Liberalerna vill stoppa egna elevdatorer efter Pisa-ras

AI-genererad illustration

Nyheter

Liberalerna vill stoppa egna elevdatorer efter Pisa-ras

Av RedaktionenPublicerad: 9 sep 09:113 min

Liberalerna vill förbjuda lösningar där elever får egna datorer eller surfplattor att fritt disponera i skolan. Förslaget kommer efter resultaten i Pisa 2025 och innebär ett stopp för så kallade en-till-en-lösningar. Partiet tar samtidigt initiativ till samtal med samtliga gruppledare i riksdagens utbildningsutskott.

OECD uppgav på tisdagen att svenska elever presterade sämre i matematik och läsförståelse än i Pisa 2022, medan resultatet i naturvetenskap låg ungefär på samma nivå. Resultaten i samtliga tre ämnen hör till Sveriges lägsta i Pisa. Jämfört med 2015 hade andelen svenska elever under den grundläggande kunskapsnivån ökat med 13 procentenheter i både matematik och läsförståelse samt med fyra procentenheter i naturvetenskap.

Totalt deltog 6 688 svenska elever vid 206 skolor i Pisa 2025. OECD uppgav att gruppen representerade omkring 115 600 svenska 15-åringar. Sverige deltog enligt Skolverket i undersökningen för nionde gången. Pisa 2025 omfattade även svenska elevers kunskaper i engelska och lärande i digital miljö, men resultaten från de delarna ska publiceras under 2027.

OECD uppgav att svenska elever i genomsnitt använde digitala enheter för lärande i skolan 2,4 timmar per dag, jämfört med 1,7 timmar i OECD-länderna. Samtidigt svarade 33 procent av de svenska eleverna att klasskamrater ofta distraherades av digitala enheter under de flesta eller samtliga naturvetenskapslektioner. Motsvarande andel i OECD som helhet var 28 procent.

OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher uppgav att det finns ett tydligt samband mellan omfattande användning av digitala enheter för fritidsändamål och sämre skolresultat, men betonade att Pisa-resultaten inte visar något direkt orsakssamband. I OECD-länderna använde elever digitala enheter för fritidsändamål i genomsnitt 3,4 timmar per vardag, och resultaten tenderade att vara sämre när användningen översteg fem timmar om dagen.

Mer än en av fyra elever i höginkomstländer svarade enligt OECD att andra elever distraherades av digitala enheter under de flesta eller samtliga naturvetenskapslektioner. Sådana störningar var mindre vanliga på skolor med begränsningar för mobiltelefoner. I Sverige gick 58 procent av eleverna 2025 i skolor där mobiltelefoner inte var tillåtna på skolområdet, jämfört med 38 procent i Pisa 2022.

Regeringen har i proposition 2025/26:193 föreslagit att de obligatoriska skolformerna, fritidshemmen och den öppna fritidsverksamheten ska bli mobilfria genom att elevernas telefoner samlas in när skoldagen börjar och lämnas tillbaka vid dagens slut. Utbildningsdepartementet meddelade den 8 september att regeringen ser ökad mobilanvändning och minskad läsning som två möjliga samhällsfaktorer bakom den internationella resultatutvecklingen och att skolpolitiken fortsatt ska inriktas på fler böcker och färre skärmar.

Liberalerna presenterade redan den 31 juli ett vallöfte om att fasa ut personliga skoldatorer och surfplattor i låg- och mellanstadiet och begränsa digitala verktyg till situationer där de har ett tydligt pedagogiskt syfte och mervärde. I partiets valmanifest 2026 föreslås även att läsplattor och personliga elevdatorer tas bort i förskolan och lågstadiet samt att skolans datorer blockerar sociala medier, datorspel och pornografiskt innehåll.

Digitala verktyg används samtidigt på andra sätt i elevernas lärande. OECD uppgav att 48 procent av svenska elever använde AI-chattbotar som stöd för lärande minst en gång i veckan. Genomsnittet i OECD var 46 procent.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 95%
95%
5%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett i huvudsak sakligt och neutralt språk. Journalistens formuleringar är återgivande och saknar egna värderingar, förstärkningar eller nedvärderingar. Laddade eller starkt värdeladdade ord förekommer endast i återgivna citerade påståenden och uppgifter från organisationer såsom OECD, regeringen och Liberalerna, vilket inte påverkar poängen negativt. Det finns inga egna slutsatser eller spekulationer från journalisten, och inga uttryck som försöker styra läsarens känslor. Genom hela texten upprätthålls en neutral ton, och fakta redovisas utan överdrifter eller förminskningar. Texten har därför mycket hög oberoendegrad, men inte helt 100 eftersom vissa formuleringar såsom ”stopp för så kallade en-till-en-lösningar” använder ordet ”så kallade” som kan tolkas som en mycket svag värdering, men det är mycket marginellt.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
75%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst den mittersta politiska riktningen genom att lyfta fram fakta och expertutlåtanden som underbygger Liberalerna förslag om mer reglering av digitala verktyg i skolan. Den är pragmatisk och teknokratisk i tonen, med fokus på konkreta politiska initiativ och statliga åtgärder utan ideologiskt färgade värderingar. Även om Liberalerna är ett borgerligt parti, är artikeln balanserad och saknar hets mot staten eller marknadslösningar, vilket gör att mittenperspektivet dominerar. Vänster får lågt stöd då artikeln inte fokuserar på omfördelning eller sociala skydd, och höger får lågt stöd då artikeln inte framhåller individualism eller marknadslösningar utan snarare reglerande statliga ingrepp.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild där Liberalerna framställs som ansvariga för att vilja begränsa fri användning av egna elevdatorer efter Pisa-resultatens försämring. Problemet identifieras som digital distraktion i skolan och sämre skolresultat, och Liberalerna framstår som aktörer som vill lösa detta genom regleringar.

Språk och ton:
Artikeln använder neutrala ordval utan värdeladdade begrepp, men förstärker Liberalerna som lösningsorienterade och problemmedvetna genom att lyfta deras initiativ och vallöften tydligt. OECD och regeringens uttalanden stödjer Liberalerna utan kritik.

Källbalans:
Källorna fokuserar på Liberalerna, OECD och regeringen, vilka alla kopplas till förslag om reglering av digitala verktyg och mobilanvändning i skolan. Det saknas tydliga röster från andra partier eller experter med annan syn på digitala verktyg i skolan.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv från andra politiska partier eller från skolpersonal och elever som kan ha positiva erfarenheter av en-till-en-lösningar. Det finns inga argument som försvarar digital frihet i skolan eller pekar på andra orsaker till Pisa-resultatens försämring än digital användning.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.