Livstidsdömd flyttas från kvinnofängelse efter larm om kränkningar

Kriminalvården har beslutat att flytta den livstidsdömda Lily Abdelshahed från kvinnoanstalten i Ystad till en anstalt för män. Beslutet fattades den 20 oktober 2026 sedan kvinnliga medfångar beskrivit sexuella kränkningar och rädsla. Även anställda och fackliga företrädare har reagerat på situationen.

Lily Abdelshahed, tidigare Paulus Abdelshahed, dömdes 2024 till livstids fängelse för mord på sina två barn. Bulletin uppger att personen är 39 år och fick sitt juridiska kön ändrat till kvinna under hösten 2025. Därefter genomfördes en förflyttning från mansanstalten Tidaholm till kvinnoanstalten Ystad.

Kriminalvårdens representant Susanne Wedin bekräftade omplaceringsbeslutet i samband med granskningen av förhållandena på anstalten. Myndigheten valde därmed att kommentera ett enskilt ärende, trots att Kriminalvården normalt är återhållsam med sådana uppgifter.

Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten framhåller att placeringen av personer som ändrat juridiskt kön kan medföra svåra säkerhetsbedömningar. Riskerna kan både handla om att den berörda personen själv utsätts för övergrepp och om att andra intagna upplever personen som ett hot.

Huvudprincipen är att det juridiska könet styr om en person ska placeras på en mans- eller kvinnoanstalt. Kriminalvården har samtidigt möjlighet att frångå denna ordning när särskilda omständigheter motiverar det. Rikard Jermsten betonar att varje placering ska föregås av en individuell prövning.

Regeringen har i proposition 2025/26:132 förtydligat att uppgiften om juridiskt kön i folkbokföringen ska vara utgångspunkten. Om placeringen medför förhöjda säkerhetsrisker för den intagna eller andra personer kan myndigheten däremot besluta om en annan lösning. Propositionen behandlar även hur reglerna ska tillämpas för minderåriga intagna.

Fängelselagen reglerar Kriminalvårdens beslut om placering. I andra kapitlets första paragraf anges att övervakning och kontroll inte får vara mer ingripande än vad ordning och säkerhet kräver. Vid placering ska myndigheten också, så långt det är möjligt, ta hänsyn till den intagnas behov av sysselsättning, omvårdnad och planering inför frigivning.

Kriminalvårdens föreskrifter KVFS 2024:1 innehåller närmare bestämmelser om riskbedömningar. Tidigare och aktuell brottslighet, erfarenheter från tidigare straffverkställighet, strafftidens längd och individuella omständigheter ska särskilt vägas in. De allmänna råden behandlar dessutom risker för övergrepp mellan intagna och olämpliga kombinationer av personer på samma anstalt.

Rikard Jermsten kan inte ange hur många personer som ändrat juridiskt kön och därefter placerats på kvinnoanstalter. Kriminalvården har inte rätt att registrera vilka intagna som genomgått ett juridiskt könsbyte. Generaldirektören känner till ett fåtal sådana ärenden men kan inte heller säga om ytterligare omplaceringar kommer att genomföras.

Att förflyttningen från Ystad beslutades först efter den uppmärksammade granskningen har väckt frågor. Rikard Jermsten uttrycker förståelse för kritiken mot handläggningstiden, men framhåller att myndighetens interna bedömning av förhållandena inte helt överensstämt med den bild som presenterats i medierna.

Sveriges Radio rapporterade den 21 oktober att Rikard Jermsten kallats till riksdagens justitieutskott torsdagen den 22 oktober för att bland annat besvara frågor om Ystadfallet. Kriminalvårdsmagasinet hade tidigare meddelat att utfrågningen även skulle behandla bristen på anstaltsplatser och planerna på att Sverige ska hyra fängelseplatser i Estland.

Samtidigt pågår en statlig översyn av häkteslagen och fängelselagen. Regeringen utsåg riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm till särskild utredare, och Justitiedepartementet presenterade uppdraget den 2 september 2025. Arbetet omfattar bland annat säkerhetsfrågor, återfallsförebyggande verksamhet, effektivisering och större flexibilitet vid placering av intagna.

Rikard Jermsten anser att den nuvarande fängelselagen ger Kriminalvården tillräckliga möjligheter att hantera enskilda placeringar. Han välkomnar ändå att bestämmelserna granskas eftersom situationer där undantagsregler behöver användas kan återkomma.

Utredningen ska enligt regeringens direktiv 2025:80 slutredovisas senast den 28 december 2026. Ett första delbetänkande, SOU 2026:30, redovisades av Regeringskansliet den 18 maj. Där föreslogs bland annat tillfällig placering av häktade i polisarrest och utökade möjligheter att avtjäna fängelsestraff med elektronisk övervakning. Förslagen föreslogs träda i kraft den 1 juli 2027.

Frågan om placering av intagna har också aktualiserats efter reformen av lagen om fastställande av kön i vissa fall, som trädde i kraft den 1 juli 2025. Reformen sänkte åldersgränsen för att ändra juridiskt kön från 18 till 16 år. För minderåriga krävs skriftligt samtycke från vårdnadshavare. Ändring av juridiskt kön skiljdes samtidigt från processen för könsbekräftande kirurgiska ingrepp.

Sveriges Radio rapporterade den 21 oktober att Moderaterna tidigare utlovat en utredning av könstillhörighetslagen. Sverigedemokraterna har förespråkat tydligare regler som tar större hänsyn till biologiskt kön, medan Miljöpartiet har betonat Kriminalvårdens ansvar för säkerheten bland de intagna.

Kvinnoanstalten i Ystad har även varit föremål för planer på en omfattande utbyggnad. SVT Nyheter rapporterade den 14 oktober 2025 att anstalten hade 92 platser och skulle få ytterligare 192. Kriminalvårdens plan var att färdigställa utbyggnaden under slutet av 2026. Projektet beräknades samtidigt skapa omkring 150 arbetstillfällen.

Gillar du den här personligheten?