Markägare kritiserar Trafikverket efter skador vid E4-avverkning

Ett 30-tal fastighetsägare riktar kritik mot Trafikverket och myndighetens entreprenörer efter avverkningen inför breddningen av E4 mellan Broänge och Daglösten, söder om Skellefteå. Träd har tagits ned utan föregående uppmätning och avverkat material har lagts i angränsande skogsmark. Enligt markägarna har hanteringen orsakat skador på kvarvarande skog och skapat osäkerhet kring den ekonomiska ersättningen.

Anders Nilsson, markägare och vice ordförande i LRF Skellefteå, anser att avverkningsarbetet inte har genomförts på ett godtagbart sätt. Han ifrågasätter hur intrånget på respektive fastighet ska kunna värderas när uppgifter om de avverkade träden inte dokumenterats i förväg.

Det aktuella vägprojektet omfattar omkring 13 kilometer av E4. Trafikverket planerar att bygga om sträckan till en mötesfri 2+1-väg med mitträcke och öka vägbredden från 9 till 14 meter. I arbetet ingår även en ny bro över Mångbyån, en faunapassage vid Hökmarksberget samt viltstängsel och nya anslutningsvägar.

Projektets vägplan har vunnit laga kraft och Trafikverket arbetar med bygghandlingarna. Byggstarten är planerad till årsskiftet 2026/2027 och färdigställandet beräknas ske under 2028. Sam Koski är projektledare för både Broänge–Daglösten och den angränsande utbyggnaden mellan Daglösten och Ljusvattnet.

Vägprojektet har tidigare varit föremål för överklaganden. Den 27 mars 2024 beslutade regeringen att avslå överklagandena av Trafikverkets fastställelse av vägplanen. Dessa hade dessförinnan hindrat projektet från att omfattas av regeringens byggstartsbeslut.

Den 4 juli samma år meddelade regeringen att sträckan Broänge–Daglösten fick förberedas för byggstart under perioden 2027–2029. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson framhöll då projektens betydelse för gods- och persontransporter samt arbetspendling.

Inför vägplanens fastställelse tog Trafikverket fram samrådsunderlag under 2021. Samrådet om vägens utformning genomfördes mellan den 9 och 29 september samma år. Vägplanen var därefter tillgänglig för granskning från den 12 april till den 15 maj 2022. Projektarkivet innehåller bland annat plankartor, planbeskrivning, samrådsredogörelse och miljöbeskrivning samt särskilda utredningar om buller, broar och viltstyrning.

Kritiken från markägarna gäller framför allt hur skogsavverkningen har hanterats. Förutom nedtagna träd har entreprenörerna placerat stubbar, stenar och virke i skogen intill vägområdet. Enligt fastighetsägarna har friska träd skadats och det finns en risk för angrepp av skadeinsekter. De befarar också att bristen på uppmätning kan påverka deras möjligheter att få korrekt ersättning.

Skogsstyrelsens föreskrifter anger att skadade gran- och tallstammar som tillsammans överstiger fem skogskubikmeter inom ett hektar ska tas om hand. Även rått virke som har skadats vid avverkning omfattas av reglerna. Materialet kan antingen transporteras bort eller behandlas så att skadeinsekter inte kan föröka sig.

Bland de insekter som omfattas av Skogsstyrelsens regler för förebyggande åtgärder och bekämpning finns granbarkborre, sextandad barkborre och större märgborre. Myndigheten rekommenderar att nyligen angripna granar avverkas och förs bort så snart som möjligt. Därigenom kan granbarkborrar avlägsnas samtidigt som en stor del av virkesvärdet bevaras.

Trafikverket har avböjt att medverka i en intervju om markägarnas kritik. Myndigheten hänvisar till att markförhandlare har en utsatt yrkesroll och har i stället lämnat skriftliga svar.

I sitt svar uppger Trafikverket att entreprenören känner till betydelsen av att hålla arbetet inom det fastställda vägområdet och har tillgång till digital information om dess yttre gränser. Myndigheten uppger vidare att entreprenören håller sig inom detta område. Om skador ändå skulle uppstå utanför vägområdet ska de enligt Trafikverket ersättas i enlighet med skadeståndslagen.

Anders Nilsson hänvisar till Trafikverkets arbete med den närliggande Norrbotniabanan. Han uppger att träden där märktes ut och mättes innan avverkningsmaskinerna påbörjade arbetet, och att den omgivande skogen inte skadades på motsvarande sätt.

Trafikverket framhåller att projekten använder olika värderingsmetoder, men att myndighetens inriktning i båda fallen är att ersätta hela den värdeminskning som uppstår till följd av intrånget.

Enligt Trafikverket ska fastighetsägarna kompenseras för marknadsvärdesminskningen och andra skador, med ett tillägg på 25 procent. Anders Nilsson och de övriga markägarna ifrågasätter emellertid vilket underlag myndigheten ska använda för att fastställa påverkan på varje enskild fastighet när träden inte mättes före avverkningen.

Lantmäteriet redovisar att 2018 års skogsnorm och myndighetens förenklade värderingsmetod används vid beräkning av intrångsersättning i skogsmark, bland annat i samband med väg- och järnvägsbyggen. För 2026 finns särskilda typträdspriser, benämnda P30-priser, som används som ingångsvärden vid värdering enligt skogsnormen. Myndigheten har även publicerat en separat metod för att fastställa ersättning för enstaka träd.

Bestämmelserna om ersättning finns bland annat i 55 § väglagen. Där anges att en fastighetsägare har rätt till intrångsersättning och ersättning för annan skada som uppkommer genom vägens byggande eller användande när väghållaren har fått vägrätt. Det gäller under förutsättning att ersättningen inte har avtalats bort eller uppenbarligen förutsatts utebli. Samma paragraf föreskriver att ränta ska betalas från den dag marken tas i anspråk fram till dess att ersättningen betalas, enligt tillämpliga bestämmelser i räntelagen.

Trafikverket beskriver att vägrätt uppkommer när vägens sträckning har märkts ut på fastigheten och vägarbetet påbörjas. Myndigheten kan då inleda byggnationen även om någon överenskommelse om ersättning ännu inte har träffats. Vägrätten ändrar inte fastighetsgränserna, och ersättningsbeloppet ska bestämmas utifrån förhållandena vid den tidpunkt då marken tas i anspråk, den så kallade värdetidpunkten.

För Anders Nilsson kvarstår invändningen mot hur arbetet har utförts på den aktuella E4-sträckan. Han anser att Trafikverket saknar ett tillräckligt underlag för att bedöma omfattningen av intrånget på varje fastighet, eftersom de avverkade träden inte dokumenterades innan de togs ned.