Linköping har stängt 23 skolor och förskolor

Minskande barnkullar har lett till att flera kommuner har lagt ned skolor och förskolor under den senaste mandatperioden. Linköpings kommun hörde till de kommuner som agerade tidigt och har totalt avvecklat 23 verksamheter. I mars 2023 kom det mest omfattande beskedet, då kommunen meddelade att fyra skolor och elva förskolor skulle stängas.

Bakgrunden var bland annat ett minskande antal barn. Linköpings kommun uppgav i sin lokalförsörjningsplan att gruppen barn mellan ett och fem år hade minskat med nästan 800 personer från 2017 till 2023. Den dåvarande prognosen pekade på en ytterligare minskning med uppemot 700 barn fram till 2027. Kommunen beräknade samtidigt att förskolorna skulle ha omkring 900 fler platser än behovet 2027.

Även inom grundskolans yngre årskurser redovisade Linköpings kommun ett betydande platsöverskott. Enligt kommunens lokalförsörjningsplan motsvarade överkapaciteten inom årskurs F–6 cirka 2 300 platser. Prognosen var att överskottet skulle växa med omkring 700 platser till 2028 och därefter med ytterligare cirka 900 platser mellan 2028 och 2032.

Nedläggningsbeskedet i mars 2023 möttes av protester från både föräldrar och elever. Namninsamlingar startades, möten arrangerades och flera uttryckte besvikelse över kommunens beslut. Elias Aguirre (S), ordförande för barn- och utbildningsnämnden i Linköpings kommun, beskriver besluten som mycket svåra eftersom de berörde personal, föräldrar och barn. Han uppger samtidigt att den fortsatta minskningen av barnkullarna har gjort kommunen säkrare på att inriktningen var riktig.

Förvaltningsrätten i Linköping uppgav att barn- och ungdomsnämndens beslut fattades den 23 mars 2023. När domstolen prövade frågan om inhibition hade beslutet överklagats av 49 personer. Den 31 mars 2023 beslutade Förvaltningsrätten i Linköping att kommunens beslut fortsatt skulle gälla.

Linköpings kommun redovisade senare att Förvaltningsrätten i Linköping den 1 juni 2023 i mål 2405-23 bedömde att nämndens beslut inte stred mot lag eller annan författning. Kammarrätten meddelade därefter inte prövningstillstånd i mål 1993-23.

Elias Aguirre uppger att Linköpings kommun, till skillnad från många andra kommuner, nu har kunnat undvika att varsla personal eftersom resurser har kunnat användas till personal samtidigt som barnkullarna fortsatt att minska.

Susanne Rådström, som är fritidspolitiker för Sverigedemokraterna, var en av de föräldrar som försökte stoppa en nedläggning. Tre år senare uppger hon att hon är nöjd med utfallet och att den nya skolan redan från den första veckan fungerade bättre än hon hade räknat med.

Processen har samtidigt fått kritik, bland annat för tempot mellan beslut och genomförande. Elias Aguirre uppger att han i grunden anser att inriktningen var rätt, men att det går att diskutera både hastigheten i processen och hur informationen till de berörda hanterades. Han framhåller också att sådana beslut är svåra eftersom människor påverkas negativt oavsett hur processen genomförs.

Utvecklingen med färre barn syns även nationellt. Skolverket uppgav att knappt 116 000 elever gick i förskoleklass läsåret 2025/26, cirka 2 680 färre än läsåret före. Det var den tredje årliga minskningen i följd. Samtidigt minskade antalet skolenheter med förskoleklass med 42 till 3 478.

Skolverket redovisade också att grundskolan tappade omkring 9 900 elever mellan läsåren 2024/25 och 2025/26, vilket var den största minskning som myndigheten dittills hade redovisat. Knappt 1,1 miljoner elever gick i grundskolan under läsåret 2025/26.

Rådet för främjande av kommunala analyser uppgav att antalet inskrivna barn i kommunal förskola minskade med omkring 34 000 mellan 2018 och 2024. Rådet beräknade att antalet skulle minska med ytterligare cirka 45 000 fram till 2030.

Liknande förändringar har redovisats i andra kommuner. Region Gotland uppgav att prognosen för perioden 2025–2034 omfattar drygt 1 300 färre barn och elever i de åldrar som berör förskola och grundskola. Regionen beräknade att utvecklingen skulle minska barn- och utbildningsnämndens budgetutrymme med omkring 123 miljoner kronor under tioårsperioden.

Region Gotlands barn- och utbildningsnämnd har också beslutat att avveckla förskolorna Klubbsvampen i Visby och Eskelhem i samband med sommarsammanslagningarna 2025 med hänvisning till de minskande barnkullarna.

Mjölby kommun uppgav att det inför hösten 2026 väntades finnas omkring 120 lediga förskoleplatser i Mjölby tätort. Kommunen anpassar därför bemanningen och stänger avdelningar, men meddelade samtidigt att ingen ytterligare hel förskola planerades att stängas under 2026.

Inför nedläggningen av Oljekrukans förskola uppgav Mjölby kommun att verksamheten hade 17 barn. Kommunens prognos visade samtidigt omkring 60 färre förskolebarn i Mjölby tätort 2028 jämfört med 2024 och cirka 151 lediga förskoleplatser 2028.

I Valdemarsviks kommun redovisade utbildningschef Carina Hall i mars 2026 att antalet förskolebarn hade minskat jämfört med året före. Kommunens förskoleverksamhet redovisade samtidigt ett överskott efter det minskade barnantalet och neddragningar av personal.

Förutom Linköpings kommun berör utvecklingen även Region Gotland samt Ydre kommun, Mjölby kommun, Valdemarsviks kommun, Åtvidabergs kommun, Kinda kommun, Boxholms kommun, Vadstena kommun, Finspångs kommun och Ödeshögs kommun, enligt enkätsvar från kommunerna.

Elias Aguirre vill inte svara på om Linköpings kommun kommer att genomföra ytterligare nedläggningar. Han uppger att det är för tidigt och att utvecklingen beror på hur befolkningen förändras under de närmaste åren. Han säger också att han hoppas på så få nedläggningar som möjligt och pekar på möjligheten till statliga bidrag till skolan som en faktor som enligt honom skulle kunna ge kommunen möjlighet att minska klasstorlekarna och behålla fler skolor.