Man döms efter att ha spottat mot parkeringsvakt

En man i 50-årsåldern har dömts till 60 dagsböter för angrepp mot tjänsteman efter en händelse på Ersboda i Umeå den 24 mars 2026. Mannen uppträdde aggressivt mot en kvinnlig parkeringsvakt i samband med att hon utfärdade en parkeringsanmärkning. Han har förnekat brott.

Konflikten uppstod när parkeringsvakten skulle bötfälla mannen för en felparkering. Under polisförhör berättade kvinnan att han ifrågasatte anmärkningen och hävdade att bilen inte stod felaktigt parkerad.

Av domen framgår att mannen skrek mot parkeringsvakten och hindrade henne när hon försökte ta sig till sin tjänstebil. Han spottade också i hennes riktning. Kvinnan uppgav i polisförhör att hon inte kunde avgöra om spottloskan träffade henne.

Parkeringsvakten uppfattade mannens agerande som hotfullt och aktiverade sitt överfallslarm. Hon begärde senare 10 000 kronor i skadestånd för kränkning.

Tingsrätten bedömer att mannen gjort sig skyldig till angrepp mot tjänsteman, men avslår kvinnans skadeståndsanspråk. Domstolen anser att hon utsattes för en kränkning, men att den inte nådde den allvarlighetsgrad som krävs för ekonomisk ersättning. I bedömningen framhåller rätten att parkeringsvakter genom sitt arbete i viss utsträckning måste ha beredskap för möten med personer som reagerar med ilska eller upprördhet.

Frågan om kränkningsersättning för personer som riskerar att utsättas för angrepp i tjänsten har även behandlats av Högsta domstolen. Den 10 mars 2026 fastställde domstolen i mål T 5479-25 att två ordningsvakter inte hade rätt till sådan ersättning efter att ha utsatts för dödshot i tjänsten. Domstolen framhöll att särskilda krav kan gälla vid bedömningen av kränkningens allvar för yrkesgrupper som har beredskap att hantera angrepp.

Brottsoffermyndigheten redovisade i ett beslut den 25 maj 2026 att en lagändring från 2022 hade till syfte att stärka möjligheten till kränkningsersättning även för dessa yrkesgrupper. Myndigheten betonade att särskild hänsyn ska tas till om angreppet varit fysiskt eller riktats mot den utsattas privata sfär, samtidigt som samtliga relevanta omständigheter måste vägas in.

Brottsrubriceringen angrepp mot tjänsteman infördes den 2 juli 2025 genom en ändring av 17 kap. 2 § brottsbalken. Regeringen hade i proposition 2024/25:141 föreslagit att den tidigare beteckningen förgripelse mot tjänsteman skulle ersättas. Bestämmelsens nya utformning omfattar även andra brottsliga handlingar än våld och hot som syftar till att påverka eller hämnas en tjänstemans myndighetsutövning.

Enligt lagändringen 2025:579 är straffet för angrepp mot tjänsteman av normalgraden böter eller fängelse i högst två år. Vid grovt brott gäller fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Gränsdragningen kring vilken parkeringsövervakning som utgör myndighetsutövning har tidigare prövats rättsligt. I prejudikatet NJA 2016 s. 880, mål B 5605-14, slog Högsta domstolen fast att utfärdande av kontrollavgifter på privat parkeringsmark inte omfattades av den dåvarande bestämmelsen om förgripelse mot tjänsteman. Någon direkt koppling mellan det avgörandet och det aktuella målet i Umeå är inte fastställd.

I Umeå gäller sedan den 1 januari 2026 tre avgiftsnivåer för kommunala parkeringsanmärkningar: 600, 900 respektive 1 200 kronor. Höjningen beslutades av kommunfullmäktige den 16 juni 2025, § 126. Kommunen uppgav då att avgifterna inte hade förändrats sedan 2017. Vilken avgiftsnivå som gällde för mannens felparkering på Ersboda framgår inte av de tillgängliga uppgifterna.

Domen mot mannen publicerades den 21 oktober 2026.