Nära 200 poliser sjukhusvårdade efter protester i Albanien

Albaniens premiärminister Edi Rama anklagar utländska aktörer för att ligga bakom delar av de våldsamma protesterna mot landets regering. Under tisdagen den 20 oktober uppgav han att närmare 200 poliser hade behövt sjukhusvård i samband med oroligheterna. Samtidigt hade 80 demonstranter skadats. Rama hävdade även att vissa våldshandlingar organiserats av personer som fått särskild träning i att angripa poliser.

Demonstrationerna har pågått under flera månader och omfattar krav på minskad korruption, förändringar inom utbildningssystemet och bättre framtidsmöjligheter för unga. Studenter har förenat sig med andra regeringskritiska grupper, samtidigt som protesterna har utvecklats till omfattande sammandrabbningar med säkerhetsstyrkorna.

Den 14 oktober anlade demonstranter bränder vid regeringsbyggnader och två bankkontor i huvudstaden Tirana. Ett av kontoren tillhörde Raiffeisen Bank. Reuters rapporterade att polisen använde både vattenkanoner och tårgas för att skingra demonstranterna. Två dagar senare hade oroligheterna även nått Lezha, Elbasan, Shkodra och Korca, där krav på Edi Ramas avgång framfördes.

Associated Press rapporterade den 15 oktober att 71 poliser hade skadats under protesternas inledande dagar. Oppositionspartiet Demokratiska partiet ställde sig bakom demonstrationerna och krävde att en övergångsregering skulle bildas samt att parlamentsval skulle tidigareläggas.

Edi Rama meddelade samma dag att han inte avsåg att lämna sin post. Premiärministern hänvisade till regeringens mandat att slutföra förhandlingarna om Albaniens anslutning till Europeiska unionen.

Under tisdagen den 20 oktober deltog även hundratals universitetslärare i demonstrationer i Tirana. Euronews rapporterade att lärarna uttryckte solidaritet med studenterna, kritiserade polisens agerande och krävde premiärministerns avgång.

Vid ett besök på utbildningsministeriet samma dag tog Edi Rama upp möjligheten att förbjuda sociala medier för barn under 16 år. Han öppnade också för förändringar av straffmyndighetsåldern med anledning av oroligheterna, rapporterade Euronews.

Premiärministern har återkommande hävdat att utländska intressen försöker påverka utvecklingen i Albanien. Han har tidigare pekat ut Ryssland och Iran som ansvariga för spridning av desinformation på internet. Den 20 oktober upprepade han anklagelserna och beskrev situationen som ett hybridkrig som får allt större betydelse även i andra delar av Europa.

Edi Rama framhöll samtidigt att påverkansförsöken enligt hans bedömning får genomslag genom att utnyttja verkligt missnöje bland befolkningen. Han hänvisade särskilt till ökade levnadskostnader och människors oro över framtiden.

Statsvetaren Afrim Krasniqi vid Institute for Political Studies i Tirana uppgav den 15 oktober att studenter och ungdomar hade genomfört fredliga demonstrationer under nästan tre månader innan situationen övergick i våldsamma oroligheter. Han kritiserade regeringens tidigare hantering och beskrev bristen på dialog med demonstranterna som ett problem.

Journalisten Besar Likmeta vid Balkan Investigative Reporting Network har beskrivit hur protesterna föregicks av fyra månaders dagliga sammankomster inom den så kallade Flamingorevolutionen. Rörelsen började som ett motstånd mot exploatering av ett naturskyddat område i södra Albanien och kom senare att omfatta bredare samhällsfrågor, däribland korruption och ungas framtidsutsikter.

Deutsche Welle rapporterade den 27 juni att demonstranter inom rörelsen samlades varje kväll klockan 19 i Tirana. Flamingon användes som symbol för motståndet mot planerad exploatering av naturområden i landets södra delar.

En särskild omstridd fråga gäller ett omfattande turist- och byggprojekt med koppling till Jared Kushner, svärson till USA:s president Donald Trump. The Guardian rapporterade den 19 oktober att planerna omfattar upp till 10 000 villor i det ekologiskt känsliga området Vjosa-Narta.

Albaniens regering har använt bestämmelser för strategiska investeringar för att möjliggöra exploateringen. Projektet har mött motstånd från miljöorganisationer och politiker inom Europeiska unionen.

Den nederländska EU-parlamentarikern Tineke Strik har kritiserat den albanska regeringens hantering av miljöbestämmelserna kring projektet. Hon hävdar att regeringen förändrat förutsättningarna för exploateringen innan Europeiska unionens miljökrav blir bindande för Albanien.

I en intervju med Euronews den 5 juni 2026 hävdade Edi Rama att motståndet mot det Kushneranknutna projektet hade förstärkts genom automatiserade konton, antisemitiska budskap och påverkan från utländska aktörer. Han angav då inte vilka aktörer som skulle ha organiserat den påstådda samordningen.

Premiärministerns anklagelser om utländsk påverkan har därmed återkommit under flera skeden av protesterna. Samtidigt fortsätter studenter, universitetslärare, oppositionspolitiker och andra regeringskritiska grupper att framföra krav på politiska förändringar och åtgärder mot korruption.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?