Macron kräver åtgärder efter våldsamma upplopp i Frankrike

Frankrikes president Emmanuel Macron har gett inrikesminister Laurent Nuñez i uppdrag att ta fram nya åtgärder för att återställa ordningen efter helgens omfattande våldsamheter. Den 19 oktober avvisade presidenten ministerns erbjudande om att avgå. Samtidigt riktar flera borgmästare skarp kritik mot polisens hantering av protesterna.

Frankrikes inrikesministerium redovisade den 18 oktober sammanlagt 2 397 gripanden i samband med demonstrationerna den 17 oktober. Totalt skadades 997 poliser och gendarmer, varav sju fick allvarliga skador. Ett stort antal butiker plundrades och offentliga byggnader utsattes för angrepp.

Omkring 60 000 poliser och andra säkerhetsanställda hade satts in under protesterna. Trots den omfattande insatsen förlorade säkerhetsstyrkorna kontrollen i flera städer. Emmanuel Macron har efterlyst större öppenhet om bristerna i säkerhetstjänsternas bedömningar inför demonstrationerna.

Borgmästarna Emmanuel Grégoire i Paris, Benoît Payan i Marseille och Grégory Doucet i Lyon har gemensamt kritiserat hur polisens resurser användes. De anser att betydande delar av städerna saknade tillräckligt skydd och kräver en förklaring till varför plundringar i vissa fall kunde fortsätta i upp till 30 minuter.

I Marseille attackerades en polisstation och demonstranter tog sig in i stadshuset. Borgmästaren Benoît Payan beskriver händelserna som exceptionellt våldsamma och anser att polisinsatsen var ett allvarligt säkerhetsmisslyckande. Han har även framhållit att Frankrikes anseende i Europa skadats av händelserna.

– I en intervju med BFMTV uttryckte Benoît Payan oro över det franska samhällets förmåga att hantera motsättningar. Han beskrev hur både poliser och demonstranter hamnat mitt i våldsamheterna och ifrågasatte om människor fortfarande kan lyssna på varandra.

Benoît Payan anser att antalet poliser i Marseille var otillräckligt. Han har begärt besked om vilka instruktioner säkerhetsstyrkorna fått och ifrågasatt polisprefekturen i Bouches-du-Rhônes uppgift om att omkring 30 000 plundrare befann sig i staden lördagen den 17 oktober.

Marseilles borgmästare har dessutom begärt ett möte med Emmanuel Macron. Tillsammans med borgmästarna i Paris och Lyon planerar han även att träffa premiärminister Sébastien Lecornu för att diskutera polisens agerande. De tre borgmästarna vill samtidigt öppna en dialog med de gymnasieelever som deltar i protesterna.

Även i Limoges har kommunledningen krävt förstärkningar av polisen. Maskerade personer anlade en brand vid stadens gamla rådhus under helgen. Borgmästaren Guillaume Guérin beskriver gärningspersonerna som organiserade, starkt motiverade och förberedda för våldsamma konfrontationer i stadsmiljö.

Guillaume Guérin har framhållit att han inte vill uppleva en liknande helg igen. Han anser att myndigheterna måste ta hänsyn till den beredskap för våld som han menar finns hos vissa deltagare i oroligheterna.

Inrikesminister Laurent Nuñez har i en intervju med France Inter erkänt att polisen förlorade kontrollen i vissa städer. Han accepterar en del av ansvaret, men framhåller samtidigt plundrare, personer som utfört skadegörelse och våldsamma vänsterextremister som ansvariga för delar av händelseförloppet.

Marine Le Pen, presidentkandidat för ytterhögern, har också kopplat våldsamheterna till den politiska extremvänstern. Hon har tidigare hävdat att vänsterextrema grupper tagit över protesterna.

Den beskrivningen har dock inte kunnat styrkas av åklagarmyndigheten i Paris. Chefsåklagaren Laure Beccuau har i en intervju med TF1 förklarat att hon inte kan bekräfta några kopplingar mellan de gripna och den politiska extremvänstern. Hon framhåller att de flesta gripna sedan tidigare är relativt okända för polisen och inte har angett politiska motiv.

Åklagarmyndigheten i Paris redovisade den 18 oktober att 855 personer hade gripits i huvudstaden under demonstrationerna den 17 oktober. Av dessa placerades 557 i polisförvar, däribland 407 som registrerats som vuxna.

Bland de vuxna som placerats i polisförvar misstänktes 219 personer för egendomsbrott. Ytterligare 100 misstänktes ha deltagit i grupper med avsikt att begå våld eller skadegörelse, medan 49 misstänktes för våld mot personer som utövar myndighetsbefogenheter.

Protesterna har samtidigt samlat ett mycket stort antal deltagare. Nyhetsbyrån Associated Press redovisade uppskattningar om mellan 550 000 och 800 000 demonstranter i omkring 110 demonstrationståg runt om i Frankrike den 17 oktober. Bland kraven fanns större resurser till skolorna, högre löner och pensioner samt åtgärder mot ökande levnadskostnader.

Premiärminister Sébastien Lecornu redovisade under lördagen den 17 oktober ett tidigare läge med omkring 1 200 gripna och 150 skadade poliser. Under demonstrationerna i Paris nådde deltagare ett område omkring 300 meter från presidentpalatset Élysée.

Polisens agerande under elevprotesterna har även tidigare varit föremål för granskning. Vid ett framträdande inför senatens lagutskott den 13 oktober meddelade Laurent Nuñez att polisens internutredningsorgan IGPN hade fått in 36 ärenden som rörde polisinsatserna.

Fyra av dessa ärenden gällde skador med bestående kroppsliga men och sex avsåg andra betydande personskador. Laurent Nuñez hade tidigare i oktober även redovisat att 215 elever och 89 anställda inom utbildningsväsendet skadats under protesterna. Han avvisade samtidigt anklagelser om att polisens insatser skulle utgöra ett systematiskt förtryck.

Efter helgens våldsamheter har Emmanuel Macron beslutat att inte införa ett nationellt undantagstillstånd. Däremot har han tillåtit lokala begränsningar av demonstrationer i syfte att skydda offentlig egendom.

Presidenten har också utlovat samtal under veckan som börjar den 19 oktober med gymnasieelever, studenter och företrädare för arbetsmarknadens parter. Samtalen ska behandla de frågor som ligger bakom protesterna.

Angreppen mot stadshus och andra byggnader har samtidigt fått Frankrikes kommuner att agera gemensamt. Borgmästarorganisationen Association des maires de France har uppmanat kommuner över hela landet att hålla samlingar utanför stadshusen måndagen den 19 oktober från klockan 12.00.

Cannes kommun meddelade den 18 oktober att stadens borgmästare, som även är ordförande för Association des maires de France, uppmanade både förtroendevalda och invånare att delta. Samlingarna ska uttrycka stöd för de kommuner som drabbats av angrepp mot offentliga byggnader och butiker.