Mikael Liljeholm har byggt Nordens enda DeLorean-tidsmaskin

Efter drygt tre års arbete har motorentusiasten Mikael Liljeholm från Umeå färdigställt en kopia av tidsmaskinen från den andra Tillbaka till framtiden-filmen. Han uppger att bilen är den enda replikan av sitt slag i Norden och att den till mer än 90 procent överensstämmer med filmens förlaga.

Den ombyggda sportbilen är dessutom godkänd för vanlig vägtrafik, vilket TV4 Nyheterna uppmärksammade den 21 april 2026. Projektet har även fått stöd från företaget Thermotech Scandinavia, som har bidragit med detaljer till filmbilen.

Den 21 oktober uppmärksammas Back to the Future Day av filmseriens anhängare. Datumet kommer från Tillbaka till framtiden del II, där karaktärerna Marty McFly, Doc Brown och Jennifer Parker reser framåt i tiden till den 21 oktober 2015.

Dagen började firas särskilt under filmseriens 30-årsjubileum 2015, enligt NBCUniversal. Universal Pictures uppmärksammade samma jubileum med nya utgåvor på Blu-ray och DVD den 20 oktober samt särskilda biovisningar dagen därpå. Jubileumsutgåvan innehöll tidigare opublicerat extramaterial och dokumentärer. Den 21 oktober 2025 hade det gått tio år sedan det första firandet av Back to the Future Day.

För Mikael Liljeholm började intresset långt tidigare. Redan efter att ha sett den första filmen på bio 1985 bestämde han sig för att någon gång äga en DeLorean. När han intervjuades den 21 oktober 2015 hade han förverkligat den ambitionen och körde omkring i en bil av samma modell som filmens tidsmaskin.

Att därefter återskapa filmversionen blev ett betydligt mer omfattande arbete. Under tre år sökte han efter lämpliga komponenter och försökte ta reda på hur utrustningen från den andra filmen skulle konstrueras. Några färdiga bygginstruktioner fanns inte, och vissa originaldetaljer går inte längre att få tag på.

En av dem som medverkat i arbetet är finmekanikern Lars-Ola Andersson, kallad Loa. Han fick frågan om han kunde tillverka en fluxkondensator, den komponent som i filmernas berättelse gör tidsresorna möjliga. Trots mer än 70 års yrkeserfarenhet hade Andersson aldrig tidigare hört talas om konstruktionen. Arbetet med den blev början på hans deltagande i projektet.

Det färdiga fordonet har utrustats med bland annat slangar, blinkande belysning och en rökmaskin. När Mikael Liljeholm parkerar bilen kommer ofta förbipasserande fram för att undersöka den och prata. Han beskriver bilen som något som väcker glädje och uppskattar särskilt när människor misstar den för ett originalfordon från filminspelningarna.

Projektet har också krävt betydande privata utgifter. Mikael Liljeholm har finansierat delar av ombyggnaden genom att sälja föremål ur sin egen samling. Han beskriver kostnaderna som så stora att sparkapitalet minskat med en tiopotens.

Även mindre rekvisita kan vara dyr bland samlare. I den andra filmen kan tidsmaskinen flyga och använda avfall som bränsle. För att återskapa en detalj köpte Liljeholm en tom ölburk för 99 kronor. Han bedömer att säljaren möjligen hade kunnat få omkring 500 kronor för föremålet. Fraktkostnaden blev ytterligare 500 kronor, vilket gjorde burken till ett ovanligt kostsamt inköp för honom.

Mikael Liljeholm har sedan tidigare arbetat med flera projekt kopplade till bilmärket. Sveriges Radio berättade den 11 juli 2018 att han även är journalist och filmare och då hade rest till USA för dokumentärprojektet The Golden Wings. Dokumentären undersökte historien bakom tre guldfärgade DeLorean-bilar.

Ett annat omfattande bilbygge gick förlorat vid en brand på Haga i Umeå i september 2024. Det handlade om en Volvo V40 T4 Sport Edition från 2001 som Liljeholm hade arbetat med i omkring 20 år och som tidigare hade fått flera utställningspriser. Hans DeLorean fanns inte på platsen när branden inträffade.

Den verkliga bilmodellen bakom filmens tidsmaskin är DeLorean DMC-12. Den italienske formgivaren Giorgetto Giugiaro fick uppdraget att utforma bilen av John Z. DeLorean 1975. Produktionsmodellen fick en V6-motor på 2 849 kubikcentimeter, kaross i borstat rostfritt stål och karakteristiska måsvingedörrar.

Enligt Ulster Museum tillverkades bilen i Dunmurry, sydväst om Belfast i Nordirland. Fabriken byggdes 1978 och hade som mest fler än 1 600 anställda. Serietillverkningen inleddes 1981 och upphörde i slutet av 1982 efter företagets ekonomiska problem. Sammanlagt producerades omkring 8 700 exemplar, enligt Giorgetto Giugiaros designverksamhet.

Reservdelar till modellen finns fortfarande genom DeLorean Motor Company, som erbjuder både originalkomponenter och nytillverkade delar. I företagets sortiment finns exempelvis en fabriksproducerad vänsterdörr i rostfritt stål med artikelnummer 108495. Den säljs som en separat dörrstruktur utan glas och inredning.

Bilens koppling till tidsresor var inte självklar från början. Enligt Haynes Motor Museum övervägde regissören Robert Zemeckis ursprungligen att använda ett kylskåp som tidsmaskin. Den idén övergavs till förmån för DeLorean DMC-12, vars rostfria kaross och måsvingedörrar gav fordonet ett särpräglat utseende.

Tillbaka till framtiden del II hade premiär 1989 och regisserades av Robert Zemeckis. Michael J. Fox återkom som Marty McFly och Christopher Lloyd som Doc Brown. Enligt Universal Pictures är filmens speltid en timme och 48 minuter.

För Mikael Liljeholm har arbetet med att återskapa filmens flygande tidsmaskin inneburit att ett intresse som började vid biobesöket 1985 har utvecklats till ett flerårigt byggprojekt. Hans egen bedömning är att den färdiga bilen nu har en likhet med filmförlagan på över 90 procent.