
AI-genererad illustration
Livstidsdömda Lily Abdelshahed flyttas efter larm om sexuella kränkningar
Kriminalvården har beslutat att flytta den livstidsdömda Lily Abdelshahed från en kvinnoanstalt till en anstalt för män. Beslutet kommer efter att kvinnliga intagna och kriminalvårdspersonal slagit larm om sexuella kränkningar och otrygghet på anstalten i Ystad.
Avdelningsdirektör Susanne Wedin bekräftar att myndigheten har utnyttjat möjligheten att göra undantag från de ordinarie placeringsreglerna. Hon förklarar att Abdelshahed därför inte längre ska vara placerad på en anstalt för kvinnor.
Bakgrunden är en granskning som publicerades den 11 oktober 2026. Sex kvinnliga intagna och kriminalvårdspersonal lämnade uppgifter om förhållandena på Ystadsanstalten. Även fackliga företrädare hade tidigare uppmärksammat problemen. Journalisterna Helena Trus och Karin Sörbring redogjorde för granskningen i podcasten Krimrummet den 15 oktober.
Morgonbladet rapporterade den 11 oktober att en polisanmälan om sexuellt ofredande mot Abdelshahed hade lett till en utredning som lades ned på grund av bristande bevisning. Anstaltschefen i Ystad, Anders Jansson, framhöll att personalen saknade tydliga riktlinjer för hur vissa situationer skulle hanteras.
Lily Abdelshahed hette tidigare Paulus Abdelshahed och dömdes den 19 december 2024 av Södertälje tingsrätt till livstids fängelse för mord på sina två barn i Södertälje. Domstolen beslutade samtidigt att personen skulle utvisas.
TV4 Nyheterna har identifierat Abdelshahed och granskat handlingar från Kriminalvården. Dokumenten visar att straffet tidigare avtjänades på högsäkerhetsanstalten Tidaholm. När Skatteverket hade godkänt ändringen av juridiskt kön placerades Abdelshahed tillfälligt i avskildhet av säkerhetsskäl.
Den 21 december 2025 rapporterade Kriminalvårdsmagasinet att den livstidsdömda personen skulle föras över till en kvinnoanstalt. I rapporteringen förekom även Hinsebergsanstalten i samband med ärendet.
Placeringen har aktualiserat frågan om hur Kriminalvården ska tillämpa reglerna för intagna som har ändrat juridiskt kön. I 2 kap. 2 § fängelselagen anges som huvudregel att intagna av motsatt kön inte får placeras tillsammans. Undantag är möjliga när särskilda skäl föreligger och placeringen bedöms lämplig. Bestämmelsens aktuella lydelse infördes genom lagändringen 2024:244.
Regeringen har i proposition 2025/26:132 förklarat att Kriminalvården normalt utgår från det kön som är registrerat i folkbokföringen vid beslut om placering. Regeringen har samtidigt angett att förhöjda säkerhetsrisker för den berörda personen eller andra intagna kan motivera undantag.
Den nya lagen om fastställande av kön i vissa fall, SFS 2024:238, började gälla den 1 juli 2025. Den ersatte det tidigare regelverket och tillåter ansökningar om ändring av juridiskt kön från 16 års ålder, under de förutsättningar som anges i lagen.
Efter uppgifterna om förhållandena på Ystadsanstalten krävde Kristdemokraternas riksdagsledamot Christian Carlsson den 11 oktober 2026 en ändring av fängelselagen. Carlsson, som är gruppledare i socialutskottet, vill att biologiskt kön ska vara avgörande för vilken anstalt en intagen placeras på.
Frågan har tidigare väckt reaktioner från flera organisationer. Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige, Roks, kritiserade genom ordföranden Adine Samadi Kriminalvårdens ursprungliga placeringsbeslut i december 2025. Samadi framförde i TV4 Nyheterna organisationens oro för att regelverket skulle kunna utnyttjas av personer som utövar våld mot kvinnor.
RFSL:s förbundsordförande Lovisa Brade uttryckte i en intervju med TV4 Nyheterna den 20 december 2025 en annan ståndpunkt. Brade framhöll att RFSL ville behålla den nya könstillhörighetslagen och uttryckte samtidigt oro för att uppmärksamheten kring fängelseplaceringen skulle bidra till ett ökat misstänkliggörande av transpersoner som grupp.
