
AI-genererad illustration
Majoritet ger klartecken för fortsatt mosképlanering i Linköping
En majoritet i samhällsbyggnadsnämnden i Linköping har beslutat att låta detaljplanen för en moské vid Lambohov gå vidare till granskning. Beslutet fattades onsdagen den 21 oktober efter ett nämndinitiativ från kommunens tillträdande politiska styre – Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, LL och C – går detaljplanen nu vidare till granskning.
Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna motsatte sig initiativet. Därmed fortsätter planprocessen för ett projekt som under flera år varit föremål för politisk debatt i Linköping och som även blev en fråga under valrörelsen 2026.
Planärendet gäller en del av den kommunägda fastigheten Lambohov 2:20 och har diarienummer Sbn 2021–114. Det aktuella området omfattar omkring 3 000 kvadratmeter och ligger cirka fem kilometer från Linköpings centrum, strax söder om Cobolgatans vändplats.
Marken är i dag planlagd för kontor och industri som inte kräver skyddsavstånd. Genom det nya detaljplaneförslaget ska även besöksanläggningar för religiösa ändamål tillåtas, samtidigt som möjligheten att använda området för kontor och andra verksamheter finns kvar.
Linköpings moskéstiftelse lämnade in ansökan om planläggning den 1 februari 2021. Samhällsbyggnadsnämnden gav ett positivt planbesked den 15 september samma år. Efter att stiftelsen uppfyllt villkoren om ett ramavtal och ekonomisk redovisning beslutade nämnden den 15 december 2022 att påbörja detaljplanearbetet.
I kommunens planhandlingar anges att den största tillåtna byggnadsarean för den religiösa besöksanläggningen är 700 kvadratmeter. Byggnadens nockhöjd får vara högst 11 meter och totalhöjden får inte överstiga 13 meter. På grund av de geotekniska förhållandena får byggnation endast ske inom fastighetens norra del.
Kommunen uppger att de byggnadsförslag som moskéstiftelsen presenterat saknar minaret. Eventuella böneutrop är en separat fråga som kräver tillstånd från Polismyndigheten och att en sådan fråga i så fall behandlas separat i ett senare skede.
Linköpings kommun planerar att anlägga en gång- och cykelväg längs Bygatan för att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för boende och besökare. Kommunen uppger att förbindelsen även är tänkt att betjäna besökare till den eventuella moskén.
Linköpings kommun anger att det formella samrådet om detaljplanen genomfördes mellan den 7 maj och den 18 juni 2025. Kommunen arrangerade inget separat samrådsmöte, eftersom förändringen främst gällde att bredda den tillåtna markanvändningen. Allmänheten kunde i stället lämna synpunkter genom ordinarie samrådskanaler.
Sverigs Radio P4 Östergötland publicerade den 8 mars 2026 uppgifter om att Linköpings kommun tagit hjälp av en statlig utredning för att granska finansieringen av mosképrojektet. Samhällsbyggnadsnämndens dåvarande ordförande Stefan Erikson (M) motiverade granskningen med att kommunen ville undersöka eventuella kopplingar till utländsk extremism eller islamism. Uppgiften beskriver bakgrunden till granskningen, inte något konstaterat missförhållande.
Linköpings kommunstyrelses protokoll från den 22 augusti 2023 visar att Sverigedemokraterna redan den 23 maj 2022, genom Jonas Andersson och Chris Dahlqvist, lämnade in en motion om att kommunen skulle verka för att stoppa mosképrojektet. Kommunstyrelsen föreslog att motionen skulle avslås med hänvisning till den pågående planprocessen.
Samhällsbyggnadsnämndens beslutsredovisning för den 17 juni 2026 visar att Rolf Edmark (SD) lämnade in ett separat nämndinitiativ med krav på att stoppa planarbetet. Nämnden beslutade då att ge samhällsbyggnadsdirektören i uppdrag att bereda frågan och återkomma med ett beslutsförslag.
Linköpings kommunfullmäktiges ärenderedovisning från den 26 augusti 2025 visar att två politiker från Sverigedemokraterna även hade ställt en interpellation om att pausa mosképlanerna och om riskerna kring projektet hade beaktats. Fullmäktige avslutade ärendet genom att förklara interpellationen besvarad.
