Naturreservat föreslås för skogarna kring Fågelsjö

Fågelsjöbon Anders Heggestad vill att Ljusdals kommun skyddar mer skog i Orsa finnmark genom att bilda naturreservat. Han anser att områdets naturvärden och stora betydelse för besöksnäringen motiverar ett starkare skydd. Kommunens skogsförvaltare Anders Dahlstrand gör en annan bedömning och anser att den kommunägda skogen inte har visats ha tillräckligt höga naturvärden för att kvalificera som naturreservat.

Fågelsjö ligger 88 kilometer väster om Ljusdal, i den västligaste delen av Gävleborgs län och i landskapet Dalarna. Byn omges av skog och sjöar och är en destination för besökare som söker naturupplevelser i Orsa finnmark. Inlandsbanan och Svenska Turistföreningen har verksamhet eller anläggning i byn, enligt Ljusdals kommun.

En central besöksplats är hälsingegården Bortom Åa, som är både världsarv och riksintresse. Unesco anger att själva världsarvsområdet omfattar 6,36 hektar och har en buffertzon på 37,91 hektar. Gården är en av två bland de sju världsarvsgårdarna som inte längre är direkt knuten till aktivt jordbruk men fortfarande har kvar sin agrara omgivning. Bortom Åa drivs av Fågelsjö Hembygdsförening på uppdrag av Ljusdals kommun och håller öppet för besökare från den 1 juni till den 13 september 2026.

Besökssiffrorna för sommaren 2026 var ännu inte sammanställda, men personalen på Bortom Åa upplevde att fler turister hade kommit än under tidigare år. Många besökare kommer från Nederländerna och Tyskland. Turisten Felix Müssig från Würzburg beskrev området som en plats där det är möjligt att vara för sig själv och framhöll lugnet och avståndet till tätare bebyggelse som en viktig del av naturupplevelsen.

Anders Heggestad anser att den lokala ekonomin i Orsa finnmark i stor utsträckning bygger på turism och besöksnäring och vill därför att mer skog bevaras. Han hänvisar bland annat till Forskningsresan 2024, då skogsområden kring Fågelsjö inventerades. Skydda Skogen uppger att inventeringar kring Fågelsjö och Moskosel tillsammans gav nästan 6 000 fynd av omkring 150 naturvårdsarter. Organisationen uppger också att flera inventerade skogar saknade formellt skydd och berördes av planerat eller pågående skogsbruk från bland andra Sveaskog, Stora Enso och Ljusdals kommun.

Enligt Anders Heggestad visade inventeringarna att skogarna vid Fågelsjö hade mycket höga naturvärden och innehöll flera rödlistade och fridlysta arter. Anders Dahlstrand delar inte den bedömningen. Han uppger att den aktuella skogen har brukats kontinuerligt med röjning, gallring och avverkning och att de växter som finns där enligt hans bedömning inte är listade som hotade.

Det finns samtidigt flera formellt skyddade naturområden i närheten av Fågelsjö. Naturreservatet Näverheden ligger omkring fem kilometer söder om byn, omfattar 138 hektar och skyddades 2009. Länsstyrelsen Gävleborg uppger att området bland annat hyser de rödlistade arterna lunglav och doftticka samt violettgrå tagellav och knärot. Ungefär fem kilometer sydväst om Fågelsjö ligger Gryssjöåns naturreservat, som omfattar 83 hektar och bildades 2018.

Länsstyrelsen Gävleborg har även fastställt ett två hektar stort Natura 2000-område med namnet Fågelsjö. Huvudsyftet är att bevara en livskraftig population av den sällsynta orkidén norna. I Natura 2000-planen angav Länsstyrelsen Gävleborg att området skulle utredas för skydd som naturreservat.

Ljusdals kommun uppger i sitt miljö- och klimatprogram att kommunen har omkring 60 naturreservat och en nationalpark. Fem naturreservat är kommunala: Kläppaängarna, Järvsöklack, Djupbäcken, Ängraån och Kallmyr. Sammanlagt utgör skyddad natur 2,9 procent av kommunens totalareal, medan kommunen själv äger omkring 5 100 hektar mark.

Hamra nationalpark ligger också i Ljusdals kommun. Sveriges nationalparker uppger att den omfattar 1 383 hektar, bildades den 24 maj 1909 och utvidgades 2011. Syftet med nationalparken är bland annat att bevara urskogsartad skog, våtmarker och ett vattendrag med opåverkad hydrologi samt att värna ostörda naturupplevelser.

Naturvårdsverket uppger att kommuner själva kan besluta om att bilda naturreservat. Initiativ kan även tas av ideella föreningar eller allmänheten. Ett reservatsbeslut ska bland annat ange syfte, skäl, föreskrifter och skötsel. Kommuner kan få statligt bidrag på upp till 50 procent av kostnaderna för markåtkomst och intrångsersättning och kan även söka LONA-bidrag för förberedande arbete.

Anders Dahlstrand framhåller att frågan om ett nytt naturreservat ytterst är politisk. Om det finns en vilja inom Ljusdals kommun kan kommunen enligt honom inleda en process för att pröva om naturvärdena är tillräckligt höga för ett formellt skydd.

Bortom Åa har varit i offentlig ägo sedan mitten av 1900-talet. Länsstyrelsen Gävleborg uppger att Kristina Persson efter sin död 1943 donerade det gamla huset med bevarat lösöre till dåvarande Los kommun. Kommunen köpte resten av fastigheten 1946.