Malin Fredrikssons virkmönster kopieras och säljs utan tillstånd

Malin Fredriksson, 31, driver ett företag med digitala virkmönster från hemmet i Bensbyn utanför Luleå. Verksamheten har kunder i flera länder, men hon uppger att hennes mönster och pdf-filer kopieras och säljs vidare utan hennes medgivande. Problemet har enligt henne blivit mer omfattande i takt med att AI-verktyg har blivit vanligare.

Fredriksson berättar att otillåten kopiering förekom även tidigare, men att omfattningen har ökat kraftigt. När hon anmäler material kan det tas bort från den aktuella plattformen. Hon uppger samtidigt att nya kopior ofta publiceras efteråt.

Patent- och registreringsverket, PRV, förklarar att upphovsrätt uppkommer automatiskt när ett litterärt eller konstnärligt verk skapas, under förutsättning att det uppfyller kravet på originalitet. Ett självständigt utformat digitalt virkmönster kan därmed omfattas av upphovsrätt utan att skaparen behöver ansöka om skydd eller registrera sitt arbete.

Mediemyndigheten beskriver att upphovspersonens ensamrätt omfattar såväl kopiering av skyddat material som spridning genom att göra det tillgängligt på internet. Den som har fått tillstånd att använda ett upphovsrättsskyddat verk ska som huvudregel också ange vem som har skapat det.

För digitala plattformar gäller dessutom EU:s förordning om digitala tjänster, Digital Services Act, DSA. Enligt EU-kommissionen måste plattformarna tillhandahålla lättillgängliga funktioner för anmälningar av olagligt innehåll, däribland upphovsrättsintrång. Anmälningarna ska behandlas skyndsamt, omsorgsfullt och objektivt.

Användare som anser att en plattform hanterat olagligt innehåll felaktigt kan enligt EU-kommissionen vända sig till den nationella samordnaren för digitala tjänster i sitt land. Plattformarna ska även erbjuda ett kostnadsfritt internt system där modereringsbeslut kan begäras omprövade.

Patent- och registreringsverket skiljer mellan upphovsrätt och registrerat designskydd. Det senare kan skydda en produkts form och utseende, men inte dess funktion eller bakomliggande idé. Ett registrerat designskydd gäller inledningsvis i fem år och kan därefter förlängas till sammanlagt högst 25 år.

Myndigheten framhåller även att upphovsrätt till AI-genererat material förutsätter att en människa har gjort fria kreativa val. En bild som skapats helt av ett AI-verktyg utifrån en textinstruktion får därför inte automatiskt upphovsrättsligt skydd. Redan skyddade verk får däremot inte kopieras fritt med hjälp av AI.

Användningen av AI-tjänster har samtidigt ökat i Sverige. I rapporten Svenskarna och internet 2026, som Internetstiftelsen publicerade den 28 september, framgår att drygt sex av tio svenskar använder sådana tjänster. Föregående år var andelen fyra av tio. Ökningen var störst bland personer födda under 1960-, 1970- och 1980-talen. Statistiken fastställer däremot inte orsaken till kopieringen av Fredrikssons material.

Företaget började som ett privat handarbetsintresse. När Malin Fredriksson började virka en filt till en framtida dotter hade hon inga planer på att starta någon verksamhet. Efter att ha visat sitt arbete i sociala medier började hon ta fram digitala beskrivningar för olika virkprojekt, bland annat napphållare.

Intresset för hennes material växte och Fredriksson, som tidigare arbetade som ekonom, såg en möjlighet att förverkliga sin långvariga ambition att bli egenföretagare. Efter sin tredje föräldraledighet lämnade hon ekonomyrket för att arbeta med företaget på heltid.

Verksamheten bedrivs i dag från bostaden i Bensbyn. Hon har drygt 70 000 följare i sociala medier och säljer sina digitala mönster internationellt. Fredriksson beskriver sig i första hand som företagare och vill inte benämnas influencer.

Hennes verksamhet sammanfaller med ett växande intresse för handarbete i Sverige. Myndigheten för kulturanalys redovisar att andelen svenskar som ägnade sig åt handarbete ökade från 24 till 31 procent under 2025. Den största ökningen noterades bland personer mellan 16 och 29 år.

I samma åldersgrupp ägnade sig 35 procent åt handarbete eller hantverk minst en gång i månaden under 2025. Motsvarande andel var 26 procent bland personer mellan 30 och 49 år och 30 procent i åldersgruppen 50–64 år. Bland personer över 65 år uppgick andelen till 34 procent.

Undersökningen från Myndigheten för kulturanalys visar också geografiska skillnader. På landsbygden ägnade sig 37 procent åt handarbete eller hantverk minst månadsvis. I tätorter, städer och storstäder varierade andelen mellan 29 och 31 procent. Däremot kunde myndigheten inte fastställa några statistiskt säkerställda skillnader utifrån inkomst eller utbildningsnivå.

Malin Fredriksson vill genom sitt arbete visa att virkning är något som alla kan lära sig. Trots problemen med kopierat material fortsätter hon att utveckla verksamheten. Hon uppger att hon har idéer till ett stort antal kollektioner som ännu inte har påbörjats och bedömer att de planerade projekten kommer att ge henne arbete under flera år framöver.