meddelade den 11 december 2025 att Naturvårdsverket fått i uppdrag att utarbeta förslag om utökat producentansvar för textilier. Förslaget går ut på att företag som säljer kläder, skor och viss hemtextil ska bekosta bland annat insamling och avfallshantering. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari framhöll att företagen ska bära kostnaderna när de produkter som de släpper ut på marknaden blir avfall.

Den 25 september 2026 skickade Klimat- och näringslivsdepartementet Naturvårdsverkets delredovisning om lagändringar för producentansvaret på remiss. Ärendet har diarienummer KN2026/01849 och remissinstanserna har fram till den 30 december 2026 på sig att lämna synpunkter.

Samtidigt redovisade Myrorna i sin Second hand-rapport 2025 att 75 procent av de tillfrågade svenskarna hade handlat begagnat under det senaste året. Andelen som köpt second hand-kläder till sig själva var 38 procent. Endast var fjärde tillfrågad ansåg sig ha fått tillräcklig information från sin kommun om de nya reglerna för textilier.

Hanteringen av gamla kläder väckte också diskussion bland läsare den 16 oktober 2026. I en chatt om textilavfall delade deltagarna erfarenheter av att skänka, använda och sy om kläder i stället för att kasta dem. Diskussionen avslutades under kvällen efter att frågor och kommentarer hade kommit in.

Flera deltagare tog upp möjligheterna att förlänga klädernas användningstid genom olika hantverk. En läsare tipsade om bibliotekens böcker om sömnad, stickning och virkning samt om stickkaféer och kurser genom Hemslöjden och studieförbund.

En annan läsare beskrev hur det går att välja bort syntetiska material vid egen sömnad. Personen använder exempelvis kraftigare tyg i stället för förstärkningsmaterialet fliselin och väljer bomullstråd framför polyestertråd för att göra sina kläder så plastfria som möjligt.

Läsaren Lani_Sthlm berättade att kläderna används så länge de passar och inte blivit alltför slitna. Därefter sparas de i väntan på nya användningsområden, även om läsaren uppgav sig ha svårt att komma på egna återbruksidéer.

Även ull och lokal textiltillverkning diskuterades. En deltagare uppmärksammade ull från England och de omkringliggande öarna samt en årlig ullvecka med internationella deltagare, seminarier om ull och stickning och naturvandringar.

En annan läsare berättade om ett besök under sommaren vid ett mindre ullspinneri i Norrtälje. Där används ull från närområdet och fårägare kan lämna in egen ull för spinning. Verksamheten har även ett stickkafé.

Synpunkter framfördes också om kvaliteten på dagens skor. En deltagare kritiserade användningen av plastsulor i stället för gummisulor, även på kraftiga vinterkängor, och beskrev problem med halka vid regn, våta löv och vinterväglag.

Läsaren Andreas riktade kritik mot importen av billiga kläder och skor, framför allt från Kina. Han förespråkade i stället kläder tillverkade av hållbara material och menade att en minskad import skulle vara positiv för miljön och kunna skapa arbetstillfällen. Han uppgav själv att han enbart köper begagnade produkter av god kvalitet, gärna med ursprung i Sverige eller England.

Gillar du den här personligheten?