Miljardbeslut om flygbränslefabrik – politiker kritiserar hemliga handlingar

Skellefteå kommunfullmäktige ska på tisdagen den 3 november 2026 ta ställning till omfattande investeringar på Näsudden i Skelleftehamn. Inför beslutet om markarbeten och fortsatt planering av en fabrik för syntetiskt flygbränsle har stora delar av handlingarna sekretessbelagts. Kristdemokraternas gruppledare Per Boström riktar kritik mot bristen på insyn och anser att hanteringen är ansvarslös.

Kommunens planerade investeringar i markförberedelser och sanering kan uppgå till drygt 1,1 miljarder kronor. Samtidigt ska fullmäktige avgöra om Skellefteå Kraft får fortsätta utveckla fabriksprojektet genom en projekteringsfas med en föreslagen utgiftsram på högst 240 miljoner kronor. Energimyndigheten bidrar dessutom med 113,5 miljoner kronor till arbetet.

Det kommunala energibolaget har presenterat projektet under namnet SkyKraft. Bakom satsningen står ett gemensamt bolag där nederländska SkyNRG äger 51 procent och Skellefteå Kraft resterande 49 procent. Samarbetet inleddes 2022 och projektbolaget har sitt säte i Skellefteå. Fredrik Jonsson har pekats ut som ansvarig för affärsinnovation inom projektet hos Skellefteå Kraft.

Enligt Skellefteå kommuns redovisning den 26 oktober omfattar det aktuella industriområdet 73 hektar vid Port of Skellefteå. Området har anslutningar till hamn, väg och järnväg, och det finns även planer på att möjliggöra en framtida koppling till Norrbotniabanan.

SkyKraft planerar att förvärva omkring 40 hektar för fabriken om etableringen genomförs. Kommunen räknar med att intäkterna från försäljningen ska täcka en betydande del av kostnaderna för områdets exploatering. Den mark som inte tas i anspråk av bränsleproducenten ska kunna erbjudas andra industriverksamheter.

Markarbetena omfattar bland annat schaktning, utfyllnad, sanering och utbyggnad av vatten- och avloppssystem. Kommunens utveckling av Näsudden gäller hela industriområdet och är därmed inte begränsad till den planerade bränsleanläggningen.

En betydande del av arbetet gäller föroreningar som enligt Skellefteå kommun har sitt ursprung i utsläpp från Rönnskärsverken under 1970-talet. När kommunen förvärvade marken övertog ansvaret för de föroreningar som berörs av exploateringen. Kommunen bedömer att saneringsarbetet även kan begränsa spridningen av föroreningar till Kallholmsfjärden.

Inför exploateringen planeras dessutom skogsavverkning och särskilda skyddsåtgärder för groddjur och salamandrar. En tillfällig väg ska anläggas för att ersätta den befintliga förbindelsen till småbåtshamnen Tjuvkistan. Kommunens målsättning är att Skellefteå Kraft ska kunna få tillträde till marken under 2027.

Den fortsatta projektplaneringen har också statlig finansiering. Energimyndighetens projektdatabas redovisar ett totalt beviljat stöd på 231 649 203 kronor inom Industriklivet, motsvarande 39 procent av den registrerade projektbudgeten. Skellefteå Kraftaktiebolag står som koordinator för projektet, som har diarienummer 2025-208226 och projektnummer P2025-03368.

Den registrerade projektperioden löper från den 1 januari 2026 till den 31 december 2027. Arbetet omfattar bland annat teknisk projektering och en så kallad FEED-studie, som ska ligga till grund för ett möjligt beslut om investering och byggnation.

Skellefteå Kraft uppgav den 18 maj 2026 att anläggningen vid full drift beräknas kunna producera upp till 120 000 ton syntetiskt flygbränsle årligen. Enligt bolagets beräkningar motsvarar det mer än Sveriges sammanlagda årliga bränsleförbrukning för inrikesflyg.

Produktionen är tänkt att använda förnybar elektricitet och biogen koldioxid från regional industri. SkyNRG har framhållit tillgången till dessa resurser som viktiga förutsättningar för etableringen. SkyKraft planerar också att ta tillvara överskottsvärme från tillverkningen genom Skellefteå Krafts EcoLink-system och föra in den i det lokala fjärrvärmenätet.

Den planerade verksamheten omfattar även förvätskning och lagring av koldioxid. Skellefteå Kraft har redovisat att anläggningen omfattas av Sevesolagstiftningen och kräver tillstånd enligt miljöbalken. Efter samråd med närboende och andra berörda under våren 2025 lämnade SkyKraft AB in en ansökan om miljötillstånd till mark- och miljödomstolen i december samma år.

I samband med beskedet om statligt stöd den 18 maj 2026 beskrev Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup projektet som en satsning på svensk tillverkning av flygbränsle och minskat beroende av importerade fossila drivmedel.

Även Transportföretagen Flygs branschchef Fredrik Kämpfe välkomnade stödbeskedet. Han framhöll att en större efterfrågan från offentliga och privata aktörer kan skapa förutsättningar för ökad produktion av hållbart flygbränsle.

SkyKrafts nuvarande tidsplan anger att ett slutligt investeringsbeslut ska fattas under 2028, medan tillverkningen kan starta 2032. Fabriksbygget är därmed fortfarande beroende av att ett investeringsbeslut fattas.

Trots projektets omfattning får ledamöterna i Skellefteå kommunfullmäktige inte ta del av hela beslutsmaterialet i öppen form. Flera handlingar har omfattande maskeringar, något som har väckt kritik från Kristdemokraterna.

Per Boström, Kristdemokraternas gruppledare, efterlyser större öppenhet kring underlaget och anser att det är ansvarslöst att politikerna ska fatta beslut med så begränsad insyn.

Ledamöterna kommer att kunna ställa frågor direkt till Skellefteå Kraft under tisdagsmorgonen, före fullmäktiges sammanträde. Kommunstyrelsens ledamöter har dessutom erbjudits möjlighet att granska handlingarna utan maskeringar.

Kommunalrådet Lorents Burman från Socialdemokraterna förklarar att den fullständiga informationen endast får lämnas under sekretess. Enligt honom behöver Skellefteå Kraft kunna skydda affärskänsliga uppgifter för att beslut ska kunna fattas utan att affärssekretessen röjs.

Kommunfullmäktige ska därmed avgöra både hur kommunen ska gå vidare med markutvecklingen på Näsudden och om Skellefteå Kraft ska få det föreslagna ekonomiska utrymmet för nästa fas i flygbränsleprojektet.