
AI-genererad illustration
Lodjur attackerade tre får på 4H-gård i Norrtälje
En tacka och två lamm på Färsna 4H-gård i Norrtälje har angripits av ett lodjur. Attacken inträffade under natten och upptäcktes när gårdens personal skulle klippa fåren. Något beslut om skyddsjakt med anledning av händelsen finns ännu inte.
Gårdens ordförande Atlas Bäck beskriver händelsen som sorglig och berättar att angreppet kom oväntat. Personalen hade inte tidigare sett lodjur så nära gården och misstänkte inledningsvis att en hund hade tagit sig in i fårhagen. Attacken skedde på gårdsplanen, i närheten av centrala Norrtälje.
Efter händelsen har personalen kontrollerat samtliga stängsel. Fåren hålls numera inomhus under nätterna, uppger Atlas Bäck.
De angripna djuren tillhör rasen roslagsfår, en gammal svensk lantras som är hotad. Fåren hade nyligen återvänt till Färsna efter att ha tillbringat sommaren på skogsbete. Gården beskriver sin fårbesättning som ansluten till en genbank.
Roslagsfåren har en lång historia i området. Skansen uppger att rasen tidigare fanns på nästan varje gård i Roslagen, men att antalet djur minskade kraftigt under 1900-talet. Till slut återstod endast en känd besättning, som tillhörde Maj och Henry Jansson på Raggarön i norra Roslagen. Besättningen återupptäcktes i början av 1990-talet och blev grunden för det organiserade arbetet med att bevara rasen.
I ett examensarbete från Sveriges lantbruksuniversitet 2018 redovisades populationsuppgifter från Föreningen Svenska Allmogefår för 2016. Då fanns 368 registrerade roslagsfår i 25 besättningar, fördelade på 306 tackor och 62 baggar. Rasen klassificerades i underlaget som utrotningshotad. Uppgifterna avser 2016 och beskriver inte beståndets storlek 2026.
Föreningen Svenska Allmogefår bildades 1995 och inrättade sina första genbanker två år senare. Bevarandearbetet omfattar elva svenska allmogefårraser och bygger på levande genbanksbesättningar och en sluten stambok. Målet är att bevara rasernas genetiska variation och ursprungliga egenskaper.
För att ett får ska kunna ingå i genbanken krävs att det är fött och registrerat i en godkänd genbanksbesättning. Djurägaren måste även ha ett godkänt avtal om att följa föreningens regler och avelsplan.
På Färsna 4H-gårds djursida finns fåren Vitblomma, Broka, Fibbla och Malva presenterade. Informationen är inte daterad i förhållande till lodjursangreppet och visar därför inte vilka enskilda djur som drabbades.
Färsna 4H-klubb har bedrivit verksamhet på platsen i 25 år, vilket föreningen uppmärksammade under 2026. Vid jubileumsarrangemanget den 19 september ingick bland annat aktiviteter där besökare fick träffa gårdens får.
Samtidigt har lodjursstammen ökat i Norrtäljetrakten, enligt Länsstyrelsen i Stockholm. Inventeringen under 2024/2025 identifierade sju familjegrupper i Stockholms län, motsvarande en uppskattad population på omkring 40 lodjur. Sex familjegrupper registrerades i länets norra del, medan två delades med Södermanland.
Under 2026 beslutade Länsstyrelsen i Stockholm om licensjakt på fyra lodjur, med en begränsning till högst två honor. Jakten avslutades den 23 mars sedan fyra djur hade fällts i trakterna kring Edsbro och Rimbo. Tre av djuren var honor, vilket innebar att tilldelningen överskreds med en hona.
Länsstyrelsen fattade även i slutet av förra veckan beslut om skyddsjakt på ett annat lodjur vid en gård några mil norr om Norrtälje. Myndigheten uppger att det djuret ska ha angripit gårdens får vid nio tillfällen sedan i våras.
