Moderaterna vill avskaffa långvariga ersättningar

Moderaterna vill minska statens kostnader för myndigheter fram till 2030 och föreslår bland annat att systemet med fortsatt lön till myndighetschefer som lämnat sina uppdrag ska förändras. Finansminister Elisabeth Svantesson säger att det inte är rimligt att generaldirektörer under många år får behålla full lön efter att ha lämnat sina tjänster.

Som en del av arbetet vill partiet inrätta en så kallad slöserikommission. Enligt Elisabeth Svantesson ska gruppen granska statsförvaltningen systematiskt för att identifiera verksamheter som staten kan avstå från eller där resurserna bedöms vara större än nödvändigt.

Elisabeth Svantesson uppger att regeringen under mandatperioden har omprioriterat 50 miljarder kronor. Enligt henne har resurser flyttats från vissa verksamheter till bland annat försvaret och skattesänkningar för arbetande personer.

Frågan om de så kallade elefantkyrkogårdarna har varit aktuell sedan Anna Kinberg Batra lämnade posten som landshövding i Stockholm efter omfattande granskning av hennes tjänsteutövning. Hon lämnade själv systemet i mars, men arbetet med förändringar som fått smeknamnet Lex AKB fortsätter.

Elisabeth Svantesson säger att myndighetschefer som tvingas lämna sina uppdrag bör ha ett skydd, men att nuvarande regler är för generösa. Hon anser att det är orimligt att en myndighetschef kan flyttas från sin myndighet till regeringskansliet och därefter behålla sin lön under återstående del av förordnandet. Hon nämner två år som en möjlig övre gräns för hur länge lönen skulle kunna behållas efter att en myndighetschef lämnat sitt uppdrag, men säger samtidigt att hon inte vill föregripa något färdigt förslag.

Enligt Altinget kostar systemet omkring en miljon kronor i månaden. Elisabeth Svantesson säger att det handlar om betydande summor men att ytterligare åtgärder krävs för att minska statens utgifter.

På frågor om kritik från Socialdemokraterna kring ofinansierade reformer säger Elisabeth Svantesson att permanenta utgifter måste finansieras permanent. Hon säger också att konjunkturpolitik är nödvändig under lågkonjunkturer och framhåller att Socialdemokraternas budget enligt henne innehåller ett underskott av ungefär samma storlek.

Elisabeth Svantesson riktar samtidigt kritik mot Socialdemokraternas ekonomiska politik och nämner särskilt nedläggningen av två kärnkraftsreaktorer. Hon säger att beslutet fattades politiskt och att ansvaret ligger hos den dåvarande regeringen. På frågan om det fanns bred samsyn kring beslutet svarar hon att ansvar ändå måste tas för de politiska beslut som fattats.

Hon betonar att effektiviseringar inom statsförvaltningen inte är den enda finansieringskällan för framtida satsningar. Enligt Elisabeth Svantesson kommer fler förslag att presenteras framöver. Hon säger också att regeringen under mandatperioden har höjt skatten på tobak och avskaffat ränteavdraget för blancolån.

Elisabeth Svantesson säger att varken dessa åtgärder eller en avveckling av elefantkyrkogården ensamma kan finansiera ökade försvarsutgifter. Hon uppger dock att det handlar om flera miljarder kronor och att ytterligare förslag kommer att presenteras.

Inför höstens val beskriver Elisabeth Svantesson valet som en fråga om högre eller lägre skatter. Hon säger att regeringar som höjer skatter gör det därför att de saknar vilja eller förmåga att prioritera mellan olika utgifter.