Metaboliskt syndrom kopplas till äldre hjärna

En ny studie från bland annat Karolinska institutet visar att personer med metaboliskt syndrom har en biologisk hjärnålder som är högre än deras faktiska ålder. Enligt forskningsledaren Abigail Dove var resultaten tydliga. Studien bygger på hjärnavbildningar och blodprover från fler än 27 000 personer i åldrarna 40 till 70 år. Forskarna använde maskininlärning för att uppskatta hjärnornas biologiska ålder utifrån magnetkamerabilder. Karolinska institutet betonar samtidigt att studiens observationsbaserade upplägg inte kan fastställa att metaboliskt syndrom direkt orsakar ett snabbare åldrande av hjärnan.

Metaboliskt syndrom innebär att en person har minst tre av fem riskfaktorer: bukfetma, högt blodtryck, högt blodsocker, förhöjda triglycerider och låga nivåer av det goda HDL-kolesterolet. Abigail Dove, postdoktor vid Aging Research Center vid Karolinska institutet och även knuten till neurologiska institutionen vid University of Pennsylvania, uppger att omkring en fjärdedel av alla vuxna har syndromet. Hon säger att även måttligt förhöjda värden, exempelvis blodsocker, kan räcka för att uppfylla kriterierna och att fullt utvecklad diabetes därför inte krävs för att hjärnans åldrande ska gå snabbare.

Forskarna fann att personer med tre riskfaktorer hade hjärnor som i genomsnitt motsvarade omkring ett års högre biologisk ålder än den kronologiska. Vid fyra riskfaktorer ökade skillnaden till 1,7 år och med samtliga fem uppgick den till 2,3 år. Även varje enskild riskfaktor var kopplad till högre hjärnålder. Enligt Abigail Dove tros kronisk inflammation vara en viktig förklaring, eftersom den misstänks skada blodkärl och utlösa skadliga proteiner i hjärnan. Forskargruppen konstaterade också att förändrade nivåer av apolipoproteiner, fettsyror och inflammationsmarkörer förklarade mellan 3 och 16 procent av sambandet mellan metaboliskt syndrom och högre biologisk hjärnålder.

Abigail Dove uppger att en minskning av antalet riskfaktorer kan bromsa den förtida utvecklingen och att varje förbättring har betydelse för hjärnhälsan. Metaboliskt syndrom är inte en sjukdom i sig utan en kombination av riskfaktorer som var för sig innebär hälsorisker och tillsammans förstärker varandra. Samtliga faktorer kan påverkas genom regelbunden fysisk aktivitet, hälsosam kost och god sömn. En högre biologisk hjärnålder i förhållande till den kronologiska åldern kan enligt forskarna vara kopplad till en ökad risk för kognitiv svikt och demens.

Studien publicerades den 14 juli 2026 i tidskriften Alzheimer's & Dementia, volym 22, nummer 7, med artikelnumret e71563. De åtta författarna är Abigail Dove, Jiao Wang, Rongrong Yang, Sakura Sakakibara, Zoe Arvanitakis, Andrea L. C. Schneider, Rebecca F. Gottesman och Weili Xu. Karolinska institutet uppger att det fortsatta forskningsprojektet genomförs tillsammans med Rebecca F. Gottesman vid amerikanska National Institutes of Health och Andrea L. C. Schneider vid University of Pennsylvania. Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning har dessutom beviljat Abigail Dove 3 950 000 kronor för ett treårigt projekt om vilka kombinationer av metabola riskfaktorer som har starkast koppling till demens och långsiktiga förändringar i hjärnan. Underlaget till den aktuella studien hämtades från UK Biobanks bildmaterial, där magnetkamerabilder kombineras med uppgifter om bland annat genetik, livsstil, miljö, kroppsmått och blodkomponenter. UK Biobank uppger att bildprojektet omfattade 100 000 undersökta deltagare under 2025 och att de första omkring 50 000 deltagarna var friskare än den fullständiga deltagargruppen, vilket innebär en viss hälsorelaterad snedvridning i urvalet.