Regeringen har i ett skriftligt svar till riksdagen redovisat att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys fått i uppdrag att följa tillämpningen av den nya lagen om fastställande av kön under perioden 2025–2029. Myndigheten ska också utvärdera lagens effekter inom tre år från ikraftträdandet.
Torsdagen den 22 oktober 2026 klockan 10.00 ska Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten lämna information vid ett sammanträde i riksdagens justitieutskott. Av föredragningslistan framgår inte uttryckligen att informationen gäller Abdelshaheds placering.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln uppvisar ett mycket neutralt och sakligt tillvägagångssätt. Den presenterar beslut, bakgrund och juridiska överväganden utan journalistens egna värderingar eller slutsatser. Påståenden som inte är allmänt vedertagna hänvisas tydligt till källor eller myndigheter (t.ex. avdelningsdirektören Wedin, Morgonbladet, TV4 Nyheterna, politiska aktörer och organisationer). Texten följer en tydlig källkedja där uppgifter som 'enligt uppgifter' eller liknande formuleringar förblir kopplade till sina källor och påverkas inte av författarens egna tolkningar. Den täcker även olika perspektiv runt lagstiftning, myndighetsuttalanden och reaktioner utan att driva läsaren i en viss riktning. Sammantaget ligger språket mycket nära en oberoende nyhetsrapportering, med liten risk för journalistiskt värderande språk.
Förklaring:
Artikeln ger tydlig framåtrörelse för en säkerhet- och rättsbaserad agenda med fokus på könsbaserad placering och offentlig reglering som anförts av konservativa och regeringsnära aktörer. Den betonar behovet av tydliga regler och potentiella ändringar i lagstiftningen med koppling till biologiskt kön, samtidigt som den lyfter kritik mot nuvarande praksis och politiska motförslag främst från höger- och mittenorienterade aktörer. Denna fokus gynnar en högerinriktad förståelse av frågan mer än vänster- eller mitteninriktade perspektiv som betonar jämlikhet, motverkan av diskriminering och breda sociala skyddsnät.
Rubrik och framing:
Framing fokuserar på säkerhet och implementering av könsbaserad placering i kriminalvården; framhäver risker, otrygghet och politiska åtgärder samt regelverk kring könsidentitet.
Språk och ton:
Språket betonar problemets allvar och myndighetsåtgärder; framhäver beslut och politiska förslag medan tonvikten ligger på riskminimering och regleringar.
Källbalans:
Myndigheter, kriminalvårdspersonal och politiska företrädare samt organisationer som Roks och RFSL ges utrymme; större vikt ligger vid officiella aktörer och politiska reaktioner än externa eller motparter utanför nämnda grupper.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: röster från övriga intagna och personal i olika situationer, oberoende experter på fängelsemiljö och könsidentitetens praktiska konsekvenser, samt detaljerade konsekvensanalyser av lagändringars effekter över tid.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Republikanerna knappar in – demokraternas stora valseger osäker
Demokraternas tidigare försprång inför det amerikanska mellanårsvalet den 3 november har minskat i flera viktiga...

Donald Trump röstade i Florida inför avgörande kongressval
USA:s president Donald Trump och hans hustru Melania Trump förtidsröstade lördagen den 24 oktober inför...

Man ihjälskjuten i Bagarmossen – grannar oroar sig för barnen
En man i 25-årsåldern sköts till döds i en bil på Fogdevägen i Bagarmossen i...

Kritikstorm mot Life Church efter inbjudan till Tony Byström
Life Church i Stockholm har mötts av omfattande kritik efter att församlingen bjudit in Tony...
