Moderaterna vill spara 70 miljarder till vallöften

Moderaterna presenterade på fredagen en finansieringsplan som enligt partiet ska ge omkring 70 miljarder kronor till de vallöften som hittills har lagts fram. Finansminister Elisabeth Svantesson säger att partiet har presenterat löften för 68 miljarder kronor och anser att finansieringen är täckt utan åtgärder som slår mot hårt arbetande människor.

Den största delen av besparingarna, totalt 40 miljarder kronor, ska enligt Moderaterna komma från minskade kostnader för statliga myndigheter, effektivare offentliga upphandlingar och en föreslagen slöserikommission. Partiet har tidigare uppgett att dessa åtgärder tillsammans ska minska statens kostnader med minst 40 miljarder kronor per år. Elisabeth Svantesson har tidigare sagt att slöserikommissionen ska arbeta under ett år med att granska statliga utgifter och tillsättas efter valet om det nuvarande regeringsunderlaget får fortsatt stöd.

Ytterligare 21 miljarder kronor ska enligt Moderaterna sparas genom det som partiet beskriver som en skärpt arbetslinje. Där ingår bland annat lägre strukturell arbetslöshet, förändringar av a-kassan och sänkt skatt på arbete. Elisabeth Svantesson uppgav i juni att Moderaterna vill sänka a-kasseersättningen ytterligare efter 201 dagar och överväger att slopa skattereduktionen för medlemsavgiften till a-kassan. Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitiske talesperson Magnus Persson har meddelat att partiet motsätter sig ytterligare sänkningar av a-kassan.

Ett av Moderaternas större vallöften är enligt Sveriges Radio ett förstärkt jobbskatteavdrag på upp till 1 000 kronor i månaden för den som arbetar. Förslaget beräknas kosta 44 miljarder kronor. Sveriges Radio har även uppgett att Moderaterna vill sänka skatten på pensionsinkomster och att partiet tidigare har pekat ut minskade bidrag, mindre bistånd och lägre kostnader för byråkrati som finansiering av skattesänkningarna.

Moderaterna räknar dessutom med att kunna spara 10 miljarder kronor genom att minska bidragsfusk. Regeringen uppgav i mars 2026 att felaktiga utbetalningar från de statliga välfärdssystemen uppskattas till mellan 15 och 20 miljarder kronor per år och att omkring hälften bedöms bero på misstänkta bidragsbrott. Ekonomistyrningsverket har tidigare uppskattat att felaktiga utbetalningar motsvarade omkring två procent av utbetalningarna och uppgick till 13,0–16,3 miljarder kronor under det undersökta året 2021.

Pensionsmyndigheten uppgav i april 2026 att myndighetens kontrollarbete under det senaste året hade stoppat felaktiga utbetalningar på omkring 500 miljoner kronor och lett till återkrav på drygt 228 miljoner kronor. Enligt Pensionsmyndigheten har nya befogenheter som började gälla den 1 december 2025 också gett större möjligheter till rutinmässigt informationsutbyte med andra myndigheter och till att hämta uppgifter från banker och andra aktörer.

Utöver besparingarna vill Moderaterna omprioritera delar av biståndet till välfärd och försvar. Partiet uppger att den statliga biståndsramen är 53 miljarder kronor per år under 2026 och 2027 och vill prioritera ned delar av biståndet för att bland annat kunna lägga mer resurser på äldreomsorgen. Elisabeth Svantesson säger att en del av biståndet behöver föras över till satsningar i Sverige.

Finansministern konstaterar samtidigt att Moderaterna inte kommer att få igenom samtliga förslag i förhandlingar med övriga partier. Hon framhåller att de fyra partierna i regeringsunderlaget är överens på många områden, bland annat om kriminalpolitiken, försvaret och hushållens ekonomi, och bedömer att Moderaterna ändå kommer att få genomslag för en stor del av sin politik.