Sveriges Radio P4 Östergötland rapporterade den 14 maj 2025 att Bo Karlsson var en av de Linköpingsbor som uttalade sig positivt om att en särskild moskébyggnad skulle kunna uppföras i kommunen. Reportaget innehöll även andra invånares synpunkter under det pågående samrådet.
Linköpings kommun bedömde i samrådshandlingen att detaljplanen inte kunde antas medföra betydande miljöpåverkan. Kommunen hade bland annat tagit fram underlag om dagvatten och skyfall samt geotekniska och miljötekniska markförhållanden.
Kommunen planerar även en gång- och cykelväg längs Bygatan. Enligt kommunen är avsikten att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för boende och besökare. Förbindelsen är också tänkt att kunna användas av personer som besöker den eventuella moskén.
Efter samhällsbyggnadsnämndens senaste beslut ska detaljplaneförslaget nu skickas ut på granskning. Därefter ska handlingarna bearbetas ytterligare, med målsättningen att detaljplanen ska kunna antas under 2027.
Gillar du den här personligheten?
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln uppvisar i huvudsak sakligt språk och en neutral ton. Den återger beslut, tidslinjer och villkor på ett faktamässigt sätt och växlar mellan olika aktörer utan att journalisten själv inlagt värderande kommentarer. Påståenden som kopplas till myndigheter, nämnder eller andra källor används med tydlig attribution (t.ex. kommunens uppgifter, nämndens beslut, SBR-källor). Texten nämner både stödjare och motståndare till projektet och redogör för olika synpunkter utan att förstärka dem egenhändigt. Däremot finns slutet i artikeln en fras som känns mer som en direkt läsaruppmaning än en nyhetsrelation, vilket är en mindre avvikelse från ren nyhetskonstruktion och kan upplevas som något mindre neutralt i jämförelse med övriga texten. Övriga delar är dock tydligt neutrala och hänvisar till källor eller myndighetens dokument utan journalistiska värderingar. Sammanfattningsvis bedöms texten som högneutral med huvudsaklig källstyrd framställning.
Förklaring:
Artikeln framhäver ett kommunalt beslut som stöds av en mitten-låg vänstersammanslagning (S, V, och C) och betonar pragmatiska planer samt samhällsnyttiga inslag (gång- och cykelväg, bred tillåtelse för religiös besöksanläggning). Motstånd från SD, M och KD nämns men utan att dominera narrativet. Denna fördelning gynnar en mittersta position som prioriterar institutionell process, pragmatism och lösningsorienterad public policy framför större invändningar mot religiös frihet eller ideologisk polarisering.
Rubrik och framing:
Positivt framåtblickande — mosképlanen ses som legitim del av kommunal utveckling, medan motståndet från SD/M/KD nämns som opposition.
Språk och ton:
neutral
Källbalans:
Relativt balanserad med flera aktörer representerade (S, V, C, SD, M, KD) men med större betoning på majoritetens beslut.
Utelämnanden och kontext:
Saknas kommentarer från boende i närområdet och från religiösa företrädare utöver moskéstiftelsen; saknas bredare kontext om integration, säkerhet och ekonomiska konsekvenser samt långsiktig påverkan på infrastruktur och samhällsekonomi.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Bil körde in i träd – skador oklara
Under lördagskvällen den 24 oktober 2026 ska en personbil ha kolliderat med ett träd. Det...

Polis larmades när hundratals köade till butiksinvigning
Hundratals människor samlades vid Mall of Scandinavia i Solna under lördagen den 24 oktober när...

Stormen Boleo väntas försena flera Gotlandsfärjor
Färjetrafiken till och från Gotland väntas påverkas av stormen Boleo under söndagen den 25 oktober....

Polis larmades om stök vid Kicks butiksinvigning
Hundratals personer samlades på lördagsmorgonen den 24 oktober vid Kicks nyinvigda butik i Mall of...
