Liberalerna över spärren i ny Novusmätning

Liberalerna får 4,3 procent i Novus senaste opinionsmätning och hamnar därmed över riksdagens fyraprocentsspärr. Novus uppger att uppgången är statistiskt säkerställd. Det är också partiets första Novusnotering över spärren sedan oktober 2022. Undersökningen genomfördes mellan tisdagen och lördagen veckan före publiceringen.

Oppositionspartierna samlar samtidigt 50,3 procent, medan Tidöpartierna får 47,9 procent. Enligt Novus ligger skillnaden mellan blocken inom den statistiska felmarginalen. Sveriges Radio uppgav att Novus ordförande Torbjörn Sjöström beskrev Liberalernas förändring i opinionen som radikal.

I Borås ser Raymond Lilja (L), politisk sekreterare och riksdagskandidat, positivt på utvecklingen. Han uppger att det finns en tydlig optimism inom partiet. Lilja är 27 år och har enligt Liberalerna i Borås bott och arbetat i staden i omkring två år. Han har varit politisk sekreterare sedan början av 2024 och har tidigare varit tillförordnad ordförande för LUF Skåne samt förste vice ordförande för LUF Väst. Inför valet 2026 är han andranamn på riksdagslistan i Borås och nummer tre bland Liberalernas toppkandidater i kommunen.

Raymond Lilja anser att partiledaren Simona Mohamsson har varit tydlig med Liberalernas betydelse för Tidösamarbetet och bedömer att det budskapet har nått väljarna. Liberalerna uppgav den 26 augusti att Simona Mohamsson under valspurten uttryckligen uppmanade väljare som vill behålla en Tidöregering att rösta på Liberalerna.

Även andra mätningar har pekat uppåt för partiet. SVT uppgav den 3 september att Verians väljarbarometer visade att Liberalerna närmade sig fyraprocentsspärren. Verians opinionsansvarige Per Söderpalm bedömde då att sannolikheten för att Liberalerna skulle ta sig in i riksdagen var större än sannolikheten för att Tidöpartierna skulle vinna valet.

Strategiska röster kan få betydelse för mindre partier. Statsvetaren Maria Solevid vid Göteborgs universitet uppger att svenska väljare har stor erfarenhet av att rösta på ett annat parti än det de egentligen föredrar. Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har fastställt att andelen väljare som gjorde detta ökade från 6 procent 1968 till 21 procent 2022.

I riksdagsvalet 2022 hade 34 procent av Liberalernas väljare egentligen ett annat parti som sin förstapreferens. För Miljöpartiet var motsvarande andel 46 procent, enligt Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet. En separat analys från Valforskningsprogrammet visar att 6 procent av väljarna 2022 angav risken för att ett litet parti skulle falla under fyraprocentsspärren som ett av de absolut viktigaste skälen bakom sitt partival.

Maria Solevid uppger att forskning visar att partier som ligger omkring 3,5 procent i opinionsmätningarna har större möjlighet att få stödröster, eftersom väljare då kan uppfatta risken som mindre att rösten går förlorad. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson satte före valet själv 3,5 procent i opinionsmätningarna tio dagar före valdagen som gräns för när han skulle avråda väljare från att rösta på Liberalerna.

Opinionsmätningar kan enligt Maria Solevid fungera som information för väljare som överväger hur de ska rösta. Hon anser samtidigt att enskilda mätningar bör bedömas tillsammans med den långsiktiga utvecklingen och gärna jämföras med sammanvägda mätningar för att undvika att tillfälliga förändringar får för stor betydelse.

Maria Solevid uppger att sammanvägda mätningar från flera tidigare mandatperioder visar ett återkommande mönster där mindre partier brukar öka under valrörelsen medan större partier, framför allt Socialdemokraterna, ofta minskar. Hon pekar bland annat på att osäkra väljare börjar bestämma sig och att samtliga partier får mer likvärdig synlighet under valrörelsen.

Novus eftervalsundersökning från 2022 visar att 19 procent av väljarna bestämde sitt partival först under själva valhelgen. Valmyndigheten fastslår att ett parti normalt behöver minst 4 procent av rösterna i hela landet för att delta i mandatfördelningen till riksdagen. Ett parti som får minst 12 procent i en enskild valkrets kan dock delta i fördelningen av de fasta mandaten i den valkretsen även om riksspärren inte nås.