Nato skickar patrullflyg och radarsystem efter drönarattacker i Svarta havet

Nato förstärker sin militära närvaro i Svarta havet efter flera drönarattacker mot handelsfartyg och incidenter nära medlemsländerna Bulgarien och Rumänien. Efter ett möte i Nordatlantiska rådet i Bryssel den 20 oktober meddelade försvarsalliansen att ytterligare maritima patrullflygplan, radarsystem och drönare ska sättas in i regionen.

Natos talesperson Allison Hart uppger att förstärkningarna omfattar resurser för övervakning och underrättelseinhämtning samt stöd till utredningar av de senaste angreppen. I ett uttalande framhåller hon att medlemsländerna står enade och upprätthåller beredskap för att kunna hantera olika säkerhetshot.

Den amerikanske översten Martin L. O'Donnell, militär talesperson för Nato, meddelar att flera medlemsländer även har skickat eller förbereder att skicka underrättelsepersonal och kriminaltekniska undersökningsgrupper. Deras arbete omfattar bland annat analyser av sprängämnen som kopplas till drönarattackerna.

Bulgariens premiärminister Rumen Radev uppgav tisdagen den 20 oktober att amerikanska Natoflygplan redan hade börjat patrullera över Svarta havet. Insatsen inleddes efter att Bulgarien begärt internationell hjälp med anledning av angreppen i området.

Den bulgariska regeringen hade den 12 oktober vänt sig till både Europeiska unionen och Nato med en begäran om tekniskt stöd. Rumen Radev meddelade att landet efterfrågade hjälp med att undersöka fysiska bevis, analysera satellitinformation och granska annat material som samlats in under utredningarna.

Bulgariens försvarsminister Dimitar Stoyanov meddelade den 16 oktober att regeringen dessutom formellt hade begärt stridsflygplan och system för bekämpning av drönare från Nato. Han planerade samtidigt samtal med försvarsministrarna i Rumänien och Turkiet om gemensamma säkerhetsåtgärder i Svartahavsregionen.

Bakgrunden är bland annat attacker mot civil sjöfart. Bulgariens regering meddelade den 6 oktober att två handelsfartyg hade angripits med luftburna drönare och sjödrönare omkring 70 nautiska mil öster om kuststaden Byala. Bulgariska myndigheter inledde därefter en räddningsinsats inom landets exklusiva ekonomiska zon.

Med hänvisning till bulgariska myndigheter rapporterade Associated Press att det Togoregistrerade handelsfartyget Alfa Watan sjönk efter attacken. Det Palauregistrerade fartyget Able började brinna. Samtliga 18 besättningsmedlemmar på Able evakuerades, medan två personer skadades allvarligt.

Ytterligare en fartygsattack är föremål för internationell utredning. Rumen Radev meddelade den 20 oktober att undersökningsgrupper utrustade med avancerad teknik väntades anlända till Bulgarien den 21 oktober för att bistå arbetet efter angreppet mot handelsfartyget Chelsea 3. Utredarna skulle undersöka påträffade vrakdelar och försöka fastställa vilken typ av sprängämne som använts.

Frågan om vem som ligger bakom attackerna är fortsatt föremål för utredning. Den 9 oktober framhöll Rumen Radev att myndigheterna ännu inte hade hittat drönarvrakdelar som gjorde det möjligt att identifiera ansvariga. Han betonade att misstankar om rysk inblandning inte var detsamma som slutligt fastställd ansvarighet.

Även Rumänien har rapporterat flera drönarincidenter. Landets försvarsministerium bekräftade att två rumänska F-16-plan den 17 oktober sköt ned två jetdrivna attackdrönare av Geran-typ över rumänskt territorialvatten nära Sulina. Nedskjutningarna genomfördes vid klockan 18.01 respektive 18.05 lokal tid.

Rumäniens försvarsministerium redovisade dessutom att militär radar under veckan fram till den 17 oktober hade registrerat luftburna mål vid åtta separata tillfällen nära landets gräns. Vid fyra av incidenterna hade obemannade luftfarkoster kortvarigt tagit sig in i rumänskt luftrum.

Europeiska unionens utrikeschef Kaja Kallas har beskrivit utvecklingen som en allvarlig och oacceptabel upptrappning. Hon uppger att Bulgarien och Rumänien under en tiodagarsperiod utsatts för sammanlagt sex misstänkta ryska drönarattacker. Kallas anklagar även Ryssland för att rikta attacker mot Ukrainas spannmålsexport.

Säkerhetsläget i regionen behandlades också under Natos symposium om hybridhot i Bukarest den 15–16 oktober. Alliansens biträdande generalsekreterare Jean Charles Ellermann-Kingombe deltog i mötet, där frågor om drönarincidenter och skydd av kritisk infrastruktur diskuterades. Nato meddelade att deltagarna även behandlade samordningen mellan medlemsländerna, Europeiska unionen och privata aktörer.

Attacker mot handelsfartyg i regionen har tidigare uppmärksammats av Internationella sjöfartsorganisationen, IMO. Organisationens generalsekreterare Arsenio Dominguez fördömde den 13 juli 2026 en tidigare serie angrepp mot civila fartyg i Svarta havet och Azovska sjön. IMO framhöll att attackerna utsätter sjöpersonal för fara, stör internationella leveranskedjor och medför risker för den marina miljön.