Lennart Ekdal försvarar omstridd finansiering av dokumentär

Lennart Ekdal försvarar finansieringen av dokumentären Sveket – Striden om ätstörningsvården, som granskar förändringarna inom den specialiserade ätstörningsvården i Region Stockholm. Kritiken gäller att produktionen har bekostats av Tankesmedjan Synaps och att organisationens koppling till marknadsliberala sjukvårdsfrågor enligt kritikerna inte har redovisats tillräckligt tydligt.

Dokumentären sändes på TV3 klockan 21.00 den 20 juli 2026 och finns även på Viaplay. Enligt Viaplay är den 43 minuter lång, producerad i Sverige 2026 och regisserad av Torbjörn Freudenthal, som också medverkar tillsammans med Lennart Ekdal. Programmet undersöker hur vården har utvecklats sedan Region Stockholm tog över ett större ansvar för den mest specialiserade ätstörningsvården.

Den politiska ledningen i Region Stockholm, bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet, beskrev förändringen som ett sätt att skapa en bättre och mer sammanhållen vård. Region Stockholm uppger att hälso- och sjukvårdsnämnden den 20 juni 2023 beslutade om en ny inriktning för psykiatrin, efter att nämnden året före hade beslutat att utreda en förändring av ätstörningsvården.

Dokumentären beskriver samtidigt problem som patienter och anhöriga uppger har uppstått. Livia Bask, 18 år, berättar i programmet att personal vid ett tillfälle brottade ner henne i en säng och spände fast hennes händer och fötter när hon skulle få näring genom sond.

Region Stockholm uppger att avtalet med vårdgivaren Mandolean tecknades 2018, förlängdes vid ett tillfälle och avslutades i november 2024. Enligt regionen medgav lagen inte någon ytterligare förlängning. Inför övertagandet uppgav Region Stockholm att patienter från Mandometerkliniken som fortfarande behövde specialiserad vård skulle tas emot av Stockholms centrum för ätstörningar.

I maj 2024 stämde Region Stockholm Mandolean och krävde drygt 50 miljoner kronor som regionen ansåg hade betalats ut felaktigt. Stockholms centrum för ätstörningar uppger att det utökade uppdraget ger kapacitet att behandla omkring 4 400 patienter per år, jämfört med cirka 2 900 tidigare. Antalet platser inom heldygnsvården har enligt verksamheten samtidigt ökat från 20 till 40.

Sedan mars 2025 bedrivs all heldygnsvård för de svårast sjuka patienterna på Danderyds sjukhus. Vården är där uppdelad mellan avdelningar för barn och unga, unga vuxna samt vuxna. Socialstyrelsen anger i sina nationella riktlinjer att fler patienter och fler typer av ätstörningar behöver omfattas av vården. Myndigheten framhåller även behovet av individanpassning och stärkta kunskaper bland personalen.

Tankesmedjan Synaps uppger att organisationen bildades våren 2023 av Gustaf Drougge. Han har tidigare varit kanslichef för Moderaterna i Region Stockholm. Synaps beskriver sig som partipolitiskt obunden och uppger att verksamheten finansieras av Stiftelsen Fritt Näringsliv, som även finansierar Timbro och Frivärld.

Synaps anger att organisationen vill utveckla svensk sjukvård genom konkurrens och innovation samt stärka patienternas rättigheter. Lisa Pelling, chef för Arena Idé och medförfattare till en rapport om vårdval i Stockholm, pekades av Aftonbladets ledarsida ut som den person som först uppmärksammade dokumentärens finansiering. Även ETC har granskat frågan.

Viaplays presschef Susanne Nylén har uppgett till ETC att beskrivningen av Synaps kan behöva ses över. Lennart Ekdal säger i en intervju med Kvartal att han redan från början förstod att finansieringen kunde väcka frågor, men anser inte att den har påverkat det journalistiska arbetet. Enligt Lennart Ekdal måste all journalistik finansieras och journalister ska arbeta utifrån journalistiska principer och yrkesetik utan att ta hänsyn till vem som betalar.

Lennart Ekdal framhåller också att dokumentären har fått positiva reaktioner från många personer med erfarenhet av ätstörningar. Han anser att en aktörs möjliga nytta av en journalistisk vinkel inte i sig är tillräcklig för att underkänna journalistiken, så länge innehållet är relevant, hederligt och sanningsenligt.

Föreningen Frisk & Fri uppger att organisationens krav på en bättre och mer jämlik ätstörningsvård bygger på erfarenhetsbaserad kunskap. Kraven riktas till vårdgivare, beslutsfattare och politiker.