Man döms till fängelse efter omfattande bostadsbedrägerier

En man i 35-årsåldern från Västerbotten har dömts till ett år och en månads fängelse efter att ha lurat flera bostadssökande genom falska lägenhetsannonser på Facebook. Mannen ska även betala sammanlagt drygt 75 000 kronor i skadestånd till fyra personer.

Bedrägerierna genomfördes mellan januari och oktober 2025. Under perioden annonserade mannen ut lägenheter i Stockholm och Göteborg trots att han inte hade rätt att hyra ut bostäderna. Adresserna var verkliga, men personerna som bodde där saknade koppling till annonserna.

För att genomföra bedrägerierna använde mannen två olika kvinnonamn och utgav sig för att vara någon annan. Personer som svarade på annonserna förmåddes därefter att betala depositioner och hyra i förskott.

Brotten har bedömts som grova med hänvisning till att mannen utnyttjat andra personers identitetsuppgifter och att gärningarna ingått i en systematisk verksamhet. Han döms för grova bedrägerier och olovlig identitetsanvändning vid flera tillfällen.

Skatteverket förklarade i information som publicerades den 7 oktober 2026 att olovlig identitetsanvändning omfattar obehörigt utnyttjande av exempelvis någon annans personnummer eller andra personuppgifter. Det kan bland annat handla om att beställa varor eller ta lån i en annan persons namn. Brottstypen kallas även identitetsstöld eller id-kapning.

Polismyndigheten har beskrivit hur bedragare använder befintliga bostadsannonser för att skapa falska erbjudanden om andrahandsuthyrning. I vissa fall kopieras annonser för bostadsrätter och ändras till hyresannonser. Attraktiva adresser och hyror som framstår som rimliga används för att locka personer som söker bostad.

Liknande tillvägagångssätt har dokumenterats av tidningen Hem & Hyra i en granskning av bedrägerier i Facebookgrupper. Där framkom flera former av vilseledande erbjudanden, däribland påhittade uthyrningar, falska kreditkontroller och betalningar kopplade till prenumerationstjänster. Granskningen innehöll även fall där en och samma falska bostadsannons användes för att lura flera personer.

Under 2025 registrerades sammanlagt 232 862 anmälda bedrägeribrott i Sverige, enligt Brottsförebyggande rådet (Brå). Det var 2 532 fler än under 2024. Samtidigt minskade antalet anmälda annonsbedrägerier med 3 207, motsvarande 13 procent.

För de fyra personer som tillerkänts skadestånd i det aktuella målet gäller att den dömde är skyldig att betala beloppen omgående. Kronofogden klargör att betalningsskyldigheten gäller även om en brottmålsdom överklagas. Någon faktura eller något inbetalningskort skickas normalt inte till den dömde, som själv behöver ta reda på hur betalningen ska göras.

Den 1 september 2026 infördes dessutom nya regler för statlig brottsskadeersättning. Brottsoffermyndigheten uppger att den som drabbats av brott där åtal väckts från och med detta datum kan ansöka om ersättning utan att först försöka få ut sitt skadestånd genom Kronofogden.

Myndigheten framhåller samtidigt att statlig brottsskadeersättning i princip aldrig beviljas för rena ekonomiska förluster vid bedrägerier. Personer som drabbats av sådana brott bör därför fortfarande vända sig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in utdömda skadestånd.