Morddömd 21-åring gripen i Marocko efter internationell efterlysning

En 21-årig man från Västsverige har gripits i Agadir i Marocko efter att ha varit internationellt efterlyst för att inte ha inställt sig till ett fängelsestraff. Mannen dömdes tidigare i år av Högsta domstolen till tre år och sex månaders fängelse, bland annat för stämpling till mord.

Gripandet genomfördes tisdagen genom en insats av de marockanska myndigheterna Direction Générale de la Sûreté Nationale (DGSN) och säkerhetstjänsten General Directorate for Territorial Surveillance (DGST), enligt Polismyndigheten.

Rikspolischefen Petra Lundh offentliggjorde uppgiften på Instagram under onsdagen. Hon uppgav samtidigt att mannen var den femte personen som gripits i Marocko under den senaste månaden och uttryckte uppskattning för samarbetet med marockansk polis.

Den 21-årige mannen befinner sig fortfarande i Marocko. Polisens nationella operativa avdelning, Noa, ansvarar för arbetet med att föra honom till Sverige.

Peter Ljungdahl, utredningschef vid IGOB i polisregion Väst, uppger att något datum för transporten ännu inte har fastställts. Enligt honom brukar planeringen normalt ta högst två veckor.

Redan på onsdagen skrev rikspolischefen Petra Lundh på sin Instagram att en man har gripits.

Enligt rikspolischefen är mannen den femte personen som gripits i Marocko den senaste månaden.

”Tack till marockansk polis för ett gott samarbete”, skriver hon i sin post på Instagram.

Uppdaterad 15 oktober 2026 kl 15:20

Publicerad 15 oktober 2026 kl 06:02

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar. EXTRA VERIFIERADE FAKTA ATT ANVÄDA VID OMSKRIVNING:

- Polismyndigheten bekräftar att gripandet genomfördes efter en insats av två marockanska myndigheter: den nationella polismyndigheten Direction Générale de la Sûreté Nationale (DGSN) och säkerhetstjänsten General Directorate for Territorial Surveillance (DGST).

- Högsta domstolen meddelade den 24 februari 2026 den prejudicerande domen i mål B 5693-25. Avgörandet har fått benämningen Mordstämplingen och publicerats som NJA 2026:5.

- Göteborgs tingsrätt frikände mannen från åtalet om stämpling till mord den 25 mars 2025, men dömde honom för narkotikabrott, stämpling till rån och ringa narkotikabrott. Straffet bestämdes då till åtta månaders fängelse.

- Göteborgs-Posten uppger att bevisningen mot mannen bland annat omfattade vittnesmål från poliser som infiltrerat chattgrupper och utgett sig för att vara tillgängliga för morduppdrag.

- Hovrätten för Västra Sverige fastställde tingsrättens dom den 4 juni 2025. Hovrätten ansåg att det var bevisat att mannen hade publicerat meddelandena om morduppdrag, men bedömde att agerandet inte omfattades av straffansvaret för stämpling. Riksåklagaren överklagade därefter avgörandet till Högsta domstolen.

- Högsta domstolen gjorde en annan rättslig bedömning. Domstolen slog fast att ett försök att förmå någon att begå mord kan vara straffbart redan när ett rekryteringsmeddelande görs tillgängligt för en obestämd grupp människor. Det krävs inte att någon faktiskt har tagit del av eller accepterat erbjudandet. Däremot måste faran för att brottet ska fullbordas vara mer än ringa.

- Enbart stämplingen till mord bedömdes ha ett straffvärde motsvarande tre års fängelse. Vid bedömningen beaktade Högsta domstolen att brottsplanen inte hade lett till någon kontakt med en potentiell utförare. Det sammanlagda straffet bestämdes till tre år och sex månaders fängelse.

- Avgörandet har senare även behandlats i Regeringskansliets departementspromemoria Ds 2026:14 om skärpta regler för involvering av underåriga i brottslighet. Där används Mordstämplingen som exempel på att annonsering efter utförare av grova våldsbrott i digitala miljöer kan vara straffbar stämpling. Promemorian innehåller också förslag om att kriminalisera försök till grovt involverande av en underårig i brottslighet.

- Efter Högsta domstolens avgörande befann sig mannen på fri fot. När han inte inställde sig för att avtjäna det utdömda fängelsestraffet utfärdades en internationell efterlysning, som följdes av gripandet i Marocko.