LKAB får slutligt rätt att riva gruvlave i Kiruna

Mark- och miljööverdomstolen har avgjort den långvariga tvisten om LKAB:s planerade rivning av en gruvlave i Tuolluvaara i Kiruna. I en dom från den 12 oktober 2026, mål P 16597-25, får gruvbolaget rätt mot Kiruna kommun. Kommunens miljö- och byggnämnd måste nu fatta ett nytt beslut om rivningsanmälan i enlighet med domstolens avgörande.

Den rättsliga prövningen gäller vilka möjligheter en kommun har att stoppa en anmäld rivning med hänvisning till kulturhistoriska värden. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att plan- och bygglagen inte ger stöd för att neka startbesked med hänvisning till förvanskningsförbudet för ett kulturhistoriskt värdefullt område. Vid en rivningsanmälan får kommunen kontrollera hur arbetet ska genomföras, men inte pröva om rivningen över huvud taget ska tillåtas på den grunden.

Domstolen slår även fast att det saknas möjlighet att besluta om ett tillfälligt rivningsförbud i avvaktan på att en ny detaljplan träder i kraft. Under handläggningen begärdes ett särskilt yttrande från Boverket, som framhöll att kontrollen vid rivningsanmälningar huvudsakligen gäller själva genomförandet och hanteringen av rivningsmaterial, däribland eventuellt miljöfarligt avfall.

I avgörandet behandlas också lagändringar som trädde i kraft den 1 december 2025 och ytterligare ändringar av bestämmelserna om startbesked den 1 juli 2026. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att de senare ändringarna inte påverkar prövningen av det aktuella ärendet.

Bakgrunden är LKAB:s anmälan om rivning av den runda gruvlaven på fastigheten Tuolluvaara 1:22. Anmälan registrerades hos Kiruna kommuns miljö- och byggnämnd den 1 juli 2024 med diarienummer B-2024-342. Bolaget företräddes i ärendet av Mari Pauliina Kuokkanen.

Kommunens miljö- och byggnämnd avslog ursprungligen anmälan den 19 september 2024 genom beslut § 146. I underlaget ingick bland annat ett yttrande från kommunantikvarien daterat den 23 augusti samma år.

Efter LKAB:s överklagande återförvisade Länsstyrelsen i Norrbottens län ärendet den 12 november 2024, med diarienummer 15625-2024. Frågan gick därefter vidare till mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt, som den 29 oktober 2025 meddelade dom i mål P 4059-24 och gick på kommunens linje. Det avgörandet har nu ändrats av Mark- och miljööverdomstolen, vars beslut är slutligt.

Även Svenska byggnadsvårdsföreningen har försökt förhindra rivningen. I ett överklagande den 28 november 2024 begärde föreningen att länsstyrelsens beslut skulle upphävas och att ett tillfälligt rivningsförbud skulle införas tills kommunen hunnit genomföra sin planprövning. Föreningen hänvisade bland annat till risken för skador på kulturmiljöns riksintresse.

Svenska byggnadsvårdsföreningen lämnade ytterligare inlagor den 24 mars och den 26 maj 2026. I den senare stod föreningen fast vid sitt yrkande om att länsstyrelsens beslut skulle upphävas. Mark- och miljööverdomstolen avvisade emellertid föreningens överklagande eftersom den aktuella prövningen av startbesked inte omfattade sådana kulturmiljöhänsyn som kunde ge föreningen rätt att överklaga.

Den byggnad som LKAB vill ta bort uppfördes under 1950-talet och användes för att transportera malm upp ur den då privatägda Tuolluvaaragruvan. Den runda konstruktionen är 76,5 meter hög och utgör Sveriges högsta gruvlave från 1900-talet.

Gruvverksamheten i Tuolluvaara bedrevs mellan 1902 och 1982, enligt uppgifter som Boverket redovisat inom projektet Visioner i norr. Malmbrytningen påbörjades i dagbrott och övergick senare till underjordsbrytning.

Utöver den rivningsaktuella byggnaden finns ytterligare en gruvlave som ägs av Kiruna kommun samt två tegelbyggnader från gruvområdets tidiga verksamhet. Kommunen betraktar anläggningarna som delar av ett industrihistoriskt kulturlandskap och arbetar med en ny detaljplan för området.

I ett samrådsunderlag från 2022 beskrev Trafikverket gruvlavarna som betydelsefulla landmärken för trafikanter som närmar sig Kiruna söderifrån längs E10. Trafikverket lyfte även fram den äldre gatustrukturen och bostadsbebyggelsen som särskilda kulturmiljövärden.

Kommunens detaljplanearbete omfattar fler frågor än bevarandet av gruvmiljön. I ett presenterat planförslag ingår möjligheten att uppföra ett nytt sjukhus med tillhörande parkering och helikopterlandningsplats. Kiruna kommun har uppgett att samrådet pågick mellan den 4 december 2025 och den 16 januari 2026.

Planarbetet omfattar även en utredning om nya byggrätter för andra verksamheter i Tuolluvaara. Kommunen har tagit fram både en miljökonsekvensbeskrivning och ett särskilt kulturmiljöunderlag.

Samtidigt pågår anläggandet av Kirunas stora centralparken. Den långsträckta parken följer samma stråk som tidigare användes för malmtransporter från Tuolluvaaragruvan. Transporterna skedde först med linbana och senare på järnväg. Tanken är att gruvlaven ska bilda ett framträdande fondmotiv i parkmiljön.

LKAB vill i stället använda marken för bostadsbyggande. Bolaget hänvisar dels till kostnaderna för att underhålla gruvlaven, dels till behovet av mark för Kirunas fortsatta stadsutveckling. Under en tioårsperiod ska bostäder för 6 000 Kirunabor byggas, samtidigt som tillgången på byggbar mark är begränsad.

Bland invånarna i Kiruna finns skilda uppfattningar om de två gruvtornen. Kirunabon Thomas Nilsson anser att byggnaderna inte är särskilt tilltalande rent utseendemässigt, men att de passar på sin nuvarande plats.

Efter Mark- och miljööverdomstolens avgörande återstår för miljö- och byggnämnden att behandla LKAB:s rivningsanmälan på nytt utifrån de rättsliga förutsättningar som domstolen har fastställt.