Nio ton textilier bränns varje vecka – experten ger råd

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Nio ton textilier bränns varje vecka – experten ger råd

Av Sofia Nilsson•Publicerad: 17 okt 13:29•3 min

Omkring nio ton textilier går varje vecka till förbränning i Umeåregionen. Samtidigt uppmanar det kommunala avfallsbolaget Vakin invånarna att i första hand sälja eller skänka kläder som fortfarande går att använda. Lotta Lundstedt, lektor i estetiska ämnen vid Umeå universitet, ger råd om hur befintliga plagg kan få längre livslängd.

Vakins renhållningschef Per Sundström uppger att bolaget har svårt att hitta en mottagare som vill ingå avtal om textilåtervinning i norra Sverige. Han pekar särskilt på de långa transportavstånden som ett hinder för att få till stånd en fungerande lösning.

I sina sorteringsanvisningar rekommenderar Vakin att hela, rena och användbara kläder lämnas till återbruksorganisationer eller säljs vidare. Sådana plagg bör inte blandas med det textilavfall som för närvarande skickas till förbränning.

Lotta Lundstedt anser att ett sätt att minska behovet av att göra sig av med kläder är att utveckla en mer långvarig relation till dem. Hon jämför förhållandet till ett plagg med ett äktenskap som behöver omsorg och där perioder av distans inte behöver betyda att relationen är avslutad. Ett klädesplagg kan läggas undan under en tid och senare börja användas igen.

Den 3 februari 2025 presenterade Umeå universitet Lotta Lundstedts doktorsavhandling, där hon undersöker konsumtionsmönster och mode genom textilkonst och klädprojekt. I forskningen behandlar hon hur vanor, minnen, upprepning och återvändande kan forma människors förhållande till kläder de redan äger.

Umeå universitet beskriver hennes konstnärliga forskning som ett ifrågasättande av snabbt skiftande modetrender och en allt högre konsumtionstakt. Genom långsamma textila arbetsprocesser har Lundstedt undersökt andra sätt att förhålla sig till både kläder och konsumtion.

Naturvårdsverkets uppgifter visar att omkring fyra av tio plagg som tidigare slängdes i hushållens vanliga soppåsar fortfarande var användbara. Myndigheten anger också att ett plaggs sammanlagda klimatpåverkan kan minska med nästan 50 procent om användningstiden fördubblas. Att använda kläder längre ger enligt Naturvårdsverket större miljönytta än att materialåtervinna dem.

Problemen med hanteringen av insamlade textilier finns även på nationell nivå. Enligt Avfall Sveriges statistik samlade kommunerna in sammanlagt 26 740 ton textilier under 2025, omkring 60 procent mer än föregående år. Av den insamlade mängden gick 55 procent till återanvändning och 20 procent till materialåtervinning, medan resterande 25 procent användes för energiåtervinning.

Avfall Sverige konstaterar i rapporten Svensk avfallshantering 2025 att det fortfarande saknas storskalig svensk materialåtervinning för textilier som inte längre lämpar sig för återanvändning. En betydande del av sådant material går därför i stället till energiåtervinning.

Vakin hade redan i februari 2025 textilinsamling vid återvinningscentralerna Gimonäs, Klockarbäcken, Vindeln och Nordmaling. Verksamheten bedrevs då tillsammans med biståndsorganisationen Human Bridge.

Reglerna för textilinsamling har också förändrats. Regeringen beslutade den 17 juli 2025 om undantag från kravet på separat insamling. Sedan den 1 oktober samma år får bland annat textilier som är så skadade eller smutsiga att de avsevärt försvårar återanvändning eller materialåtervinning lämnas utanför den separata insamlingen. Regeringen motiverade ändringen med kraftigt ökade insamlingsmängder och högre kostnader för sortering.

Naturvårdsverket förtydligar att undantagen även gäller strumpor, underkläder samt textilier som angripits av mögel eller skadedjur. Kommunerna ansvarar för att informera hushållen om vad som ska samlas in separat och vad som får kastas i restavfallet.

Ytterligare förändringar av avfallshanteringen förbereds på nationell nivå. Den 11 december 2025 meddelade regeringen att Naturvårdsverket fått i uppdrag att ta fram förslag för införandet av EU:s utökade producentansvar för textilier. Företag som säljer kläder, skor och viss hemtextil ska enligt det kommande systemet vara med och finansiera insamling och avfallshantering.

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/1892 har medlemsländerna fått fram till den 17 april 2028 på sig att inrätta system för utökat producentansvar. Dessa ska bland annat omfatta finansieringen av insamling och hantering av uttjänta produkter.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten uppvisar i stort en saklig och neutral språkdräkt. Påståenden som rör exempelvis textilsortering, miljöeffekter och policyändringar är tydligt kopplade till källor (Vakin, Lotta Lundstedt, Naturvårdsverket, Avfall Sverige, regeringen). Journalisten använder varken förstärkningar eller värderande omdömen i egna ord och texten följer sammanhanget mellan meningar. Snarare än att dra egna slutsatser återges informationen från källor eller presenteras som del av rapportering. Eventuellt laddade uttryck förekommer endast som återgivna uppgifter från källor och används inte av journalisten som egna bedömningar.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
25%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar offentlig sektor och reglering som centrala verktyg för att minska miljöpåverkan av textilier och främja återbruk. Den lyfter kommunala och statliga aktörer (Vakin, Naturvårdsverket, Avfall Sverige) samt forskning och framtida producentansvar inom EU, vilket speglar en teknisk, institutionell ramen som ofta associeras med vänsterorienterad politik som förespråkar stark statlig inblandning och socialt inriktade miljöåtgärder. Detta gör att den politiska framställningen gagnar vänstern mer än mitten eller högern enligt de givna referensramarna.

Rubrik och framing:
Framställningen betonar textilavfall och bränning som problem och lyfter återbruk, längre livslängd på kläder samt politiska och institutionella lösningar som väg framåt.

Språk och ton:
Fackmässig och saklig

Källbalans:
Offentliga myndigheter/organisationer och akademiska aktörer dominerar (Vakin, Naturvårdsverket, Avfall Sverige, Umeå universitet); civila aktörer och näringsliv framträder mindre.

Utelämnanden och kontext:
Bortfall: röster från klädföretag/återförsäljare och hushåll med olika ekonomiska förutsättningar; kritiker av regler eller kostnader; insikter om hur privata aktörer påverkas av framtida produceransvar och tekniska/ekonomiska hinder i privat sektor.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.