Moderaterna vill ge misshandlade rätt till hyreskontrakt

Den som utsatts för misshandel av sin partner ska kunna överta parets hyreskontrakt om förövaren döms för brottet. Det är en av tre lösningar som Moderaterna i Stockholms stad presenterar i ett nytt förslag om stärkt skydd för våldsutsatta på bostadsmarknaden.

Bakgrunden är bland annat fallet med tvåbarnsmamman Bella Kareem, som förlorade sin bostad efter en konflikt om hyreskontraktet med anledning av sin tidigare partners agerande. Christofer Fjellner (M) anser att regelverket måste förändras så att den som utsatts för misshandel inte samtidigt riskerar att förlora sitt hem. Han riktar också kritik mot hur Stockholms kommunala bostadsbolag hanterar förövarens ställning i sådana ärenden.

Bella Kareem och hennes två barn hade bott i en lägenhet i Bromsten, som tillhör Svenska Bostäder, under fem år. Hyreskontraktet stod på hennes tidigare partner, som häktades i slutet av april 2025. Mannen ingick därefter en förlikning med bostadsbolaget som resulterade i att kontraktet sades upp. Brottmålet bakom häktningen skrevs senare av.

Den efterföljande rättsliga prövningen fick olika utfall i två instanser. Nacka tingsrätt bedömde inledningsvis att Bella Kareem kunde ha rätt till ett nytt hyresavtal. Domstolen beaktade bland annat att hon hade betalat hyran och att mannen inte hade varit permanent bosatt i lägenheten. Svenska Bostäder överklagade beslutet och fick rätt i hovrätten.

Bostadsbolaget har under processen gjort gällande att mannen otillåtet hade upplåtit bostaden i andra hand. Svenska Bostäders förvaltningschef Åsa Steen har i en intervju med lokaltidningen Mitt i beskrivit bolagets rutiner vid misstanke om våld i nära relationer. Hon uppgav att bolaget kontaktar berörd stadsdelsförvaltning och andra relevanta aktörer samt gör orosanmälningar när det finns sådana indikationer.

Frågan om våldsutsattas möjligheter att behålla sina bostäder har tidigare varit föremål för lagändringar. Boverket redovisar att bestämmelserna i 12 kap. 47 § jordabalken ändrades den 1 januari 2024 för att stärka möjligheterna att överta ett hyreskontrakt. Vid bedömningen ska särskild hänsyn kunna tas till den våldsutsattas ekonomiska situation. Försörjningsstöd får inte heller automatiskt underkännas som inkomst.

Den 28 mars 2024 presenterade regeringen ytterligare en proposition på området. Förslagen omfattade utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott mot närstående samt stärkt skydd för brottsutsatta som behöver behålla eller överta en bostad. Lagändringarna föreslogs börja gälla den 1 juli samma år.

I Stockholm finns redan ett system där personer med starka sociala eller medicinska skäl kan ansöka om förtur till en hyresbostad. Även en allvarlig hotbild kan ligga till grund för en ansökan. Vid misshandel eller hot kräver Bostadsförmedlingen i Stockholm att behovet av en annan bostad styrks av Polismyndigheten eller socialtjänsten. Systemet är däremot inte utformat för att hantera akut bostadslöshet.

För den som ansöker om förtur gäller normalt också krav på svenskt personnummer och att personen har varit bosatt och folkbokförd i Stockholms kommun utan avbrott under det senaste året.

I ett tjänsteutlåtande med diarienummer BOST 2026/86 har Stockholms stads bostadsförmedling förtydligat att våldsutsatta inte ska behöva undersöka möjligheterna till inneboende eller andrahandsboende innan deras förtursansökan prövas. Förtydligandet bygger på en tidigare översyn av regelverket.

Bostads- och fastighetsborgarrådet Deniz Butros (V) framhåller att Stockholms stad redan har genomfört åtgärder för att stödja personer som utsatts för våld och hamnat i tvister om sitt boende.

Hyresgästföreningen anser samtidigt att varken det nuvarande styrets åtgärder eller Moderaternas nya förslag är tillräckliga. Förbundsjuristen Anna Dorrian efterlyser ett mer heltäckande skydd, där våldsutsatta kvinnor ges förtur i bostadskön och där även kvinnor som bor i bostadsrätt omfattas av lösningarna.

Anna Dorrian lyfte även den 2 oktober 2026 fram att separationer kan medföra omfattande bostadsproblem för den som saknar eget hyresavtal, inte står i bostadskö eller inte har ekonomiska möjligheter att ordna en separat bostad. Hyresgästföreningen efterlyste då ett större samhällsansvar för människor i särskilt utsatta separationssituationer.

Samtidigt visar Kronofogdens statistik att antalet genomförda vräkningar ökade under 2025. I ett meddelande den 2 februari 2026 redovisade myndigheten 3 330 vräkningar under föregående år, vilket var drygt nio procent fler än året innan. Barn förekom i 447 av ärendena och totalt berördes 824 barn. Av dessa var 433 folkbokförda på den adress där vräkningen genomfördes. Kronofogden konstaterade även att vräkningarna hade ökat i Stockholm.