Moderaterna kritiserar tempot i Norrköpings trygghetsarbete

Moderaterna har lämnat det partiöverskridande samarbetet om Norrköpings trygghetssatsningar och kritiserar samtidigt att flera åtgärder från det första trygghetspaketet ännu inte har genomförts. Gruppledaren Simon Johansson (M) pekar särskilt på att inga nya kommunala övervakningskameror har kommit på plats sedan satsningen presenterades och efterfrågar även snabbare klottersanering.

Det första trygghetspaketet presenterades av Norrköpings kommun den 17 februari 2026 efter de kraftiga explosionerna i Ljura och Sandbyhov hösten 2025. Samtliga åtta partier i kommunfullmäktige avsåg då att lämna ett gemensamt nämndinitiativ till kommunstyrelsen den 24 februari. Ärendet fick diarienummer KS 2026/0205 och behandlades av kommunfullmäktige den 30 mars.

Satsningen omfattade 18 miljoner kronor och innehöll bland annat fler ordningsvakter, kamerabevakning och klottersanering. Fler ordningsvakter har därefter satts in i fler områden, men några nya kommunala kameror har ännu inte installerats. Simon Johansson anser att arbetet gått för långsamt och ifrågasätter hur frågorna har följts upp sedan pengarna avsattes.

Kommunstyrelsens ordförande Olle Vikmång (S) uppger att flera faktorer har påverkat arbetet med kamerorna. Han har bland annat hänvisat till långa processer kring kamerabevakning och samtidigt framhållit att Polismyndigheten har satt upp fler kameror i Norrköping under perioden. Integritetsskyddsmyndigheten uppger att den tidigare tillståndsplikten för kamerabevakning upphörde den 31 mars 2025. Sedan den 1 april 2025 ska kommuner och andra aktörer som tidigare behövde tillstånd i stället själva genomföra och dokumentera en intresseavvägning innan bevakning påbörjas.

Inför det andra trygghetspaketet, som omfattade 20 miljoner kronor till förebyggande åtgärder, valde Moderaterna att lämna samarbetet. Simon Johansson uppger att partiet inte ville delta i förhandlingar om nya satsningar utan att övriga partier enligt honom samtidigt tog ansvar för kommunens ekonomi.

De 20 miljonerna i det andra paketet fördelades enligt Norrköpings kommun på flera insatser. Sex miljoner kronor avsattes för samverkan med civilsamhället, fem miljoner till skolsociala team för årskurs 4–6 och tre miljoner vardera till SAO-jobb och socialkontorets förebyggarteam. Två miljoner avsattes mot välfärdsbrott och en miljon till förbättrat informationsutbyte mellan socialtjänst, HVB, SiS och polis.

Olle Vikmång bedömer att Moderaternas beslut att lämna samarbetet främst hade partitaktiska orsaker. Han anser att skillnaderna mellan Moderaternas ståndpunkter och de övriga sju partiernas är begränsade och framhåller värdet av bred politisk enighet i trygghetsfrågorna.

Simon Johansson delar inte den bilden. Han uppger att det första trygghetspaketet tog nästan tre månader att förhandla fram, medan partierna inför det andra paketet enligt honom endast fick två veckor. Han riktar därför kritik mot Olle Vikmång för hur förhandlingarna organiserades.

Det kommunala trygghetsarbetet sker även tillsammans med andra aktörer. Polismyndigheten uppger att Norrköpings kommun, Lokalpolisområde Norrköping, Räddningstjänsten Östra Götaland och Hyresbostäder i Norrköping AB omfattas av en gemensam samverkansöverenskommelse för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Överenskommelsen gäller från den 1 januari 2026 till den 31 december 2027.

Bakgrunden till trygghetspaketen omfattar bland annat sprängningarna mot flerfamiljshus i Norrköping den 23 november 2025. Åklagarmyndigheten meddelade den 29 juli 2026 att fem personer mellan 18 och 34 år hade åtalats och att bevistalan väckts mot en person som var 14 år vid gärningarna. Samma dag som sprängningarna förhindrade polisen enligt Åklagarmyndigheten ytterligare ett sprängdåd genom att beslagta en termosbomb.

Sveriges Radio uppgav med hänvisning till utredningen att den beslagtagna termosbomben hittades i Lindö och att även en termosbomb som kastades från en balkong i december kopplats till ärendet. Polismyndigheten uppgav dessutom att större mängder sprängmedel hittades i ett skogsområde utanför Finspång i februari och mars 2026. Rättegången i de sammanförda målen planerades att inledas den 12 augusti i Norrköpings tingsrätt. Målnumren är B 4991-25, B 4721-25, B 4950-25 och B 4723-25.