Madeleine Säljö har fortsatt smärta efter hysterektomin

AI-genererad illustration

Lokalt Väst

Madeleine Säljö har fortsatt smärta efter hysterektomin

Av Sofia NilssonPublicerad: 6 aug 06:493 min

Madeleine Säljö genomgick våren 2025 en total hysterektomi där livmodern och den sista äggstocken opererades bort. Ingreppet gjordes efter 28 år med endometrios, ett 20-tal operationer och en period med allt svårare smärta. Ett år senare har hon fortfarande ont.

Operationen återstod som en sista åtgärd för att försöka lindra hennes långvariga besvär. Madeleine Säljö uppger att hon hade fått höra många positiva besked om resultatet och hoppades att ingreppet skulle sätta stopp för endometriosen. Smärtan försvann dock inte.

Madeleine Säljö säger att endometriosen inte längre kan växa på livmodern eller äggstockarna, men att hon fortfarande har förändringar mot tarmarna. Enligt 1177 kan sjukdomen orsaka besvär vid bland annat tarmtömning och urinering. Långvarig endometriossmärta kan också utvecklas till kronisk smärta.

Världshälsoorganisationen WHO fastslår att en hysterektomi inte botar endometrios och att symtom kan finnas kvar efter operationen. Endometriosföreningen uppger att omkring 80 procent förbättras eller blir besvärsfria efter ingreppet, medan ungefär var femte patient inte får någon förbättring och i vissa fall får ökade besvär.

Jacob Malchau Lauesgaard, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, säger att ett mål med kirurgin är att avlägsna synlig endometrios i hopp om att minska smärtproblemen. Enligt honom har patienter större möjlighet att uppleva en förbättring när livmodern tas bort, och de flesta får minskad smärta och bättre livskvalitet. Han framhåller samtidigt att vissa fortsätter att ha ont.

Jacob Malchau Lauesgaard beskriver endometrios som en mycket komplex sjukdom, särskilt hos patienter med långvariga besvär. Han bedömer att det inte är realistiskt att utgå från att all problematik kan opereras bort. Endometriosföreningen uppger att nociplastiska smärtmekanismer kan bidra till långvarig smärta och att även små eller mikroskopiska endometrioshärdar kan vara förknippade med svåra symtom.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, bedömer att det vetenskapliga underlaget för att avlägsna livmodern vid endometrios är otillräckligt när det gäller bland annat smärta, livskvalitet, sjukdomsutveckling och negativa effekter. Behandlingen har samtidigt stöd i beprövad erfarenhet. SBU anser även att kunskapsunderlaget för kirurgisk behandling av djup endometrios är otillräckligt och efterlyser fler studier om effekterna på smärta, funktion, livskvalitet och fertilitet.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset uppger att avancerad endometrios som har påverkat tarmen i vissa fall behöver behandlas genom att endometrioshärdar avlägsnas vid en operation tillsammans med kolorektalkirurger. Ett fåtal patienter kan då behöva en tillfällig avlastande stomi. Sjukhuset är en av fyra svenska enheter med tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för avancerad endometrioskirurgi. De övriga finns vid Akademiska sjukhuset, Skånes universitetssjukhus och Södersjukhuset.

NICE rekommenderar att samtliga synliga endometrioshärdar avlägsnas när en hysterektomi kombineras med kirurgisk behandling av sjukdomen. Patienter bör enligt NICE också informeras om att endometriosen kan återkomma och att ytterligare operationer kan behövas. European Society of Human Reproduction and Embryology, ESHRE, rekommenderar att medicinsk behandling efter kirurgi kan erbjudas för att förbättra smärtbehandlingen hos patienter som inte planerar en omedelbar graviditet.

När äggstockarna tas bort upphör kroppens produktion av äggstockshormoner och patienten hamnar i klimakteriet, enligt 1177. Socialstyrelsen uppger att personer med svårbehandlad endometrios kan behöva flera samtidiga insatser, däribland olika former av smärtbehandling samt stöd från sjuksköterskor och fysioterapeuter med särskild kunskap om sjukdomen.

Socialstyrelsen har i en utvärdering konstaterat att specialistvården för endometrios behöver bli mer jämlik. Myndigheten har bland annat pekat på behovet av fler endometriosteam och bättre uppföljning efter behandling. WHO uppskattar att omkring 190 miljoner personer i reproduktiv ålder har endometrios globalt, vilket motsvarar cirka tio procent av gruppen.

Madeleine Säljö försöker trots den ständiga smärtan att leva som vanligt. Hon uppger att hon under bättre dagar håller ett mycket högt tempo.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genom hela texten. Journalisten undviker egna värderingar, spekulationer, överdrifter eller förstärkningar och återger information från olika källor tydligt med hänvisningar, såsom från Madeleine Säljö, 1177, WHO, Endometriosföreningen, överläkare Jacob Malchau Lauesgaard, SBU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, NICE, ESHRE och Socialstyrelsen. Eventuella starka ord eller beskrivningar är tydligt markerade som uttalanden eller bedömningar från dessa källor och utgör därmed inte journalistens egna värderingar. Texten framställer ingen aktör varken bättre eller sämre än vad fakta och källorna berättar och spekulationer eller egna slutsatser saknas. Artikeln är därmed mycket oberoende skriven språkligt sett.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
30%
65%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln främjar främst en mittenorienterad linje genom att presentera medicinska fakta och olika expertröster utan att lyfta fram politiska värderingar. Den baserar sig på institut, myndigheter och evidens, med ett fokus på pragmatisk hantering av en komplex sjukdom. En vänsterinriktning gynnas något via omtanke om hälsa och behov av jämlik specialistvård, men artikeln undviker politiska ställningstaganden kring vårdpolitik, omfördelning eller kritik mot systemet. Högerperspektivet är i princip frånvarande då frågan inte kopplas till individuell skuld eller marknadsfrågor.

Rubrik och framing:
En verklighetsbild skapas av en patient med svår och långvarig sjukdom som trots kirurgiska insatser fortsatt lider av smärta. Fokus ligger på de medicinska svårigheterna och begränsningarna inom vården att helt bota sjukdomen. Patientens situation framstår som ett problem, medan läkarkåren och medicinska institutioner beskrivs som ansvariga för behandling och kunskapsutveckling.

Språk och ton:
Språket är sakligt och medicinskt, utan värdeladdade ord som tydligt gynnar en politisk sida. Tonen är informativ och beskriver både problem och möjliga lösningar inom vården, vilket ger en balanserad framställning av aktörerna.

Källbalans:
Flera källor inkluderas såsom specialistläkare, patientföreningar, myndigheter (Socialstyrelsen, SBU), internationella organisationer (WHO, NICE, ESHRE) och universitetssjukhus. Det finns en tydlig bredd i källvalet utan uppenbara frånvaro av relevanta medicinska eller myndighetsröster.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln behandlar huvudsakligen medicinska aspekter och vårdens behandlingar, men saknar diskussion om exempelvis ekonomiska resurser, vårdpolitik eller sociala faktorer kopplade till vårdkvalitet och jämlikhet. Den politiska kontexten kring resurser eller prioriteringar i sjukvården berörs inte djupare, vilket skulle kunna ge en mer vänsterinriktad analys om den fanns med.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.