Livsmedelsverket varnar för mat i värmen

Mat som står framme under midsommarfirandet kan snabbt bli en grogrund för bakterier när temperaturen stiger. Enligt Catarina Flink, mikrobiolog vid Livsmedelsverket, bör kylvaror som sill, lax och ost inte lämnas framme längre än två timmar när sommarvärmen ligger mellan 25 och 30 grader. Vid cirka 20 graders rumstemperatur är gränsen fyra timmar. Livsmedelsverket uppger samtidigt att sjukdomsframkallande bakterier förökar sig snabbare ju varmare det är.

För att minska risken rekommenderar myndigheten att maten tas fram i mindre mängder och fylls på efter hand. Catarina Flink betonar att kylvaror bör förvaras kallt, skyddas från direkt solljus och hanteras med god hygien. Rena händer, rena redskap och en ren arbetsyta minskar risken för att mikroorganismer sprids till maten. Vid utflykter och måltider utomhus kan kylväska med kylklampar användas för att hålla maten kall längre.

Det går inte att avgöra genom att titta på maten om den innehåller sjukdomsframkallande bakterier. Om livsmedel lämnas framme för länge kan bakterier växa till och orsaka magsjuka med symtom som diarré och kräkningar. Livsmedelsverket pekar bland annat på att bakterien Bacillus cereus kan förekomma i pasta och ris och orsaka sjukdom om maten förvaras i rumstemperatur eller sommarvärme under längre tid. Myndigheten uppger också att bakterien Staphylococcus aureus kan spridas från människor vid mathantering och bilda gift om maten hålls för varm under för lång tid.

Enligt Catarina Flink bör temperaturen i kylskåpet hållas kring fyra grader eftersom få bakterier kan växa vid så låg temperatur. Livsmedelsverket rekommenderar också att varm mat hålls varm och kall mat hålls kall. Livsmedel som kan förvaras i rumstemperatur, exempelvis bröd och hel frukt, är mindre känsliga alternativ när tillgång till kyla saknas.

I vissa fall går det att se att mat blivit dålig, exempelvis genom missfärgning, slemmighet, förändrad konsistens eller gasbildning i förpackningen. Mögel och jästsvampar syns ofta tydligt. Catarina Flink uppger att vissa mögelsorter kan bilda mögelgifter, även om det i Sverige är ovanligt att halterna blir så höga att de orsakar akut sjukdom. Långvarig exponering kan däremot ge allvarliga hälsoeffekter som lever- och njurskador samt cancer. För hårdost uppger Livsmedelsverket att mögelangripna delar kan skäras bort med minst två centimeters marginal eftersom mögelgifter inte sprids lika långt i hårdost som i många andra livsmedel.

Myndigheten påminner även om att livsmedel med passerad sista förbrukningsdag inte får säljas, skänkas eller användas. En bäst före-dag anger däremot hur länge ett livsmedel behåller sina egenskaper när det har förvarats på rätt sätt.