Motion vill slå fast att AI saknar själ

Lennart Adell Kind har lämnat en motion till Svenska kyrkans kyrkomöte med förslag om att kyrkoordningen ska ändras för att tydliggöra att artificiell intelligens saknar medvetande, samvete och själ. Han anser att kyrkans användning av AI måste utgå från människans unika värde och bygga på ett tydligt etiskt ramverk.

Lennart Adell Kind arbetar med AI-frågor som managementkonsult och är vald ledamot av kyrkomötet för mandatperioden 2026–2029. Han representerar De gröna i Svenska kyrkan och tillhör Växjö stift. Enligt Svenska kyrkan består kyrkomötet av 251 valda ledamöter och är organisationens högsta beslutande organ i frågor som är gemensamma för hela kyrkan.

Motionstiden inför kyrkomötet 2026 löpte ut den 29 juli klockan 16.00. Svenska kyrkan uppger att motioner får väckas av kyrkomötets ledamöter, inkallade ersättare och biskopar. Årets första session hålls den 29 september–2 oktober och den andra den 16–18 november.

Lennart Adell Kind anser att de etiska frågorna kring AI får för lite uppmärksamhet. Han beskriver tekniken som statistiska beräkningar som kan uppfattas som mänskliga och framhåller att användare måste kunna skilja mellan innehåll som skapats av människor och sådant som producerats av AI.

Han pekar även på integritetsrisker när stora mängder information om människor snabbt kan analyseras utifrån digitala spår. Enligt Lennart Adell Kind är den största faran att beslut överlåts till AI och att människor förlitar sig mer på tekniken än på mänskligt omdöme. Han anser att detta kan göra ansvarsfördelningen otydlig och leda till felaktiga beslut.

Som exempel hänvisar Lennart Adell Kind till bombningen av en flickskola i Iran i februari 2026. Han uppger att AI-verktyg användes för att välja mål och att beslutsunderlaget byggde på gammal information. Trots varningar om att uppgifterna behövde kontrolleras skickades enligt honom en robot mot skolan.

Lennart Adell Kind betonar att riskerna inte enbart gäller militära verksamheter. Han nämner även socialtjänst, polis och annan brottsbekämpning som områden där ett alltför stort beroende av AI kan få allvarliga följder.

Inom Svenska kyrkan ser han en särskild risk i att tekniken får ersätta det mänskliga mötet. AI-baserade verktyg kan enligt honom användas som stöd i själavården, men han motsätter sig att en AI-agent ensam får hantera sådana samtal. Mänsklig kontakt måste enligt Lennart Adell Kind alltid komma först.

Kyrkostyrelsen beslutade den 29 september 2025 om en uppdaterad AI-policy med diarienummer KS 2025-1407 för Svenska kyrkans nationella nivå. Policyn anger att AI-användningen ska vara transparent och stå under mänsklig kontroll och mänskligt omdöme. Säkerhet, dataskydd och upphovsrätt ska också beaktas innan information förs in i AI-tjänster.

Svenska kyrkans generalsekreterare beslutade den 13 oktober 2025 om en kompletterande riktlinje. Den ska följas upp och prövas minst en gång per år med hänsyn till bland annat teknisk utveckling och förändrad lagstiftning. Riktlinjen föreskriver att AI inte får ersätta mänskligt omdöme i beslut som påverkar människors rättigheter, säkerhet eller livssituation.

AI-genererade resultat ska enligt riktlinjen granskas av en människa innan de publiceras eller används som beslutsunderlag. Tekniken ska dessutom användas varsamt i sammanhang med existentiell eller andlig betydelse, och behovet av mänsklig närvaro ska alltid beaktas.

Samhälls- och kulturutskottet konstaterade vid kyrkomötet 2025 att varje stift, pastorat och församling själv ansvarar för sin användning av AI. Den nationella nivån kan därför inte fatta beslut som styr dessa verksamheter. Kyrkomötet avslog samma år en motion från Roger Larsson om en gemensam mall för AI-policy, eftersom utskottet bedömde att de efterfrågade riktlinjerna redan fanns eller höll på att tas fram.

Frågan om AI:s ställning i kyrkan har tidigare behandlats av flera företrädare. Biskop Susanne Rappmann i Göteborgs stift sade 2023 att AI-system inte kan bli medlemmar i Svenska kyrkan och därför inte heller kan omfattas av kyrkliga handlingar som dop eller vigsel.

Prästen och AI-forskaren Oliver Li uppgav 2025 att han inte skulle låta AI skriva sina predikningar. Enligt Oliver Li formas en predikan i mötet mellan prästen och människorna i kyrkan. Enskilda Högskolan Stockholm har samtidigt en utbildning om AI i samhälle och kyrka som behandlar teknikens påverkan på bland annat predikan, själavård, församlingsliv, mänskliga relationer samt mental och existentiell hälsa.

AI-frågan har diskuterats inom Svenska kyrkan under flera år. Lunds stift uppgav att omkring 450 präster redan 2019 deltog i en konferens om AI, människovärde och teologiska perspektiv under ledning av biskop Johan Tyrberg.

Lennart Adell Kind anser att kunskapen om AI fortfarande kan vara låg inom delar av Svenska kyrkan. Han ser stora möjligheter med tekniken men vill att införandet kombineras med etiska regler och en grundläggande kunskapsnivå i hela organisationen. Som första åtgärder föreslår han informationsmaterial och digitala utbildningar för kyrkans medarbetare.