Ett tidigare, separat skyddsjaktsärende i kommunen gällde ett lodjur på Väddö. Länsstyrelsen beslutade den 1 juli 2025 om skyddsjakt inom ett avgränsat område kring Väddö, Singö och delar av fastlandet norr om Norrtälje. Djuret fälldes den 17 juli, vilket myndigheten meddelade dagen därpå. Beslutet upphörde omedelbart när lodjuret hade fällts.
Länsstyrelsen i Stockholm anger att skyddsjakt bland annat kan tillåtas för att förhindra allvarliga skador på boskap, under förutsättning att det saknas andra lämpliga lösningar. Myndigheten framhåller samtidigt att sådan jakt ofta bara har en begränsad och tillfällig skadeförebyggande effekt.
För lodjuret som angripit fåren på Färsna 4H-gård finns i nuläget inget beslut om skyddsjakt.
Källor
Analys
Förklaring:
Texten håller en saklig och neutral ton där alla påståenden och uppgifter tydligt hänvisas till källor eller citerade personer (t.ex. 'enligt Länsstyrelsen', 'uppger Atlas Bäck', 'Skansen uppger'). Journalisten gör inga egna slutsatser, värderingar eller emotionella förstärkningar och undviker laddat språk i eget namn. Emotionella eller starkt värderande uttryck som förekommer är kopplade till källor och redovisade som sådana. Den journalistiska texten förmedlar faktauppgifter, historisk bakgrund och myndighetsbeslut utan egna bedömningar, vilket gör att den upplevs mycket oberoende i språkbruket.
Förklaring:
Artikeln betonar bevarande av hotade djurarter, bevarandearbete och offentliga myndigheters roll i förvaltningen av rovdjur och skyddsjakt, vilket ligger närmare vänstern i den ideologiska referensramen (starkt stöd till statlig inblandning, kulturarv och samhällsbaserat bevarande). Samtidigt visar den en måttlig teknisk och pragmatisk ton som även finner stöd i mitten (myndigheter och reglering), men den dominerande framställningen understödjer vänsterinriktade värden genom fokus på bevarande, offentliga lösningar och bevarandeorganisationers arbete. konsekvent lyfter fram offentlig sektor och ideell bevarande som centrala lösningar.
Rubrik och framing:
Framställningen betonar bevarande av en hotad ras (roslagsfår) och offentliga och föreningsbaserade bevarandeinsatser samt myndigheters roll i reglering och skyddsåtgärder.
Språk och ton:
Språket är sakligt och fokuserar på bevarandeinsatser och myndighetsbeslut utan att använda värderande eller partisk retorik mot olika aktörer.
Källbalans:
Fokuserat på källor från myndigheter (Länsstyrelsen), bevarandeorganisationer (Föreningen Svenska Allmogefår) och gården (4H-gård), med minimal framföring av kritiska röster eller andra motparter (t.ex. saknas djupare synpunkter från djurägare utanför området eller djurrättsorganisationer).
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas såsom ekonomi och påverkan på gårdens verksamhet, djurägarens ekonomiska bevekelsegrunder och eventuella kritiska synpunkter på skyddsjakter eller alternativ till jakt; mer kontext om rovdjursförvaltningens bredare politik och konsekvenser för andra producenter saknas.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Bil körde in i träd – skador oklara
Under lördagskvällen den 24 oktober 2026 ska en personbil ha kolliderat med ett träd. Det...

Polis larmades när hundratals köade till butiksinvigning
Hundratals människor samlades vid Mall of Scandinavia i Solna under lördagen den 24 oktober när...

Stormen Boleo väntas försena flera Gotlandsfärjor
Färjetrafiken till och från Gotland väntas påverkas av stormen Boleo under söndagen den 25 oktober....

Polis larmades om stök vid Kicks butiksinvigning
Hundratals personer samlades på lördagsmorgonen den 24 oktober vid Kicks nyinvigda butik i Mall of...
