Män får fortsatt mest forskningspengar i Skåne

Omkring två tredjedelar av Region Skånes forskningsmedel har under de senaste åren gått till män. Regionen ser tecken på en jämnare fördelning under de två senaste åren, men forskningschefen Jesper Petersson uppger att kvinnornas andel fortfarande är lägre än den borde vara.

Den samlade forskningsfinansieringen inom Region Skånes verksamheter uppgick 2025 till cirka 1,1 miljarder kronor. Av beloppet var 319 miljoner kronor riktade regionala forskningsmedel och 300 miljoner kronor statliga ALF-medel.

Jesper Petersson konstaterar att könsskillnaderna diskuterades redan under 1990-talet. En förklaring till den fortsatta obalansen är enligt honom att en stor del av finansieringen går till projekt som leds av seniora manliga forskare. De har under lång tid byggt upp erfarenhet, organisationer och etablerade forskningsmiljöer, vilket ofta stärker deras möjligheter att få nya anslag.

Region Skånes statistik visar att män utgjorde 64 procent av docenterna. Bland dem som nyligen blivit docenter var könsfördelningen jämnare. På professorsnivå är skillnaden fortsatt stor även nationellt. Statistiska centralbyrån redovisade att kvinnor utgjorde omkring en tredjedel av professorerna vid svenska universitet och högskolor 2025, medan män stod för ungefär två tredjedelar.

Vid Lunds universitet var 31 procent av professorerna kvinnor. Universitetet har hänvisat till Vetenskapsrådets bedömning att det på nationell nivå kan ta 25 år att nå en jämn könsfördelning bland professorer.

Tidigare i forskarkarriären är kvinnorna fler. Av dem som disputerade under det föregående året var 49 procent kvinnor. Universitetskanslersämbetet redovisade samtidigt att kvinnor utgjorde 62 procent av Sveriges aktiva doktorander inom medicin och hälsovetenskap 2025. Bland samtliga aktiva doktorander i landet var kvinnornas andel 53 procent, vilket var den högsta nivå som dittills registrerats.

Region Skåne bedömer att fler forskare i början av karriären behöver få förutsättningar att fortsätta och att möjligheten att förena arbete med privatliv är en del av detta. Regionen framhåller också vikten av att avsatt forskningstid inte tas i anspråk av patientarbete.

Åsa Ingvar, hudläkare och forskare i Lund, beskriver att patientrelaterade ärenden lätt avbryter forskningsarbetet på sjukhuset. Hon uppger att stödet från hennes chef har varit betydelsefullt, eftersom hon har fått behålla sin forskningstid och kunnat arbeta hemifrån.

Hon beskriver samtidigt konkurrensen inom forskningen som hård och anser att dokumentationskrav och administration tar en alltför stor del av arbetstiden.

Region Skåne har sedan 2024 satsat mer än 170 miljoner kronor för att ge fler vårdprofessioner än läkare möjlighet att forska. Stödet riktas till kliniskt verksamma medarbetare som ska kunna fortsätta arbeta inom vården och samtidigt bedriva forskning på deltid.

En del av satsningen omfattar 20 doktorandutrymmen som finansieras med 40 procent av en heltidslön under fyra år. Finansieringen motsvarar omkring 24 miljoner kronor. Regionens karriärstöd innehåller även forskningsutrymmen, forskningsstöd, lönepåslag och en seminarieserie för disputerade medarbetare inom vårdprofessioner som vill bli docenter.

Vetenskapsrådets jämställdhetsmål är att kvinnor och män ska ha samma beviljandegrad och få lika stora genomsnittliga bidragsbelopp. För sökande med mer än tolv års karriärålder var beviljandegraden 2025 enligt myndigheten 16 procent för kvinnor och 18 procent för män. Kvinnornas genomsnittliga årliga bidrag var samtidigt högre än männens.

Jesper Petersson uppger att Region Skåne under de två senaste åren har sett en tydlig ökning av kvinnornas andel av forskningsmedlen. Eftersom forskarkarriärer byggs upp under lång tid bedömer regionen dock att förändringen kommer att dröja innan den får fullt genomslag i statistiken.