LKAB presenterar nya planer för Kirunas stadsomvandling

LKAB har tagit fram nya illustrationer och visionsfilmer över den fortsatta utvecklingen av Kiruna. Förslagen omfattar flera nya stadsområden och ska nu bearbetas vidare tillsammans med Kiruna kommun. Samtidigt betonar gruvbolaget att planeringen fortfarande befinner sig på ett stadium där förändringar kan göras.

Kirunaborna har bjudits in till en gemensam presentation på ett hotell, där de får möjlighet att ta del av materialet och träffa LKAB:s nytillträdde vd Johan Menckel och kommunalrådet Mats Taaveniku (S). Det är gruvbolaget som har beställt visionsmaterialet, medan det fortsatta arbetet ska ske i samverkan med kommunen.

Den nya strukturplanen började utarbetas drygt ett år före LKAB:s information den 7 september 2026. Arbetet har utgått från geografiska områden som Kiruna kommun tidigare identifierat eller diskuterat som möjliga platser för framtida stadsutveckling.

Planeringsunderlaget omfattar bland annat bostäder, utbildningslokaler, idrottsanläggningar och andra verksamhetslokaler. Även vägnät, grönområden och större infrastrukturfunktioner ingår i arbetet med att utforma en sammanhängande stadsstruktur.

Madelein Keskitalo, strateg inom LKAB:s samhällsutveckling, har deltagit i arbetet med strukturplanen sedan starten. En av utgångspunkterna har varit att låta karaktäristiska inslag från Kirunas äldre stadsbebyggelse återkomma i de nya områdena.

LKAB har samtidigt klargjort att samtliga områdesförslag ännu inte är beslutade. Under den fortsatta planeringen kan geografiska avgränsningar ändras, nya områden tillkomma och andra förslag tas bort.

Bland de frågor som återstår finns möjligheten att omvandla delar av det befintliga industriområdet söder om Malmvägen. Även gränsdragningen mellan ett planerat bostadsområde och ett nytt industriområde i riktning mot flygplatsen behöver utredas ytterligare.

För Lombolo har hänsyn tagits till områdets befintliga skidspår. LKAB:s samhällsomvandlingschef Linus Niva har uppgett att planeringen ska ge utrymme för både fortsatt utveckling av skidspåren och ny bebyggelse, även om vissa delar av spårsystemet kan behöva få nya sträckningar.

De nya illustrationerna skiljer sig från LKAB:s presentation 2006. Då förordade bolaget en flytt av centrum mot Luossavaara och visade bland annat visioner om ett inglasat dagbrott med möjlighet till inomhusskidåkning och ett resecentrum under jord. Dessa förslag har senare blivit föremål för skämt bland Kirunabor.

Det aktuella visionsmaterialet har en mer återhållsam utformning. Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsutveckling på LKAB, framhåller att enskilda detaljer kan förändras under arbetets gång. Han anser samtidigt att det är viktigt att presentera en samlad bild av hur de nya delarna av Kiruna skulle kunna utformas.

Att LKAB och Kiruna kommun genomför presentationen tillsammans sker efter en period av motsättningar kring bland annat markförvärv och ifrågasatta samverkansavtal. Stefan Hämäläinen beskriver det gemensamma framträdandet som ett uttryck för parternas samarbete.

Den 22 juni 2026 presenterade kommunen och gruvbolaget ett nytt samverkansavtal tillsammans med ett ekonomiskt åtgärdspaket på omkring 1,8 miljarder kronor. Överenskommelsen föregicks av att kommunen redovisat ett underskott i motsvarande storleksordning för kommande investeringar kopplade till stadsomvandlingen.

Kirunas kommundirektör Susanne Hägglund uppgav i samband med överenskommelsen att parterna hade kommit överens om gemensamma arbetsformer för både genomförandet och takten i den fortsatta samhällsomvandlingen. Avtalet utgår från att LKAB ansvarar för ersättningen av de samhällsfunktioner som berörs.

Markfrågan fick ytterligare ett avgörande den 27 augusti 2026, när regeringen beslutade att LKAB får förvärva 275 hektar statligt ägd mark i Kiruna för samhällsbyggnadsändamål. En begränsad del undantas eftersom Trafikverket behöver den för en kommande järnvägsfastighet.

Kiruna kommuns ansökan om att köpa samma mark avslogs samtidigt. Regeringens motivering var att en direkt överlåtelse från staten till LKAB skulle undvika ytterligare ett administrativt led.

Invånarnas synpunkter har också samlats in inför den fortsatta planeringen. Kiruna kommun redovisade den 22 maj 2026 att omkring 300 personer deltagit i tre fysiska medborgardialoger under december 2025. En kompletterande digital enkät, som varit tillgänglig under cirka två och en halv månad, hade dessutom besvarats av ungefär 750 personer.

Bland önskemålen fanns bostäder till rimliga priser och ett varierat bostadsutbud. Deltagarna lyfte även fram vikten av att bevara natur nära tätorten samt att ha tillgång till fungerande kollektivtrafik, skolor och sjukvård. Kommunen betonade att resultaten från dialogerna inte var statistiskt säkerställda.

Kiruna kommun och LKAB har dessutom bildat en gemensam samverkansgrupp för social hållbarhet. I gruppens uppdrag ingår att utveckla formerna för fortsatt medborgarinflytande. Barn och unga, som varit mindre representerade i tidigare dialoger, ska ges särskild uppmärksamhet.

Parallellt med visionsarbetet pågår planeringen av de konkreta byggprojekten. Den preliminära etappindelning som LKAB presenterade den 25 maj 2026 anger perioden 2028–2032 för den första etappen av den fortsatta samhällsomvandlingen. Tidplanen är beroende av tillgången till byggbar mark och att nödvändiga detaljplaner blir godkända.

Linus Niva har också meddelat att LKAB förändrar sitt arbetssätt för bostadsbyggandet. Ambitionen är att i större utsträckning färdigställa hela bostadsområden innan inflyttning, så att bland annat vägar, belysning och grönytor redan finns på plats när de boende flyttar in.

På kortare sikt räknar LKAB Fastigheter med att omkring 420 lägenheter och ett tiotal lokaler ska stå färdiga mot slutet av 2027. Bolaget presenterade uppgifterna den 13 augusti 2026. Projekten omfattar bland annat centrumnära hyresbostäder och bebyggelse i anslutning till parker och kulturbyggnader som flyttats inom staden.

Fredrik Bergström, platschef på LKAB Fastigheter, uppgav att bolaget normalt färdigställer cirka 200 lägenheter per år i Kiruna. Byggvolymen under 2027 beräknas därmed bli ovanligt stor.

Även kommunala verksamheter berörs av de pågående byggprojekten. Peab inledde i slutet av maj 2026 arbetet med ett ersättningsboende för Finngatans LSS-boende och Resurscenter för daglig verksamhet i kvarter 11 och 12. Kiruna kommun räknar med att inflyttningen ska kunna ske under första kvartalet 2028.

De illustrationer som nu presenteras visar därmed en möjlig utformning av den fortsatta stadsutvecklingen, samtidigt som flera frågor om markanvändning, områdesindelning och genomförande återstår att behandla.

Stefan Hämäläinen framhåller att det gemensamma visionsmaterialet ska ge Kirunaborna möjlighet att se förslagen som en helhet, även om den slutliga utformningen ännu inte är fastställd.