Magnus Oscarsson vill stärka svensk matberedskap

Kristdemokraternas toppnamn i Östergötland, Magnus Oscarsson, går till val med jordbruk, livsmedelsförsörjning och svenska lantbrukares villkor som centrala frågor. Han vill att Sverige ska kunna producera mer mat och framhåller livsmedelsförsörjningen som grundläggande för att landet ska fungera, särskilt vid en större kris eller ett krig.

Magnus Oscarsson bor på en gård utanför Ödeshög och har tidigare arbetat bland annat som bonde, snickare och slöjdlärare. Han har suttit i riksdagen för Kristdemokraterna sedan 2014. Under mandatperioden 2022–2026 är han enligt Sveriges riksdag suppleant i miljö- och jordbruksutskottet, civilutskottet och trafikutskottet. Hans nuvarande riksdagsmandat löper till den 28 september 2026. Kristdemokraterna i Östergötland uppger också att han är partidistriktsordförande under 2026.

Parallellt med riksdagsvalet kandiderar Magnus Oscarsson till kommunfullmäktige i Ödeshög. På Kristdemokraternas kommunala valsedel står han på fjärde plats. Han ingår även i Östgötabänken, där landshövdingen enligt Länsstyrelsen Östergötland regelbundet träffar länets riksdagsledamöter för att diskutera bland annat utvecklings- och beredskapsfrågor.

För Magnus Oscarsson blev mjölkkrisen 2014 en viktig händelse i arbetet med jordbruksfrågor. Han uppger att mjölkbönder då kontaktade honom och beskrev hur deras verksamheter riskerade konkurs om situationen inte förändrades. Sedan dess har frågor om landsbygden, jordbruket och böndernas villkor varit återkommande i hans politiska arbete.

Inför valet vill Magnus Oscarsson att Sveriges förmåga att producera den mat som behövs inom landet ska få större utrymme i den politiska debatten. I en debatt om svensk matproduktion den 31 juli 2026 formulerade han Kristdemokraternas vallöfte som att produktionen ska öka inför kris och krig. I mars samma år tog han även upp lantbrukaren Henrik Svenssons miljötillstånd i riksdagen och argumenterade för att administrativa krav på lantbrukare kan motverka målet om en större svensk livsmedelsförsörjning.

Frågan om livsmedelsberedskap har samtidigt lett till flera nationella beslut. Sveriges riksdag beslutade den 26 maj 2026 om en ny lag för beredskapslager i livsmedelskedjan. Lagen ger regeringen möjlighet att besluta vilka varor som ska lagras, i vilka mängder och på vilka platser. Ändringarna började gälla den 1 juli 2026.

Regeringen uppger att sammanlagt 2,1 miljarder kronor tillförs området livsmedelsförsörjning och dricksvatten under 2026–2028. Pengarna ska bland annat användas för beredskapslager av spannmål och kritiska insatsvaror inom primärproduktionen. I december 2025 uppgav regeringen dessutom att 1 071 miljoner kronor skulle fördelas under 2026 till bland andra Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Naturvårdsverket och länsstyrelserna för arbete med försörjningsberedskap.

En statlig utredning om en ny livsmedelsberedskap har också föreslagit att privatpersoner bör ha mat hemma för minst en veckas förbrukning. Utredningen har därutöver föreslagit lagregler om bland annat kommunernas ansvar, beredskapslagring och skydd av jordbruksmark.

Magnus Oscarsson framhåller att frågan berör även väljare utan egen koppling till lantbruket, eftersom maten som konsumeras måste produceras någonstans. Han hoppas därför att svensk livsmedelsproduktion och landets förmåga att klara försörjningen vid allvarliga störningar blir en tydlig valfråga.