Must varnar för tappad förmåga vid omorganisation

Chefen för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, Thomas Nilsson, varnar för att Sveriges underrättelseförmåga kan påverkas när den nya civila utrikesunderrättelsetjänsten, Und, byggs upp. Den nya myndigheten ska enligt regeringens plan inleda sin verksamhet den 1 januari 2027 och överta vissa uppgifter och förmågor från Must.

Under Almedalsveckan i Visby uppgav Thomas Nilsson att Försvarsmakten tidigare pekat ut risker med att genomföra förändringen i ett högt tempo samtidigt som det rådande säkerhetsläget är ansträngt. Han framhöll att arbetet med att etablera den nya myndigheten pågår intensivt tillsammans med den genomförandekommitté som ansvarar för att verksamheten ska kunna starta vid årsskiftet 2026–2027.

Enligt Thomas Nilsson är den främsta prioriteringen för Must att fortsätta leverera de underrättelser som behövs för att skydda Sverige mot angrepp. Därefter kommer arbetet med att utveckla verksamheten, medan stödet till genomförandet av den nya myndigheten är den tredje prioriteringen. Han betonade att större organisationsförändringar normalt innebär en viss effektförlust och att det finns en risk att verksamheten tappar för mycket kapacitet om omställningen inte hanteras varsamt.

Regeringen har tillsatt Annika Brändström som särskild utredare med uppdrag att förbereda bildandet av den nya myndigheten. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2026. Bakgrunden är bland annat Underrättelseutredningens betänkande En reformerad underrättelseverksamhet, SOU 2025:78, som överlämnades den 13 juni 2025. Den 30 april 2026 överlämnade regeringen lagrådsremissen Sveriges utrikes underrättelsetjänst till Lagrådet och den 18 juni 2026 lämnades en proposition till riksdagen med de lagförslag som krävs för att den nya myndigheten ska kunna börja arbeta från den 1 januari 2027. Propositionen innehåller bland annat en ny lag om behandling av personuppgifter vid Sveriges utrikes underrättelsetjänst. I vårändringsbudgeten för 2026 föreslog regeringen också ett nytt anslag på 170 miljoner kronor för verksamheten.

Den nya myndigheten ska enligt regeringens förslag bedriva utrikes underrättelseverksamhet. Samtidigt föreslås att begreppet försvarsunderrättelseverksamhet ersätts med utrikes underrättelseverksamhet. Säkerhetspolisen har i sitt remissvar till utredningen framhållit att myndigheten väntas få en central roll i samarbetet mellan svenska säkerhetsmyndigheter och att ett fullgott säkerhetsskydd måste vara på plats när verksamheten startar, eftersom den kommer att hantera uppgifter med höga skyddsvärden.

Thomas Nilsson hänvisade också till det säkerhetsläge som råder efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I Musts årsöversikt för 2025 har Försvarsmakten bedömt att Rysslands användning av hybrida metoder mot Nato och Europeiska unionen blivit mer riskbenägen och vårdslös samt att det finns tecken på att sådana metoder kan riktas även mot Sverige.

När det gäller kriget i Ukraina uppgav Thomas Nilsson att landet fortsatt står emot de ryska angreppen och att de ryska framryckningarna är begränsade trots stora kostnader. Han pekade även på ukrainska insatser mot strategiska mål inne i Ryssland, bland annat mot oljeinfrastruktur. Enligt Musts bedömning finns det i nuläget inga tecken på någon snabb förändring av situationen på slagfältet. Thomas Nilsson sade att Ryssland fortfarande håller fast vid sina mål och att myndigheten inte ser någon tydlig rysk vilja att inleda förhandlingar, vilket gör att det nuvarande läget bedöms bestå under en tid framöver.